Boka mig som föreläsare

Våga prata om psykisk ohälsa

Joannas träning och viktresa

Vardag

Fyra år och sju månader utan självskadebeteende

Fyra år och sju månader utan självskadebeteende

I måndags var det den 22 febuari. Jag körde på min dag när jag helt plötsligt fick en känsla av att jag hade glömt något. Sen insåg jag att det faktiskt är en speciell dag. Fyra år och sju månader utan självskadebeteende.

Bra tecken

Det måste ändå vara ett bra tecken att jag hade glömt vilken dag det var. Livet rullar på ganska bra just nu. I bland har jag lite dippar men mesta dels rullar det på nu. Det är skönt men som jag skrivit tidigare så kan jag inte riktigt slappna av. För jag vet att de kommer komma en dag när jag kommer må dåligt igen. Jag är liksom bipolär.

Sjukt

Men det känns lite sjukt att det snart är fem år. Det är en tredjedel av tiden som jag skadade mig själv. Något jag trodde att jag skulle göra resten av mitt liv. Att jag inte kunde leva utan att lufta själen. Men det kan jag ju! För nu har jag klarat 1710 dagar!

Vardag

Mitt liv börjar likna mitt liv

Förlåt

Hej kompisar! Än en gång förlåt för att jag är sämst på att uppdatera här. Jag är mycket bättre på Instagram så följ mig gärna där. (Länk) Jag ska försöka bli bättre på att få in rutin och uppdatera här.

Äntligen fått hjälp

Arbetsförmedlingen kom fram till att jag kunde få 25% stöd trots att jag har företag. Jag har börjat träffa en jobbcoach och det känns skönt att det äntligen händer något.

Mitt liv börjar bli mitt liv

Det händer också andra saker. Februari och mars… Tidningsintervju + fotogragering. Digital föreläsning. Gästa en podd. Interjuv om min brukarerfarenhet. Ombudträff. Årsmöte. Hemsideutbildning. Utbildning i Zoom/Teams. Det känns som mitt liv börjar likna mitt liv, för första gången på 1 år. 😁

Börjar ljusna

Jag har även fått flera förfrågningar om föreläsningar senaste veckan så det känns som det ljusnar lite. Skönt med tanke på att jag gick i tanken på att lägga ner mitt företag för några veckor sedan.

Bebbsan kämpar på

Bebbsan kämpar på och hon har investerat i två fastigheter. Nu har hon ett lejon att bo i både hemma och i Karlstad. Hon ligger mest och chillar under sängen, vilket hon alltid gjort men man tänker mer på det nu. Men jag testar henne lite så när jag går ut ett tag så lägger jag godis i hallen. Varje gång jag kommer tillbaka så är allt borta. Så länge hon kämpar för sitt godis så känner jag att det är värt att kämpa vidare.

Kvällsgos

Som sagt ligger hon mycket under sängen men varje kväll kommer hon fram. Börjar lyfta med mig hela lejonet till soffan så vi kan mysa. Varje kväll kommer hon också upp i sängen och pussar mig godnatt. Bästa sättet att avsluta dagen på. ❤

Vardag

Digital föreläsning 22 mars


I samarbete med mitt företag Aspiepower Media, Attention och Studieförbund vuxenskolan Skaraborg


Digital föreläsning 22 mars

Under alla år som jag har föreläst så är ni många som önskat att jag ska komma till just er stad. Jag önskar att jag kunde föreläsa i varenda stad och nu kan jag nästan det. Den 22 mars kl 19.00 ska jag nämligen ha min första digitala föreläsning och ni kan sitta där hemma och lyssna på mig vart ni än befinner er. Jag hoppas att vi ”ses” 🙂

Boka din biljett

Föreläsningen är en samarbete med Attention och Studieförbundet vuxenskolan i Skaraborg. Biljettpris: 150:- Medlemmar i Attention deltar gratis, skriv ”Attention” i meddelandefältet när du anmäler dig via SV.
Sista anmälningsdag 5 mars. Länk skickas till anmälda deltagares e-post någon dag innan kursstart.

