Aspiepower Media

Detta bör du som jobbar inom vården tänka på när du möter personer med NPF-diagnos

Tillsammans gör vi skillnad

Under hösten har jag fått den stora äran att föreläsa för vårdpersonal inom Landstinget i Värmland. Jag ska utbilda dem i bemötande till personer med NPF-diagnoser. Med hjälp av mina bloggläsare har jag nu sammanställt en lista till dig som jobbar inom vården.


Ni hittar listan till kommunen här.
Listan till Försäkringskassan här
Och listan till Arbetsförmedlingen här.

vården

Detta bör du som jobbar inom vården tänka på när du möter personer med Aspergers syndrom och ADHD:

– Personer med Asperger upplever inte smärta på samma sätt som andra. Och man kan ha svårt att förklara hur det känns.

– Var tydliga, måla gärna och förklara i både skrift och tal.

– Påminn om tider i både sms och brev.

– Gå igenom steg för steg vad som kommer att hända under besöket/undersökningen. Gärna både via brev innan och i början på besöket. Även vid varje moment: ”Nu skall vi…” ”Det här är tången kommer jag att använda till….” Gärna sammanfatta i slutet vad man har pratat om.  Bra, även om man får med ett brev hem efteråt, eller skriftlig sammanfattning som man tar med hem.

– Ha samma personal så långt det är möjligt.

– Man kan inte placera alla med Asperger eller ADHD i samma mall, alla fungerar olika, bemöt människan inte diagnosen!

– Man ska vara lugn och ha stort tålamod.

– Inte säga saker som: ”Du får NOG åka hem i EFTERMIDDAG” Tydlighet vad betyder nog? Och när är i Eftermiddag?

– Ta en fråga i taget och låt personen få svara på den innan du ställer nästa.

– Uttryck dig klart och konkret och låta bli att tala i bilder. Den som har Asperger kan bli rädd om du säger ”Kan jag få ditt finger”. De kan tro att de bokstavligen måste ge bort sitt finger. Säg istället ”Kan du sträcka fram ditt finger”.

– Att den sociala kontakten anpassas är naturligtvis viktigt, men man brukar också tala om att Asperger innebär en annorlunda perception. Det kan visa sig på olika sätt för olika personer. En del upplever till exempel att ljud är smärtsamma. Många berättar också att vanlig beröring kan vara direkt smärtsam. För en del är det en plåga att göra en så enkel sak som att duscha.

– Förminska ALDRIG personen. Det är ett funktionshinder men det är inte SAMMA som att man är trög.

– Att man har psykiska besvär betyder inte automatiskt att man är en hypokondriker, lyssna och ta personen på allvar.

– Fast patienten är över 18 år så har ofta de anhöriga mycket kunskap om den enskilde.

– En del har svårt med ögonkontakt och att folk tar i dem. Gå försiktigt fram och ”pejla” läget hos patienter med NPF – diagnoser.

– Personer med ADHD kan tycka att det är jobbigt när man drar upp ”gallret” på sängarna, de känner sig instängda.

– När ni skickar hem remiss för provtagning skriv ett exakt datum jag ska ta provet inte ”någon gång v 44-46” Då kommer jag skjuta det framför mig och inte komma i väg. Skicka inte heller ut papper för provtagning flera veckor/månader i förväg, då kommer jag glömma att gå i väg, tills ni påminner mig.

– Bara för att man kan prata tydligt och låta som man förstår, så är det inte alltid att man gör det.

– Vi kan ha svårt för att äta viss mat och tvinga oss inte att göra det.

– Lyssna på personen, skicka  inte runt dem, berätta vilka rättigheter man har tex hjälpmedel osv.

– Om möjligheten finns erbjud personen ett eget rum.

Uppdatering:

Kul att det här inlägget har fått sådan uppmärksamhet! Det märks att det är ett ämne som berör många! Och självklart ska man bemöta ALLA människor med respekt och tydlighet men vara extra noga när man möter människor med NPF-diagnos som tyvärr kan vara extra utsatta.

1 reaktion på “Detta bör du som jobbar inom vården tänka på när du möter personer med NPF-diagnos

  1. Hej! Jag tycker det var bra skrivet. Läkare har ofta en gedigen utbildning, men inte alltid på NPF diagnosr. Jag är född med en hjärnskada, men fick min Asperger diagnos aldels för sent, Då jag blir 60 år i år. Jag fick den för 20vår sedan Alltså hade jag levat i två tredjedelar av mitt liv då. Jag hade dock en difus MBDdiagnos förutom min epilepdi som har växt bort. Jag har alltså varit patient i hela mitt liv. Jag har dock varit ganska frisk, sedan epilepsin släppte. Jag tycker dock inte att det tas hänsyn till min Asperger när jag gjorde ett hälsosamtal i vintras, som jag gjorde på grund av att jag blir 60 år nu i år. Jag skulle svara på en massa frågor, som bland annat handlade om psykisk ohälsa. Jag tycker inte att jag har psykisk ohälsa, men jag har ju lite svårae än hos er så kallade normala människor att sortera det som är viktigt, och det dom är ovktigt. Därför så behöver jag prata om sådant som jag har lättare att grubbla på än vad mångra andra har. Jag har dock ingen annan diagnos inom psykisk ohälsa, så att jag har kanske inte så besvärligt som en del människor med mindiagnos kan ha. Jag kan också ta bokstavligy det som sägs till mig, fast jag är van vid att ta blodprov just, men jag vet därför att de skall låna ett finger av mig en stund. Det sitter ju fast på handen,så jag måste sträcka fram handen då. Jag har brs minne, och känner migdefinitivt inte trög. Så det behövs fler sådaba läkare som du. Du skall ha all heder åt din besrivning av NPF diagnoser. Hälsningar från en parson som tyvärr varit patient en hel del gånger i sitt liv. Både före och efter att jag fått Asperger diagnos. Hälsningar Gun Gärdsell!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *