psykisk ohälsa – Sida 3 – Aspiepower Media

Jag lever drömmen

Foto: Samhall

Dröm dig bort

Året var 2011 och jag satt i ett konferensrum på Samordningsförbundet Samspelet. Jag var med i ett projekt som skulle få ut mig i arbete eller studier. Med i rummet fanns mina handläggare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen, vuxenhabiliteringen och psykiatrin. De bad mig att drömma mig bort och sedan berätta hur mitt drömliv såg ut. Det spelade ingen roll om det inte gick att uppnå, jag skulle bara drömma mig bort. Jag svarade att jag ville börja föreläsa, utbilda mig till journalist och fortsätta driva min blogg.

Jag lever drömmen

I dag lever jag drömmen. Jag är utbildad journalist, min blogg har 8000-10 000 unika besökare i månaden och är en prisad föreläsare. I går blev den sjunde föreläsningen för i år inbokad och då har jag fått förfrågan om fem till som inte är spikade än. Det rullar på nu och det känns så himla skönt. Målet är att ha minst 20 föreläsningar och vi är snart där. När jag startade mitt företag 2016 så visste jag inte om de skulle gå i hop men det vet man inte förrän man testat. Så jag valde att testa och tänkte att går det inte så har jag ju lärt mig något av det. Man måste våga testa för att kunna leva drömmen och jag är så glad för att jag vågade testa.

Vad drömmer du om?

2 år och 7 månader utan självskadebeteende

Ännu en månad. Ännu en seger. I dag firar jag 2 år och 7 månader utan självskadebeteende. Den här månaden har bara flytit på och jag haft en lugn. Kanske tog jag slut på all ångest förra månaden för då var det kaos. Det var det närmaste jag varit att ge upp under hela den här resan. Vi var i valet och kvalet att åka till till psykakuten två gånger då men bestämde oss för att jag klarar det själv med rätt stöd och strategier. Den här resan kommer inte gå spikrakt framåt. Det kommer gå upp och ner och vi får ta en månad i taget, så nu satar vi på 2 år och 8 månader.

Recension: CURA® Pearl tyngdtäcke

Cura tyngdtäcken

CURA^® Pearl tyngdtäcke

I oktober skrev jag ett inlägg om att Clas Ohlson börjat att sälja CURA^® Pearl tyngdtäcke. Det inlägget blev väldigt populärt och drog 16 000 unika besökare på tre dagar. Helt galet! I ett program som heter Google Search Console ser jag vad ni söker efter på google när ni hamnar på min blogg. Det är väldigt många som söker på just ”Tyngdtäcken Clas Ohlson” så jag tänkte att det är dags för en liten recension av täcket.

Kedjetäcke, fibertäcke eller Cura?

Jag måste påstå att jag har ganska mycket erfarenhet av tyngdtäcken. Först hade jag ett kedjetäcke på 10 kg i åtta år. Sen testade jag ett fibertäcke på en mässa och blev kär så just nu har jag ett sådant på 6 kg. Jag gillar det för att det är fluffigt och känns som ett vanlig täcke. Sedan oktober har jag också ett Cura-täcke. Det täcket har jag i soffan och har som chill-täcke för att komma till ro på kvällen.

Hur funkar det?

Pearl innehåller påsar med små kiselpärlor (silicone pellets) insydda i täcket. Dessa får täcket att sluta sig intill din kropp, som en varm kram. Tyngden skapar ett lätt, behagligt tryck mot kroppen, ungefär som om du fick massage. Det gör att hjärnan frigör olika må bra-hormon, som serotonin och oxytocin, samtidigt som det sänker nivån av stresshormonet kortisol. Blodtrycket sjunker, andningen blir lugnare, all oro och rastlöshet smälter bort ur kroppen, och du känner dig trygg. Sömnhormonet melatonin ökar, vilket gör dig sömnig. Du somnar lugnt och sover gott hela natten. När du vaknar är du fylld av energi och orkar med dagen.

Vilken vikt?

