Psykisk ohälsa – Sida 12 – Aspiepower Media

2 år och tio månader utan självskadebeteende

I dag har jag klarat 2 år och tio månader utan självskadebeteende. Det är snart dags att byta skylten och ändra till tre år, det känns sjukt. De senaste två månaderna har jag inte ens tänkt tanken på att skada mig själv. Vi har nog Litium att tacka för det. Det känns som jag fått livet tillbaka. Jag hade tom glömt bort vad det är för dag i dag.

Men vägen hit var inte varit enkel.

Men vägen hit var inte varit enkel. För bara två månader sedan så ville jag verkligen skada mig själv men jag gjorde det inte. Både för att jag har det nätverk jag har ring mig som hjälpte till så jag fick rätt hjälp och blev inlagd. Men också tack vare er för om jag hade gjort det så hade jag varit tvungen att skriva och berätta för er. Jag vill inte behöva skämmas och skriva det inlägget därför kämpar jag på. Nu köttar vi mot tre år!

Nej nej nej!

Jag har varit i väg på varannan vecka kontrollen. Jag gick igenom besiktningen den här gången med 😂
I dag blev jag dock nervös. För nu kom de där orden jag hört så många gånger förr. ”Joanna du verkar må så bra nu och snart är det sommar och semester och jag har tänkt lite..” Nej, nej nej! Stopp och belägg! Vilket är det bästa sättet att binda fast sig själv i en stol? Eller borde jag använda lim? Jag tänker inte låta er skriva ut mig igen, hann jag tänka. Sen säger hon… ” Jag tror att du mår bra nog att klara dig själv några veckor under sommaren men vi ska inte avsluta kontakten utan fortsätta ses i höst”. PUH! Dom lämnar mig inte! Nu kan jag vara lugn i några månader till 🙂

Två månader med Litium

I dag har det gått två månader med Litium. Vi lyckades ju hamna på rätt dos redan från början så jag har fortsatt att äta den. Det känns som jag fått livet tillbaka och i bland kan jag känna varför satte vi inte in den fyra år tidigare. Men det är som det är men det i alla fall skönt att vi hamnat rätt nu. Jag tänkte vi skulle göra en liten sammanställning på vad som hänt under de här två månaderna.

Lugn:

Jag känner ett lugn jag inte vet när jag kände sist men det är ca 15 år sedan iallafall.

Inte lika impulsiv:

Jag är inte lika impulsiv. Jag tänkte efter innan jag gör saker och säger nej till saker jag inte vill.

Kan göra ingenting:

Jag kommer på mig själv när jag gör ingenting. Jag kan se en hel film utan att hålla på med mobilen, något jag inte klarat de senaste 10-15 åren.

Inte lika arg:

Jag är inte lika arg längre bara när jag är trött men så har det alltid varit.

Stabil och mindre ångest:

Jag är stabilare än förut och svänger inte lika ofta. Jag har också mindre ångest. Jag har ätit max fem lugnande sedan Litium sattes in.

Andra inlägg om Litium:

Insättning: https://www.joannahalvardsson.se/2019/03/19/valkommen-till-mitt-liv-litium/

Dag 3: https://www.joannahalvardsson.se/2019/03/20/dag-3-med-litium/

Dag 8: https://www.joannahalvardsson.se/2019/03/26/dag-8-med-litium/

Fyra månader: https://www.joannahalvardsson.se/2019/07/23/fyra-manader-med-litium/

Litium är slut hos leverantören: https://www.joannahalvardsson.se/2019/07/05/litium-ar-slut-hos-leverantoren/

Jag är rädd för våren – Vårdepression

Jag är rädd för våren

Som jag skrivit flera gånger nu så tycker jag att det är så skönt att vi går mot ljusare tider. Det gör så mycket för mitt mående. Klockan är 20.20 när detta skrivs och det är fortfarande just ut. Jag vågar tom gå ut och ta en promenad vid den här tiden utan att vara rädd.

Man pratar inte om vårdepression

Jag gjorde en undersökning på Instagram stories för ett tag sedan och bad er berätta vilken period som är jobbigast för er. 69% svarade höst och 31 % vår. Jag tycker det är spännande att det inte var större skillnad. För jag upplever att man inte pratar så mycket om vårdepression. Jag vet inte riktigt varför våren varit jobbig för mig men jag tror att det kan bero på flera olika saker.

Saker som skapar oro:

1. Att det var under våren som jag blev utsatt för övergrepp.

2. Att det varit den tiden som varit jobbigast i skolan. Det har varit stress för att hinna få godkänt i alla ämnen innan sommarlovet.

3. Att det varit en period med mycket oro inför sommarlovet. Ovissheten om man kommer ha en kompis eller ej efter sommaren.

4. Oron inför att mina rutiner kommer rubbas. Sommar betyder att folk har semester. Boendestöd, kontaktpersoner, handläggare på Försäkringskassan, läkare osv…. Kommer försvinna under några månader. När rutinerna rubbas och man behöver dom som mest då försvinner stödet. Jag har tackat nej till vikarier för det skapar bara ännu mer stress och kaos.

Hoppas att jag slipper i år

Jag hoppas dock att jag slipper i år. Eftersom jag typ kört ett år med depression så jag borde vara skonad nu kan man tycka. Sen står jag ju också på dubbeldos bipolärmedicin så det borde ju också vara ett skydd. Men man vet aldrig för depressioner kan man inte styra över tyvärr, man får hålla tummarna.
Vilken period av året är jobbigast för dig?

Ni kan läsa ett annat inlägg om vårdepression här!

2 år och 9 månader utan självskadebeteende

I dag har jag klarat 2 år och 9 månader utan självskadebeteende. Den värsta krisen måste vara över för jag hade glömt vilken dag det var dag. Kom på det sent i går kväll. Just nu flyter allt på. Jag har ångest i bland men inte lika illa som för en månad sedan. Saker i mitt liv börjar hamna på plats och nya dörrar är på väg att öppnas. Jag hoppas att allt blir som planerat för då ser jag fram emot den här våren och sommaren. Längtar efter att kunna berätta för er vad som är på G.

« Föregående 1 … 10 11 12 13 14 … 78 Nästa »