Aspiepower Media

Gravidfotografering

GravidfotograferingGravidfotografering

För några veckor sedan fick jag den stora äran att fotografera min höggravida kusin Zandra. Det var flera år sedan jag körde en gravidfotografering. De är dock en av de objekt som jag tycker är roligast att fota. Att man får vara med och spara minnen som man bär med sig genom hela livet. Om 40 år kommer ungen som inte längre är en unge sitta och kolla på bilderna och säga ”Kolla där låg jag inne i magen”. Jag har fått tillåtelse att visa några av bilderna här kommer dom.

Gå upp i vikt av Litium

Gå upp i vikt av Litium

Älskar och hatar Litium

Jag älskar Litium, som jag tidigare skrivit så har den gett mig livet tillbaka. Det finns dock en sak jag hatar med Litium, att det är vanligt att gå upp i vikt av Litium. Jag är sugen på något HELA jävla tiden. Jag kan inte ha saker hemma för då äter jag och äter och äter och äter lite till. Senaste veckorna har det spårat och jag frossat så jävla mycket. Jag blir arg på mig själv samtidigt som jag inte kan motstå det där jävla suget.

30 kg på en och en halv månad

Många säger ”Du är fin som du är. Några extra kilo gör inget”. Nej de spelar ingen roll om jag väger 65 kg eller 68 kg så länge som jag mår bra. Det handlar inte om att vara fin det handlar om att det inte får dra i väg. Jag vet vad de här jävla medicinerna kan göra. 2007 gick jag  30 kg på EN OCH EN HALV MÅNAD! Jag tänker inte hamna där igen!

Många som har samma problem

Viktuppgång är en av de vanligaste biverkningar när man äter psykofarmaka. Jag har mött många som haft det problemet. Många som lätt de ske för att man inte orkar. Personer som mår så dåligt så de har fullt upp och orkar inte tänka på vad man äter eller att träna. Jag önskar att psykiatrin kunde erbjuda mer hjälp som dietister och promenadgrupper.

Drivet är en fördel

Jag har en fördel att jag har de drivit som jag har. Att jag inte ger mig när jag bestämt mig för något. Jag har bestämt mig för att aldrig mer hamna på 95 kg.  Alla får se ut och väga som de vill men jag och min reumatismkropp mår inte bra av att bära runt på massa extra kilon. Nu är det dags att sätta ner foten!

Bytt vägdag i appen

I går vägde jag in mig (hemma) på 68,5 och vet att jag bär runt på massa vätska. Jag har som sagt levt på massa skit senaste veckorna och när jag äter socker så drar jag på mig ännu mer vätska. Jag kör fortfarande Viktväktarnas program men de funkar bara onsdag till fredag sen ballar de ur. Då tänker jag att det ändå är kört och slarvar bort en halva vecka till. Därför har jag valt att testa en ny grej och ställa in måndag som väg dag i appen. Känner att det är värt ett försök iallafall. Sen kommer jag ju ändå väga mig på onsdag.

Nu kör vi!

Nu har jag bestämt mig för att köra stenhårt och vara tillbaka på målvikt om sju veckor. Tappar jag 0,5 i veckan så klarar jag det och är i mål (igen) lagom till jul. Det skulle vara skönt att klara det eftersom vi åker till Vietnam i januari och då vill jag unna mig med gott samvete. Så nu blir det lite vikttjat igen men jag hoppas att ni står ut med det!


Andra inlägg om Litium:

Insättning: https://www.joannahalvardsson.se/2019/03/19/valkommen-till-mitt-liv-litium/

Dag 3https://www.joannahalvardsson.se/2019/03/20/dag-3-med-litium/

Dag 8: https://www.joannahalvardsson.se/2019/03/26/dag-8-med-litium/

Två månader: https://www.joannahalvardsson.se/2019/05/18/tva-manader-med-litium/

Fyra månader: https://www.joannahalvardsson.se/2019/07/23/fyra-manader-med-litium/

Litium är slut hos leverantören: https://www.joannahalvardsson.se/2019/07/05/litium-ar-slut-hos-leverantoren/

Vi höjer dosen:https://www.joannahalvardsson.se/2019/10/17/hej-depression/

Första dagen som arbetslös

Första dagen som arbetslös

Hagfors är ganska vackert ändå

Ännu en helg har flugit förbi. Som jag redan skrivit så spenderades den i Hagfors. På lördag hade vi Baby shower för Zandra. Söndagen var lite lugnare. Det mest ansträngande jag gjorde var att ta en promenad på 5km. Bilden ovan är tagen under promenaden, Hagfors är ganska vackert ändå.

