Älskade Baby i dag är det 10 år sedan du kom in i mitt liv.Tack för att du är världens bästa katt, unge, sambo och min bästa vän.Tack för att du alltid finns där och slickar bort mina tårar när jag gråter. Värmer mina leder när de gör ont. Hittar på bus som får mig att skratta. Tack för att du är du.Tack för de tio bästa åren i mitt liv. Mamma älskar dig ❤
Tillbaka till målvikt – Resultat vecka 2Den här veckan gick bokstavligt talat åt helvete. Det gick bra ända tills på fredag när jag åkte till Stockholm. De var ju fredag och det var jävligt synd om mig som spendera den själv på ett hotellrum så jag unna mig lite gottis. Sen blev de hotellfrukost, konferens lunch och fika. Jag tappade allt. Dock är det bra att jag bytt vägdag till måndag för då började jag om i stället för att slösa bort en halv vecka till.
I dag pallade jag mig i väg till första Viktväktarmötet på flera veckor. Har inte gått dit tidigare för att jag skäms över att jag ligger över målvikt. Men egentligen ska jag ju inte skämmas utan vara stolt att jag faktisk pallar mig dit och hoppar upp på hästen igen. I dag vägde jag 0,6 kg mer än förra veckan men jag vet att det är väska som vanligt. Så nu är det bara att köra på så släpper det.
Motionen skötte jag iallafall bra förra veckan. Jag gick 73 244 steg och tränade 60 minuter i bassäng. Alla tycker att jag borde lugna ner mig lite pga min fot men de går sådär haha. Den här veckan är jag uppe i nästan 30 000 steg på tre dagar. Men jag känner att jag mår så mycket bättre psykiskt när jag rör på mig.
Denna veckan släppte Viktväktarna ett nytt program som gör att man har möjligheten att program som passar ens livsstil bäst. Jag valde att testa det lila programmet. Då bla havregryn, fullkornspasta/ris och potatis 0SP. Jag tror att det kommer funka bäst för mig då jag ofta är sugen på saker och jag tror att det är bra att fylla på med produkter som gör att man håller sig mättre. Just nu lever jag typ på havregrynsgröt haha.
Jag ser den här veckan som startskottet. Förra veckan var ett litet test men nu kör vi på riktigt. Min största utmaning den här veckan är att jag ska till Ullared på lördag. Jag har dock redan nu varit inne och kollar menyn på restaurangen och gjort ett bra val så jag har en plan. Nu kör vi!
1. Vecka 1
I fredags begav jag mig till Stockholm. De blev en lugn kväll på hotellet för att ladda upp för lördagens föreläsning. I går föreläste jag nämligen för ambassadörer på Min stora dag. Läs mer om organisationen här. Jag brinner lite extra för att hjälpa barn som har det svårt. Om min berättelse kan få deras ambassadörer att förstå barnen de möter bättre så vill jag självklart hjälpa till. Jag driver ett litet företag och har inte möjlighet att skänka pengar hur som helst. Men den här gången valde jag att ge 80% rabatt för att pengarna går till något viktigt. Jag vill vara med och förverkliga sjuka/funktionsnedsatta barns drömmar. En del föreläsningar är lite viktigare än andra.
Jag kom hem sent i går kväll och hjärnan kändes som en torktumlare. Hade glömt mina hörlurar hemma så åkte både dit och hem utan. Var helt mör i huvudet när jag skyndade in på Coop. Där blev jag stoppad av en tjej som bara ville säga att jag var grym, precis vad jag behövde. Sen åkte jag hem och la mig i badkaret innan jag tog kvällen tidigt. I dag blir det en lugn söndag i soffan.
Jag ligger på ett hotellrum i Stockholm för i morgon ska jag föreläsa här. För nästan exakt ett år sedan bodde jag på de här hotellet. Jag och Carolina checkade in den där måndagen i november med galaoutfits och ett glatt humör. Några timmar senare fick jag ta emot ett pris från en prinsessa och kunde titulera mig som Årets eldsjäl.
