Kategori: Vardag

Jag blir så trött!

Jag blir så trött

När jag pratar om mina följare så brukar jag hylla er. Jag brukar berätta att jag faktiskt har förmånen att ha väldigt fina läsare och följare. Att jag och lov har förmånen att få väldigt lite hat och gnäll. Men på senaste tiden har det varit väldigt mycket gnäll, främst på Instagram.

Kan inte ha 8000 vänner

Det mesta handlar om att personer skriver till mig och att jag läser men inte svarar direkt. Många vill bli min kompis och när jag inte svarar så kommer snabbt meddelanden om att jag borde svara. För det första…. Jag har över 8000 följare på Instgram. Och hur mycket jag än vill så kan jag inte ha 8000 vänner. Det är helt jävla omöjligt.

Försöker vara rättvis

Jag är en rättvis person och jag känner att om jag lägger tid på en person så måste jag göra det på alla. Därför försöker jag svara de flesta så fort och så professionellt jag kan. Men jag kan inte sitta och ha långa konversationer med alla. Sen förstår jag inte hur man kan ha rätten att kräva att jag ska bli din vän när vi aldrig pratat med varandra innan? Stannar du främmande personer på stan och tvingar dom att vara din vän också?

Måste få ha ett privatliv

Jag delar med mig av cirka 90% av mitt liv på ett öppet och naket sätt med er. Jag delar glädje, sorg, smärta och ångest. Men bara för att jag valt att vara en offentlig person så måste jag faktiskt också få ha ett privatliv. Jag är redan stressad ocg har ångest för att jag är sämst på att uppdatera den här bloggen. Att det är mycket jobb just nu och att jag inte riktigt hinner med med. Att jag hela tiden måste bromsa mig själv för att inte köra huvudet i den berömda väggen.

Ställ inga krav

Så snälla ställ inte mer krav på mig. Försök att förstå att jag också är en helt vanlig människor som du. Jag må ha Aspergersuperkrafter men jag har också bara 24 timmar på dygnet precis som du. Jag gör mitt bästa men jag kan inte göra mer än så.

Kärlek till er

Mina snälla, fina följare jag vill avsluta detta gnällinlägg med att säga att ni är bäst! Utan er skulle det inte finnas någon blogg. Men till er som gnäller så vill jag bara säga rak

Att ta körkort när man har diagnoser

Att ta körkort när man har diagnoser

I dag firar jag 7 år med körkort! Jag sköt det framför mig i över 10 år. Den var jag på en intervju på P4 Värmland för jag sökte praktik där. Jag fick frågan om jag hade körkort. Jag svarade ”Jag jobbar på det!” Men sanningen var att jag inte hade öppnat boken på 10 år. 🤣

När jag väl bestämt mig

Men när Joanna Halvardsson bestämmer sig för något så blir det så. Så jag går direkt från intervjun och skriver in min på körskolan. Det här var i juli 2016. Jag klarade av att ta det på fyra månader utan att köra en enda lektion hemma. Ska jag vara ärlig så läste jag hela boken bra en gång. I stället hade jag en app med frågor och använde den för att nöta in teorin i huvudet.

Svårt att hålla kopplingen

Jag hade väldigt svårt för att hålla kopplingen. När jag lyckades hålla den så glömde jag kolla mig omkring  och tvärt om. Vi tänkte att det kanske hade med min Asperger att göra. I kombination att jag hade skadat vänsterfoten och var gipsad. Så jag bestämde mig för att automatkort och sen öva upp det och göra en uppkörning med manuell bil senare och uppgradera det.

Sena av i foten

26 november tar jag körkort och den 28 november hoppar jag upp på operationsbordet. Det visade sig att jag försökt köra bil med en sena av i foten. Haha lite typiskt Joanna Halvardsson. 😅 I dag har det gått 7 år och jag har fortfarande inte uppdgraderat mitt körkort. Jag har egen bil och det är inte en enda gång som jag önskat att jag kunde köra manuell bil. 🚗

Dom kämpar i onödan

Jag möter många personen med NPF-diagnoser som kämpar och kämpar och skämtar för att klara ta ett ”riktigt” körkort. Vad är ens ett ”riktigt” körkort? Är mitt på låtsas eller vadå? Jag tror att många skulle må bättre av att välja automat och slippa slösa bort massa tid och energi för att kämpa för något man inte behöver för att man vill följa normen. Om 10-15 år kommer det ändå bara finnas automat.

Det finns stöd att få

Mitt andra tips är att berätta för körskolan att du har en diagnos. Det finns möjlighet att få stöd men hur ska de veta vilket stöd de ska ge dig om du inte berättar om din diagnos? 🙂

Att ta körkort när man har diagnos kan vara lite kämpigare än för ”andra” men våga gå din egen värld och gör det som är bäst för DIG! ❤

Går i ett…

Går i ett

Livet går i ett just nu. Jag hinner inte med. Det är väldigt mycket jobb just nu. Under förra veckan föreläste jag på Läkarsekreterare- och undersköterskedagarna på Karlstad CCC. Kul att få dela med sig av sina erfarenheter till vården. Kul att kunna dela med sig till alla men det känns som att jag göra nytta på riktigt om jag kan öka förståelsen och göra att ingen behöver bli behandlad som jag blivit inom vården.

Årets sista föreläsning?

Om inget annat dyker upp i december så har jag haft årets sista föreläsning i dag. Det var digital på Autism och aspergerförbundets rikskonferens. I dag var det en kort föreläsning om min väg ut i arbetslivet. Det är kul att kunna erbjuda föreläsningar med så många olika vinklar.

Så jobbar ett proffs

Jag hade lyckas fått ner min föreläsning som annars är ca 90 minuter till 25 min. Fast egentligen hade jag inte det utan freestylade. Jag hade skrivit ner några punkter sen satte jag klockan på mobilen och hoppas på att jag skulle hinna säga allt. Haha så jobbar ett proffs 😉

Fina komentarer

Uppenbarligen gick det bra för kommentarsfältet blev översvämmat med komentarer. Har skrivit ner några av dem här nedan. Vill du få en riktig egoboozt så borde du bli föreläsare. 😉 Skämt och sida det är kul att få feedback. Det är era komentarer som gör att jag fortsätter göra det jag gör. ❤

Tack Baby!

12 år i dag

I dag är det 12 år sedan jag gjorde mitt livs bästa impulsiva beslut, åkte och hämtade hem dig. Tack Bebbs för de bästa 12 åren i mitt liv och för att du lärde mig vad äkta kärlek innebär.❤

Du valde mig

Jag valde inte dig, det var du som valde mig. När dina syskon tramsade bakom en soffa och brottades, så följde du med in i köket för att fika. Nyfiken som du var så skulle vara med där det hände. Jag satte mig på en stol och du hoppade upp och la dig mellan min rygg och stolsryggen och kurrade som en liten maskin. Du ville att jag skulle bli din mamma och jag är så himla tacksam för det. 😻

Jag saknar dig Baby, så det gör ont ❤