Jag valde ett på 5 kg men om jag skulle köpa ett för att sova med så skulle jag nog gå upp till 7 kg. Som chill-täcke funkar 5 kg bra för mig. Det är svårt att veta vilken vikt man ska ha om man aldrig testat ett täcke men på hemsidan står det så här:

”Vilken vikt på täcket passar dig? Välj ett täcke som motsvarar 10-15 % av din kroppsvikt. Om du t.ex. väger 70 kg, välj ett täcke som väger 7 kg. Detta är endast en rekommendation, eftersom det är individuellt om man föredrar lättare eller tyngre täcken.”

Vad tycker jag?

Jag gillar täcket och tycker att det mesta är bra med det. Enda nackdelen är att det inte kan tvättas. Eftersom jag har mitt andra täcke på nätterna så har jag bara det här i soffan, vilket gör att jag inte svettar ner det. Annars skulle jag rekommendera täcket främst till er som inte kan få genom landstinget. Jag tycker att det är perfekt som ett extra täcke när man som mig bor på flera ställen.

Plus:

– Billigare än andra tyngdtäcken. Kostar mellan 1695 och 2095 kronor.
– Ett bra alternativ om man inte kan få täcke genom landstinget.
– Även personer utan diagnoser/dom som inte har kontakt med psykiatrin kan köpa sig ett täcke utan att lägga ner en förmögenhet.
– Svalt och smidigt.

Minus:

– Går ej att tvättas i maskin. Kan bara handtvättas.

När det som inte får hända hände

Fotoutställning om trakasserier

För några månader sedan blev jag kontaktad av Brottförebyggande Centrum i Värmland. De skulle göra en fotoutställning om trakasserier på arbetsplatser och vill ha med mig. Jag tyckte att det var en viktig grej så jag tackade ja. Min första tanke var att jag inte hade blivit utsatt för trakasserier på någon arbetsplats men sen kom jag på att skolan är barnens arbetsplats. I dag var jag och Carolina på vernissage och fick se resultatet.

När det som inte fick hända hände

Under Me too-perioden skrev jag om att jag blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Jag nämner det också i mina föreläsningar men det finns en detalj jag medvetet har valt att inte prata om. Att det hände i skolan av en skolpersonal. Varför jag gjort det är för att jag vill skydda skolan. Det som inte får hända hände men skolan och min rektor gjorde allt dom kunde för att det skulle bli så bra som möjligt för mig när det hade hänt.

Inget agg mot skolan

Rektorn ställde in alla lektioner en dag med kort varsel för att i stället åka till Karlstad för att vara med på ett samtal på BUP efter att jag hade försökt att avsluta mitt liv. Skolan fixade så jag fick ha min ledsagare även på skoltid för att jag kände mig rädd, ensam och otrygg. De betalde taxi 20 mil om dagen i fem dagar för att jag var inlagd på slutenvården i Karlstad men ville testa att gå i skolan. Dom gjorde allt dom kunde för att stötta både mig och mina föräldrar. Så jag har absolut inget agg mot skolan.

Vi hade en deal

En annan anledning till varför jag inte pratat om det här är för att vi hade en deal. Eftersom Hagfors är en liten stad så gjordes dealen att vi inte skulle prata om det här, för allas skull. Han bröt dock dealen bara efter några dagar och har gått runt i 13 år och berättat sin version. En version som inte alls stämmer ihop med vare sig polisförhör eller domen. När han berättar sin version så glömmer han berätta den lilla detaljen att han är dömd för det här brottet. Jag höll dealen och bara de närmaste har vetat om det.

Inte jag som gjort fel

Nu har jag dock bestämt mig för att inte hålla käften längre. Det är inte jag som gjort fel det är han och varför ska jag vara tyst för hans skull? Jag skulle kunna hänga ut honom med namn för han är som sagt dömd och det är en offentlig handling men det finns bara en enda anledning till varför jag inte gör det. Att jag inte tänker utsätta hans barn för det som han utsatt mig för när han snackat runt på stan.

