Aspiepower Media

Viktuppgång och psykisk ohälsa

viktuppgång och psykisk ohälsa

Viktuppgång och psykisk ohälsa

Jag vill börja det här inlägget med att förtydliga att alla former är fina och alla ska få välja själv hur de ser ut. Men jag mådde inte bra av att bära runt på 30 kg övervikt. Jag skriver det här inlägget för jag hoppas att det kan inspirera någon att våga göra samma resa som mig. 2007 sattes jag in på antipsykotiska mediciner. En och en halv månad senare hade jag gått upp 30 kg. Tyvärr är viktuppgång/ökat sug efter mat en vanlig biverkning vid psykofarmaka. Jag bestämde mig för att skriva in mig på Viktväktarna och 1 år senare var jag 30 kg lättare igen. Jag höll vikten i ca 10 år sen sattes samma medicin in igen och jag gick upp 15 kg på en månad och fick nog ännu en gång. Januari 2018 skrev jag in mig på Viktväktarna igen och sedan dess har jag nästan tappat 15 kg.

Ingenting är omöjligt bara olika svårt

På mina föreläsningar möter jag ofta personer som gått upp i vikt pga mediciner. Dom tycker att jag är duktig men säger oftast ”Tyvärr kan inte jag gå ner i vikt för jag äter mediciner”. Missförstå mig rätt nu men jag tycker inte att man ska ”skylla” på medicinerna. Ja det kan bli svårare men det går uppenbarligen annars skulle jag inte stå här snart 30 kg lättare. Jag vet att jag har fördel att jag har mitt driv. Att när jag bestämt mig för något så ger jag mig inte förrän jag lyckats. Jag förstår även att det är svårare att hålla motivationen uppe om man inte mår bra psykisk. Att det är nog kämpigt som det är ändå. Ingenting är omöjligt bara olika svårt. Kan jag så kan ni!

Psykiatrin borde ge bättre stöd

Jag tycker även att psykiatrin borde ta viktuppgång på större allvar. När jag hade gått upp 15 kg på en och halv månad så berättade jag det för dom. Då fick jag svaret ”Ojdå det här måste vi följa up….. Om ett hlavår”. Jo tjena  hade det fortsatt i det tempot så hade jag vägt 100 kg ett halvår senare. Jag tycker att de borde sätta in en dietist och träning på recept tidigare. Och varför inte ordna promenad/träningsgrupper där man kan få någon att motionera med om man inte vill träna själv. För det finns ju forskning på att träning är bra vid psykisk ohälsa.

Läs om min viktresa här!

Inlagd för psykiatrisk slutenvård

 psykiatrisk slutenvård

Livet är bra konstigt

Livet är bra konstigt ändå. I juli 2015 sändes mitt semesterprat i P4 Värmland. Jag berättade om hur jag hittat tillbaka till livet och hur bra allt var. Tre dagar senare kommer jag in till akuten i ambulans efter min nionde överdos. I dag var det ett stort reportage om mig i Expressen söndag. Den här gången berättar jag om hur jag hittade tillbaka till livet efter den där kraschen 2015. Reportaget är gjort i oktober precis som semesterpratet var förinspelat.

Inlagd för psykiatrisk slutenvård

Vad gör jag i dag tror ni? Jo jag ligger på ett rum på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning för första gången på 11 år. Jag är inlagd för observation under natten och i morgon får jag förhoppningsvis träffa en läkare som kan ändra mina mediciner. Jag har en känsla av att de kommer vilja ta bort Seroquel och sätta in litium. Kanske är värt ett försök efter fyra år med Seroquel.

Vad tycker jag om min Careousel medicindoserare?

Careousel medicindoserare

Vad tycker jag om min Careousel medicindoserare

Nu har det gått några veckor sedan jag berättade att jag hade fått ett nytt hjälpmedel. Jag lovade er att skriva en recension och berätta vad jag tyckte. Så vad tycker jag om min Careousel medicindoserare?

Nöjd i det stora hela

I det stora hela så gillar jag den. Den får mig att komma i håg att mina mediciner och det är ju det som är tanken. Det är stora fack så all medicin får plats. Jag får plats med medicin för fler dagar än en vanlig dosett, vilket är bra när jag reser. Nackdelarna är att den är väldigt stor, vilket jag förstår att den måste vara för att all teknik ska få plats.

Högt ljud

Den har också väldigt högt ljud och jag önskar att man kunde sänka det eller att den hade vibrator. Jag ska ta min första medicin 13 och sitter jag då i ett möte/föreläser så kommer den ju pipa tills jag vänder på den. I sådana situationer hade jag önskat att man kunde sätta på vibrator. Man kan stänga av ljudet men då måste jag komma ihåg att gå in och sätta på det igen. Jag önskar också att man hade en snoozeknapp för samma situationer. Jag kan gå in och ändra tiden för larmet till tex 14 i stället för 13 om jag vet att jag sitter i ett möte. Men då ska jag komma i håg att ändra tillbaka den också.

Kommer fortsätta att använda den

Som sagt i det stora hela är jag nöjd och jag kommer fortsätta att använda den för jag tycker att ändå uppfyller mina största förväntningar. Den gör så jag kommer ihåg att ta min medicin och det är ju det viktigaste. Den finns att få som hjälpmedel i de flesta län.