Första dagen som arbetslös

Jag var kvar i Hagfors tills i går. Jag började veckan med att göra ett frilansjobb sen åkte jag och hämtade Baby och åkte till Karlstad. Var också i väg till Åsa och sa hejdå för i går gjorde jag min sista dag på Karlstads träningspraktik. Egentligen är det på torsdag men har inget att göra.  Det är lite sorgligt men även de roliga tar slut. Jag har dock en känsla av att kommer göra saker i hop i alla fall.Så nu är jag arbetslös på 25% men vi får se hur länge det varar för jag har en grej på G;).

Hur hade jag annars hunnit?

Just i dag är det bra att jag är arbetslös för annars vet jag inte riktigt hur jag ska hinna med allt jag ska göra i dag. Var upp 07.30 för att palla mig i väg till vårdcentralen och lämna Litium-prov. Nu håller jag på och tvättar för 12.45 ska jag vara på sjukhuset och ha sjukgymnastik. Sen måste jag byta om snabbt för kl 14.00 ska jag vara på psykiatrin. Vila får jag göra någon annan dag.

 

Baby shower

Baby shower

Baby shower

I går åkte jag till Hagfors för att spendera helgen där. I dag hade vi en baby shower för kusin Zandra som ska ha bebis närsomhelst nu. Jag blev väckt tidigt i morse av att moster ville ha hjälp med dukningen (Vi bor typ 50 meter från varann). Så jag och mamma gick dit och hjälpte till. När vi nästan var klara så uppstod ett problem.

Lurades lite

Zandra som inte hade en aning om vad som var på G, smsade att de åkte från Karlskoga. Problemet var att dom som kom från Linköping och som skulle vara på plats när de kom var mellan Örebro och Karlskoga. Så vi ringer upp Zandra och lurar in henne på Dollarstore i Filipstad för att köpa Halloween saker. Haha då kunde dom andra köra förbi och komma fram till Hagfors först. Tänker inte berätta så mer än dagen för en bild säger mer än tusen ord.

Baby showerBaby shower Baby showerBaby showerBaby shower Baby showerBaby showerBaby showerBaby showerBaby showerBaby shower

Baby shower

Mr Tourette och jag

Mr Tourette och jag

Mr Tourette och jag

I dag fyllde vi Lerin-salen på Karlstad CCC, Mr Tourette och jag. Ja det är nog så de flesta känner igen honom, Pelle Sandstrak. Det var Karlstad kommun som bjöd in till Socialpsykatridagen och ca tvåhundra personer satt i publiken. Jag tycker alltid att det är lite jobbigt att föreläsa när de gjort en medicinhöjning. Även om jag känner att ”jag är med”, så vet jag inte hur hjärnan fungerar när jag måste prestera. I dag fick jag nästan en chock…

Vilken flow

Jag klev upp på scenen och kände ett lugn jag aldrig känt förut. Ni som träffat mig eller har sett mig föreläsa vet att jag pratar ganska snabbt, på grov värmländska och ibland kan det vara svårt att hänga med.  Men vilken flow jag hade idag! Det bara flöt på och det här kan vara den bästa föreläsning jag någonsin haft. Eva på (H)järnkoll har hört mig många gånger och sa samma sak innan jag hunnit säga hur jag kände.

Test i Skåne

Litium gör fan mirakel. Sen har jag inte varit dålig förut men i dag var det något extra. Det är ju ett stort plus om åhörarna kan hänga med utan att bli yra i huvudet haha. Om några veckor ska jag till Skåne och föreläsa. Dom brukar ha svårt att hänga med i min grova värmländska så det ska bli kul att se vad dom tycker nu när det går lite långsammare. Det var väldigt många som kom fram till mig efteråt i dag. Sen fick jag tio nya följare på Instagram innan jag ens klivit ur salen, det måste vara ett bra betyg.

Så frisk som jag vill vara

När jag var klar var det Pelles tur. Jag har haft chansen att lyssna på honom några gånger tidigare men varit för trött efter min egna föreläsning så har tackat nej. I dag var det äntligen dags och jag kan rekommendera er att gå och lyssna på honom om ni har chansen. Vi har några saker gemensamt jag och Pelle… Båda har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi använder mycket humor i våra föreläsningar. Och vi trycker att vara ”normal” och ”frisk” är överskattat. ”I dag är så frisk jag vill vara”, sa han och precis så känner jag med.

Fint budskap på toaletterna inne på Karlstad CCC
1 2 3 5