Aspiepower Media

Dag 8 med 700 mg Serouqel

Dag 8 med 700 mg Serouqel

I dag är det dag 8 med 700 mg Seroquel. Det kan ta ca två veckor till full effekt men jag tycker att jag är lite stabilare. Men det är svårt att säga om jag är bara är sjuk av infektionen så jag inte orkar känna efter.

Varför berättar dom inte?

Det är en sak jag inte riktigt förstår. Varför berättar inte psykiatrin att man kan må sämre de två första veckorna när man sätter in ny medicin eller höjer? De två första dagarna var ångesten hemskt. Nu förstod jag varför för jag råkade veta att det är en biverkning men alla gör ju inte det.

Galna biverkningar

Det står på bipacksedeln men jag brukar undvika att läsa den för jag vill inte veta att medicinen kan ge trevliga biverkningar som allvarliga blodsjukdomar och stroke ? Läser du bipacksedeln på dina mediciner?

700 mg Seroquel

Hypomani, en skräckblandad förtjusning

Börjar det att dra i väg nu?

Det blev bara sex timmars sömn i natt. Det är fjärde natten på en vecka som jag är nere i 8 timmars sömn eller mindre. Varningsklockan börjar ringa, det brukar vara ett tecken på att något är på G. Börjar det att dra i väg nu? Dom säger att man ska ligga på 4-5 timmars sömn i flera dagar för att det ska räknas som en hypomani. Men eftersom jag behöver ganska mycket sömn och ligger på 11-12 timmar i vanliga fall för att orka med så kommer jag aldrig så lågt. När det var som värst 2015 precis innan jag fick diagnosen så var jag nere på 4 timmar. Annars brukar 6-8 timmar vara ett tecken att det är dags att börja dra i handbromsen.

Hypomani, en skräckblandad förtjusning

Trots lite sömn så är jag hur pigg som helst i dag, ännu ett dåligt tecken. Att va på väg att bli speedad är en skräckblandad förtjusning. Det är underbart att vara hypoman allt är fantastiskt. Iallafall en stund. Sen när det där rosa, härliga och fluffiga molnet kraschar och jag ramlar ner i helvetet, då är det inte lika roligt längre.

Bryta mönstret

I vanliga fall brukar jag ta Stilnoct för att få sova och på så sätt bryta mönstret. Jag har dock bara en tablett kvar och har inte fått tummen ur att fixa nytt recept förrän i dag. Eftersom det är narkotikaklassade mediciner så kan man inte förnya på mina vårdkontaker utan måste ringa och jag hatar telefonköer, så skjuter det bara framför mig. Nu är det i alla fall fixat. Ringde, fick lämna mitt nummer, de ringde upp efter 15 min, sen klart! I bland går det smidigt!

hypomani

Dags att sänka medicinen?

Dags att sänka medicinen?

Som jag skrivit tidigare så höjde vi min Bipolärmedicin i november för att jag var på väg in i en depression. Jag har stått på 600 mg Seroquel i fyra månader nu och tanken är att vi ska sänka medicinen om några månader. Jag tycker det är skönt att ha lite extra skydd just nu eftersom jag är lite rädd för våren. Men samtidigt så börjar jag känna mig redo för att börja sänka.

Nu är du normal

Det tydligaste tecknet på att det är dags att börja sänka dosen är att jag börjar bli för ”normal” nu igen. Haha ni som hört min föreläsning förstår vad jag menar. När de satte in Seroquel sommaren 2015 så höjde de för mycket. Så jag kom till min psykolog och tyckte att allt gick så långsamt. Jag hade ingen kreativitet och allt var bara tråkigt. Jag åkte inte ens till Hagfors för att se på speedway, då kan ni förstå hur illa det var. Då sa psykologen ”Joanna du är normal nu”.

Varför ville jag vara det här?