Fördelar:

– Gör så jag inte glömmer att ta medicinen.
– Stora fack så all medicin får plats.
– Enkel att ställa in.
– Att man kan få den som hjälpmedel i de flesta län.
– Någon annan kan fylla på den åt mig och låsa den så jag inte kan ta fel/för mycket mediciner.

Nackdelar:

– Är väldigt stor.
– Piper väldigt högt.
– Önskar att det gick att sätta på vibration eller sänka ljudet.
– Önskar att den hade en snoozeknapp

Jag har fått ett nytt hjälpmedel

Jag har fått ett nytt hjälpmedel

Jag började den här dagen med sovmorgon. Det blev 12 timmars sömn i natt utan sömntabletter. Det var behövligt efter de senaste veckornas äventyr. När jag hade fått i mig lite frukost så åkte jag till Karlstads träningspraktik för att få lite massage och göra en plan för Åsas sociala medier. Sen åkte jag hem en sväng innan jag skulle till vuxenhabiliteringen för jag har fått ett nytt hjälpmedel.

Kom inte ut med bilen

Men åkte som sagt hem en sväng men när jag kom så hade någon smart person ställt en lastbil bakom min parkering. De håller på att renovera en lägenhet under mig så antog att det var dom så var ute och sa till dom. Som att det inte räckte med lastbilen så hade grannarna parkerat precis på linjen så det var knappt man kom ur bilen när den väl var parkerad. Orkade inte krångla så i stället för att ta bilen in till stan så bestämde jag mig för att ta en promenad. Nu visar stegräknaren 5 km.

hjälpmedel

Medicinpåminnare

Jag har som sagt fått ett nytt hjälpmedel, en medicinpåminnare. Som jag tidigare skrivit så har jag väldigt mycket mediciner just nu som ska tas tre gånger per dag. Mitt boendestöd tipsade om denna dosett. Har tidigare haft en vanlig och ställt larm på mobilen men kvällsmedicinen är så många tabletter så den fick inte plats. Den här är större, lite väl stor för att ha med sig överallt. Det är det enda jag ser som ett minus. Funktionen är enkel man fyller den med medicin och ställer in tiden, i mitt fall klockan 13.00, 17.00 och 20.00. Vi dom klockslagen hoppar rätt fack fram och den larmar tills man tar medicinen genom att vända den upp och ner.

Minska risken för överdos

En annan bra funktion är att man kan låsa den så du inte kommer åt alla tabletterna. Smart om man tex har barn med självskadebeteende/självmordstankar, då kan en förälder fylla på och sen låsa den. Funkar ju såklart som vuxen med kanske har man en sambo, en vän eller boendestöd som jag hjälpa till att fylla på och låsa. Jag kommer testa den några veckor sen kommer jag återkomma med vad jag tycker. Det största problemet kommer vara att komma ihåg att ta med den när jag går ut. Det problemet har jag löst genom att använda en av de söta korten jag fick från Lilla Margreth. Har satt upp den på ytterdörren så jag ska se den när jag går ut.

 

Två veckor med Quetiapin

Quetiapin

Två veckor med Quetiapin

I tisdags var det två veckor sedan de satte in Quetiapin. Det är lite rörigt men jag ska försöka förklara en gång till i fall någon ny läsare hittat hit. Jag står sedan tidigare på 700 mg Seroquel för Bipolär sjukdom, den medicinen är långtidsverkande. Just nu är jag i blandfas och mår sämst på kvällarna när jag kommer hem, blir själv och börjar tänka. Därför har vi sedan två veckor tillbaka satt in Quetiapin som är det aktiva ämnet i Seroquel men den är kortitdsverkande. Jag ska ta en tablett kl 13.00 och två stycken kl 17.00. Tanken är att jag då ska ha större skydd på kvällen när jag mår sämre och förhoppningsvis slippa ha så mycket ångest.

Mer ångest

Läkaren sa att jag skulle äta den i två veckor och kändes det bra då så skulle jag testa sänka Seroquel till 600 mg. Funka det inte så skulle vi köra plan B och testa en annan medicin. Den första veckan mådde jag inte alls bra. Fick jättemycket ångest, vilket är en biverkning man ofta får när man sätter in/höjer dessa mediciner. Men under resan till London har det ändå känts okej dock är det ju lite svårt att säga om det beror på medicinen eller att jag gjort så mycket så jag glömt bort att tänka efter hur det känns.

Väntar lite

Därför har jag bestämt mig för att äta den här dosen i någon vecka till. Vi får se hur det känns eventuellt så äter jag den här dosen ända till nyår, för julen brukar vara en jobbig period för mig. Tillbaka till det där med att inte hinna tänka efter…. Jag kom hem klockan 00 natt till onsdag. I går ringde klockan 08-00. Jag jobbade 9-11. Jag träffade min kontaktperson 11.15-13.30. Sen fixade jag naglarna och blev klar 14.30. Då åkte jag hem och var hemma i 45 minuter och sminka mig och fixa håret. Klockan 16.00 var det dags för styrelsemöte och 18.00 var det dags för julavslutning med hjärnkoll.

En lugn kväll

I dag har jag bara jobbat och nu ska jag åka hem och bädda ner mig i soffan och bara ha en lugn kväll. Det behövs efter denna veckas äventyr. Vad hittar du på i dag?