Nu nästan ett år senare så tror jag att jag har förstått vad som egentligen hände den där kvällen. Hur stort det egentligen är men där och då förstod jag inte det. Det hände så jävla mycket saker på en och samma gång och det var så himla mycket känslor. Hela Vasateatern stod upp och jublade åt mig, den där tjejen som ingen ville prata med för några år sedan.
De var bara en sak jag var nervös för innan jag fick priset och det var att jag inte visste hur man hälsar på en prinsessa. Haha tar man i hand? Niger man? Eller kramas man? Ingen visste! Tydligen kramas man;)
Jag var först uppe på scenen och fick priset sen fick jag gå ner och sätta mig en stund innan jag skulle upp på scenen igen och få konfettiregn. När jag satte mig ner så skyndade jag mig att ta ett kort på priset och smsade till pappa. Han fattade inte vad jag skickade så han börja skriva till Carolina och undra vad som hände. Haha va trodde han liksom? Att jag gått och köpt ett fejkpris och ristat in mitt namn i det bara för att lura honom? Alla var i chock.
Efteråt var det ett mindre kaos. Direkt galan var slut så haffa TT mig för att göra ett reportage. Innan jag hade kommit hem hade jag blivit kontaktad av fem olika tidningar. När jag kom ut och skulle mingla så ville såklart alla komma fram och säga gratis så jag kramades mer än att mingla. Det var förstås fantastiskt men konstigt på samma gång.
När jag stod där på scenen med Peter Jidhe och Prinsessan Sofia så fråga Peter hur det kändes. Jag svarade att det känns konstigt. Han undrade såklart vad jag menade och det var de enda ordet jag hittade. För det kändes konstigt men på ett bra sätt. Jag var den där lilla tjejen från Hagfors som ingen ville umgås med och nu står jag här och får ett pris från en prinsessa. Det är sjukt! Vid nyår var jag även med i Året med kungafamiljen på SVT. Det var ännu sjukare! Vem får ens vara med i Kungafamiljens TV-program liksom?
Sveriges viktigaste pris.
Men jag tror att det är först nu som jag faktiskt har förstått vad som egentligen hände den där novemberkvällen på Vasa Teatern. Att jag har vunnit Sveriges viktigaste pris. Förutom att det här är en bekräftelse på hur viktigt det jag gör är så är det också en drivkraft att fortsätta. Som jag sa på scenen i Karlstad när jag vann det regionala priset: ”Det här ger mig energi att orka tjata lite till. För att få alla att förstå att en diagnos inte behöver vara ett hinder om man får rätt stöd och hjälp”. Jag kan inte göra något åt det jag varit med om men genom att berätta min historia så kan jag göra så ingen behöver vara med om samma sak.
Här kan du se prisutdelningen:
I går var jag i väg på nätverksträff med Wink, denna gång var det girlpower tema vid NWT. Kvällen började med att Emma Sprigg presenterade vad NWT gör mer än att producera ett gäng tidningar. Sen föreläste Kristin Lönnsjö om att få bättre självkänsla. Utanför stod en foodtruck som bjöd oss på pulled pork.
Det var kul att komma in i NWT’s lokaler igen, jag hade ju praktik där i ett halvår under 2015. Jag trivdes väldigt bra där och i bland kan jag längta tillbaka. Samtidigt som jag tror att jag skulle bli sjukt uttråkad av att bara vara lokalreporter hela dagarna. Jag trivs med att ha det som jag har det i dag. Att jag kan göra allt jag vill samtidigt. Bloggen, sociala medier, föreläsningar, speedway, foto, design och lite frilansjobb ibland.
Det blev en härlig kväll men jag smet lite tidigare för jag är ju tvungen att ta min medicin 20.00. Ville inte somna någonstans på vägen om jag gått hem vid 21.30 haha. Tanken var att jag skulle gå till torget och ta bussen därifrån. När jag kom dit så skulle jag få vänta i 40 minuter så gick ända hem. Kan har slagit stegrekord den här veckan. På tre dagar har jag gått 29,72 km. I dag blir det en lugn dag. Ska i väg på vattengympa sen kommer D hit. Sen ska jag packa lite för i morgon drar jag till Stockholm.