I 15 år gick jag runt och ville vara ”normal” men när jag väl fick testa på det så var det de värsta åtta dagarna i mitt liv. Så är det någon där ute som sitter och tänker att ni vill vara ”normala” och som alla andra så sluta genast upp det, för det var hemskt! Fick nästan ett trauma av upplevelsen;)

Jag börjar bli tråkig

Den senaste tiden har jag dock börjat visa tecken på att jag börjar bli så där tråkig igen. I går struntade jag i att kolla på speedway på TV:n och tog i stället en promenad. Innan kollade jag Dregen Instagram 20 gånger per dag. Jag har inställt så min mobil piper varje gång han uppdaterar. Men nu kollar jag bara hans sida en gång i veckan. När mobilen piper och jag ser att han lagt upp en bild så säger jag ord jag aldrig trodde att jag skulle säga. ”Äh jag har inte tid med honom nu. Herregud vad händer med mig? Så det kanske är dags att sänka medicinen snart innan jag är ”normal” och tråkig igen för det kan man ju inte vara;)

Dags att sänka medicinen?
Jag har i alla fall mössan på mig så än finns det hopp för mig;)

Är du säker på att du inte har ADHD?

Är du säker på att du inte har ADHD?

En fråga jag ofta får, främst när jag föreläser är: Är du säker på att du inte har ADHD? När man satte min Asperger diagnos så sa man att jag hade grova drag av ADHD. Men inte så jag kunde få en diagnos. 12 år senare insåg vi att jag att jag hade Bipolär sjukdom och att det var min hypomani som man trodde var drag av ADHD.

ADHD, Schizofreni eller Bipolär?

Man undersökte mig för ADHD när man satte Asperger diagnosen 2004. 2007 satte en idiotläkare på slutenvården diagnosen Schizofreni, på fem år gamla journalkopior och utan att göra en utredning. Den diagnosen hade jag på papperet i tre år innan man lyckades få bort den. Det är lättare att sätta en diagnos än att ta bort den. När de tog bort den så lyfte man igen frågan om ADHD. Än en gång beslutade man att jag bara hade grova drag. 2015 lyftes frågan om Bipolär sjukdom. Den här gången ville man göra det ordentligt så man lyfte frågan om både Bipolär typ 1, typ 2, Schizofreni och ADHD. Dom gjorde en utredning under tre månader och efter en noggrann kartläggning kom man fram till att jag har Bipolär typ 2.

Spelar ingen roll om jag har två eller tre diagnoser

Alla de här diagnoserna är ju ”släkt” med varann och dom har många liknande symtom. Jag känner att det egentligen inte skulle spela någon roll om jag skulle få en diagnos till. För jag har lärt mig hur jag fungerar och vad jag ska göra för att hantera mina diagnoser. Då spelar de ingen roll om jag får fyra bokstäver till i min journal. Dock var det väldigt viktigt för mig att få min andra diagnos, Bipolär sjukdom. Hade jag inte fått den när jag fick den och rätt mediciner så hade jag inte suttit här i dag.

En enorm lättnad

Jag kände en sådan enorm lättade när de satte Bipolär typ 2 för jag kände verkligen att den diagnosen var så klockren. Den förklarar varför mitt liv varit en stor berg och dalbana och varför saker blivit lite tokigt i bland. Så som ni märker så är jag grundligt utredd vid det här laget och nej jag har inte ADHD.

Är du säker på att du inte har ADHD?

1 år och tre månader utan självskadebeteende

1 år och tre månader utan självskadebeteende

I dag har jag klarat 1 år och tre månader utan självskadebeteende, nu är det bara tre månader kvar till delmål nummer 2. Jag kommer alltid få kämpa emot impulsen men det blir enklare och enklare för varje månad som går.

I bland kan jag undra varför jag inte slutade upp med det här tidigare. Eller det gjorde jag ju men höll uppe som längst i sex månader. Men jag tror faktiskt inte att jag var redo för det då. Jag var inte så stark som jag är i dag så jag klarar att hantera det på andra sätt. Jag hade inte heller världens bästa vänner som stöttar mig i ur och skur. Nu kör vi tre månader till!

1 år och tre månader utan självskadebeteende