För mer information och anmälan:

SVs växel: 0502-10058
Eller boka din biljett digitalt här.

Vardag

Min vecka i bilder

Min vecka i bilder

Tänkte bjuda på min vecka i bilder. Jag började veckan med att åka till Åsa och väga mig. Jag står still i vikt men har ökat 0,6 kg i muskelmassa. Det är jag mer än nöjd med efter några veckors fusk.

Besök hos frissan

Efter besöket hos Åsa blev det en tur till frisören. Jag börjar se ljuset i mörkret på det här spara ut kaoset. Det börjar likna en frisyr nu och det är inte långt kvar till en page nu.

Födelsedag

På tisdag var det en stor dag för någon fyllde 33 år haha. När man fyller år så får man äta tårta. De blev en lugn födelsedag med Bebbsan, kan inte bli bättre.

Besök hos reumatulogen

På onsdag blev det ett besök hos reumatulogen för att kortison. Det äventyret kan man skriva en bok om så det har fått ett eget inlägg här.

Mys i soffan

Efter att jag fått sprutan så begav jag mig hem till Bebbsan. Jag hade väldigt ont så det blev mys hela kvällen.

Nya naglar

På torsdag var det dags att skaffa nya naglar. Det fick bli lite färg den här gången. Livet blir lite roligare med färg tycker jag.

Börjar känna igen henne

I fredagsmorse mötte jag den här filuren i hallen. Hon var med mig in i köket och påpekade att jag serverade frukosten alldeles för långsamt. Jag börjar känna igen den riktiga Bebbsan mer och mer. ❤

Jag har skaffat pojkvän

Helgen spenderades med de bästa. Jag tror inte att jag har berättat det här för er men det är faktiskt så att jag gått och skaffat pojkvän. ❤

Vardag

Ska vården fungera så här?

Ska vården fungera så här?

Varför ska man behöva kriga och tjata till sig vård när man har en kronisk sjukdom? Ska vården fungera så här?😔

Dagens äventyr hos jourläkaren på reumatulogen finner ni här nedan…

Dagens äventyr på reumatulogen

”De syns ingen inflammation på ultraljudet så du kan inte få kortison.”

• Nej de har inte synts något på 20 år. De syntes inte på varken ultraljud, röntgen eller magnetröntgen att senan och ledbandet var av heller.

Inte koll på mediciner

”Gå hem och ta Voltaren”

• Det borde ju du som läkare veta att jag inte kan eftersom jag står på Lituim för Bipolär sjukdom. Eller ska vi köra en njurtransplantation när vi ändå håller på?

Varför tar du den här diskussionen med mig?

”I Ungern ger vi inga sprutor i sådana här fall.”

• Nej men nu är vi inte i Ungern utan i Sverige och här ger vi kortisonsprutor mot reumatiska sjukdomar. Vem som bestämt det vet jag inte men inte är det jag iallafall. Så varför tar du den här diskussionen med mig?

Förhoppningsvis slipper jag smärtan

”Hur kan du klara av att få en kortisonspruta om det gör så ont när jag undersöker dig?”

• Varför fortsätter kvinnor att föda barn fast det gör pissont? Jo för att man för hoppningsvis får ut något bra av det om man står ut.

Nej det är verkligen inte okej

”Joanna det är inte okej att komma och få kortisonsprutor varje månad.”

• Nej det är det inte. Men varför har jag nu fått ta tre sprutor på fyra månader? Jo för att NI missade att jag var låghalt i fyra år. Vilket jag blev för att jag gick runt med gipsad fot i två år för att NI missade att senan och ledbandet var av. Pågrund av att jag varit låghalt så fick jag ont i höften. Då fick jag gå på kryckor och fick ont i armbågen. Nu har jag ont i foten troligen för att jag har fått nya ilägg och går rätt för första gången på 4 år. Så om NI hade gett mig rätt vård så hade jag troligen inte behövt någon av dessa sprutor.

Hur slutar detta meningslösa samtalet? Jo att jag får en kortisonspruta. 🤔