70 av mina vänner är vän med en pedofil

Då och då delar mina facbookvänner inlägg om sexuella övergrepp på barn och tycker att det är hemskt. Det är fruktansvärt att någon utsätter barn för sådana här saker men det är 70 av mina vänner på Facebook som är vän med en pedofil utan att veta om det. Jag var 16 år när det hände, ett barn. Han var 35. Han blev dömd för sexuellt ofredande och olaga hot. Hade det varit dagens lagar så hade han varit dömd för våldtäkt mot barn.

Ett barn ska få vara ett barn

Ett barn ska få vara ett barn och inte behöva gå runt och vara rädd för att han ska slå ihjäl dig för att du berättade hans hemlighet. Ett barn ska inte behöva få frågan från polisen om vad hon hade för trosor på sig. Ett barn ska inte behöva ha ångest över att behöva gå igenom en rättegång och tänka tanken att hon hellre vill dö. Det som inte fick hända hände och jag kommer få bära med mig det i hela mitt liv.

Gå och kolla på utställningen

Om ni har vägarna förbi Karlstad så tycker jag att ni ska gå och kolla på utställningen. Utställning innehåller både ljud och ljuseffekter. Ni hittar den på Järnvägsgatan 16 (Gamla Via Appia).

Öppentider:

28/1 – 15:30-18:00
29/1 – 10:00-13:00, 16:00-18:00
30/1 – 10:00-13:00, 16:00-18:00
31/1 – 10:00-13:00, 16:00-18:00
1/2 – 10:00-13:00
2/2 – 10:00-14:00

Tiden läker inte alla sår! Mobbning består!

Det finns ett ordspråk som säger att tiden läker alla sår. Det är inte sant. Såren efter mobbning läker aldrig. Jag kommer innerst inne alltid vara den där lilla tjejen från Hagfors som ingen ville vara med. Hon som fick höra att hon var ful och äcklig och inte dög till någonting. Hon som ingen ville sitta med i matsalen. Efter 10 år är det yttersta såret läkt. En sårskorpa skyddar det trasiga på insidan men tiden läker inte alla sår, konsekvenserna av mobbning består.

Det spelar ingen roll

Det spelar ingen roll att jag har över 6000 unika besökare i månaden på min blogg. Att jag dagligen får höra att jag är fantastisk, snygg, bra och framgångsrik. Att jag får priser, att media skriver om mig, att jag är med i kungafamiljens tv-program och får krama en prinsessa. För har man hört varje dag i 6 år att man aldrig kommer bli något så tror man tillslut på det. Rösterna fortsätter att eka i huvudet även om man innerst inne vet att det inte är så.

Blir förbannad

Därför blir jag så jävla förbannad när jag inser att skolan inte har förändrats ett jävla skit. Nu är det andra gången på kort tid som jag pratar med en tonårstjej som berättar hur hon upplever att andra elever är dumma mot henne i skolan. Men när hon berättat detta för skolpersonalen så har hon fått som svar att det inte är så farligt. Att de nog inte menar något illa. Hur i helvete kan vuxna människor stå och se på hur någon förstör ett barns liv? Hur kan de med gott samvete förminska de här flickornas känslor och upplevelser?

Det är vårt ansvar

Barn är barn, de förstår inte bättre. Det är vi vuxna som har ansvar för att lära dom vad som är rätt och fel. Att säga dumma saker till andra elever är fel. Vad kommer hända med de här barnen om vi inte fångar upp dom nu och knuffar dom i en annan riktning? Vi förstör inte bara den mobbades liv. Vi förstör även mobbarnas liv. De kommer för alltid få leva med att de förstört någon annans liv.

Jag förlåter dom

De flesta växer upp och inser vad dom har gjort. Jag blir då och då kontaktad av gamla klasskompisar. Dom vill be om ursäkt för vad dom gjort om dig. Men det är redan för sent. Jag förlåter dom men det där såret kommer aldrig läka. Har du valt att bli lärare så har du också valt att ta ansvaret att knuffa barn i rätt riktning. Jag hoppas att du gör allt du kan för att minska mobbning på din skola.

« Föregående 1 2 3 4 5 … 37 Nästa »