maj 2019 – Sida 4 – Aspiepower Media

Min nya kameraväska

Jag har haft min gamla kameraväska i ca 10 år. Det är inget fel på den men det är länge sedan jag växte ur den. Objektivet är nertryckta och det är kaos. En proffsfotograf skulle börja gråta om hen såg eländet. Det rasar saker när man öppnar den och förra veckan smällde jag ett objektiv för 12 000 i backen. Det var inomhus och det ramla bara från ca 10 cm höjd så det klara sig tack och lov men där gick gränsen. Samma dag beställde jag en större.

Smidig på jobbet

Jag kommer fota mer på jobbet och kommer behöva ta med hela utrustningen och då är den här så bra för den har både hjul och kan användas som ryggsäck. Nu kan jag smidigt ta med allt och jag kan vila mina stackars axlar i bland. 1700 kronor gick den på men jag tycker att det är värt det och sen kommer jag kunna ha den i många år.

Min tisdag och onsdag i bilder

Fancluben var samlad

I tisdags var det äntligen dags för Elitseriepremiär i speedway. Carolina kom hit och kollade på matchen med mig. Självklart måste fancluben vara samlad. Indianerna slog Masarna och det måste ju bero på vårt hejande;)

Ångest from hell

I onsdags vaknade jag upp med ångest from hell. Jag hade ingen som helst anledning till att få ångest men Bipolär sjukdom tyckte att jag skulle ha det. Jag kunde ha dragit huvudet över huvudet men jag vet att det inte är någon bra lösning. Så i stället ställde jag mig i duschen, gjorde mig klar och skynda mig ut ur lägenheten innan jag hunnit ändra mig. Sen åkte jag som planerat till Skutberget och gick 4 km med min kontaktperson.

Lunch på Bergvik

Efter promenaden tog en lunch på Bergvik. Vid 14 åkte jag för att träffa min samtalskontakt på psykiatrin. Hon berömde mig för att jag blivit så bra på hur jag ska hantera min psykisk ohälsa/sjukdom. När jag var klar på psyk så åkte jag hem och ställde bilen och gick till Viktväktarna. När jag kom hem hade jag gått 1,3 mil. Heja mig!

Resultat vecka 67 med Viktväktarna

Resultat vecka 67

Resultat vecka 67 med Viktväktarna

Början av veckan gick bra men sen ballade det ur och jag hetsåt två chokladkakor. Jag drar på mig vätska av Litium och är sugen på allt hela jävla tiden. Samtidigt har jag tappat motivationen för det går så segt nu på slutet. Jag pallade mig i väg på vägningen och jag är mer än nöjd med mitt resultat vecka 67 med Viktväktarna som blev -0,3 kg. Hade verkligen inte räknat med minus. Jag har dock bestämt mig för att köra stenhårt nu och i går gick jag 1,3 mil. Det är bara att fortsätta kämpa mot målvikt.

(H)järnkoll 10 år

Hjärnkoll i Värmland

(H)järnkoll 10 år

I går firade vi i Värmland att (H)järnkoll fyller 10 år. I dag firar riksförbundet i Stockholm vi hade vårt egna firande. Jag har inte riktigt varit med som början. Är inte säker när jag blev ambassadör men jag tror att det var runt 2012. Jag har iallafall suttit med i styrelsen för (H)järnkoll i Värmland i fem år och jag blev nyligen omvald.

Hänt mycket på 10 år

Jag tycker att det är fint att kolla tillbaka på allt som (H)järnkoll gjort för att öka öppenheten kring psykisk ohälsa i Sverige. Jag vet inte exakt hur många ambassadörer som suttit i TV4:as morgonsoffa och berättat sin historia men det är många. Ännu fler har föreläst över hela Sverige och delat med sig av sin historia. Vi har en lång bit kvar tills vi har ett samhälle där alla vår vara som dom är. Men det hänt mycket på tio år och vi har (H)järnkoll att tacka för det. Vi får aldrig sluta prata om psykisk ohälsa.

Här kommer lite bilder från vårt firande i Karlstad i går.

11 år som Viktväktare

Viktväktare

11 år som Viktväktare

I dag är det 11 år sedan jag fick nog och skrev in mig på Viktväktarna. Allt började med att jag blev 18 år 2006 och blev överflyttad från BUP till vuxenpsyk. På första mötet med min nya läkare berättad jag att jag hörde röster. Detta hade BUP vetat om i två år men valt att inte medicinera. Den nya läkaren tänkte dock inte på samma sätt så när jag klev ut från mötet så hade jag fått ett recept på tre nya mediciner. Det här var bara början för under 2006 testade 17 olika antipykotiska mediciner. det var höj. Det var sänk. Det var insättning och utsättning. Det var tabletter, droppar och sprutor.

Biverkningar som ett brev på posten

Med de nya medicinerna kom även biverkningarna. En av de vanligaste biverkningar på psykofarmaka är viktuppgång. Jag gick upp 30 kg på en och en halv månad. Vi bad psykiatrin om hjälp men jag blev inte erbjuden varken dietist eller sjukgymnast. Siffrorna på vågen blev bara högre och högre och den 5 maj 2008 fick jag nog och gick och vägde in mig på Viktväktarna och vägde då 95 kg.

Ändrad kost

Eftersom jag har en reumatisk sjukdom och inte kan träna som andra så tog jag promenader och fokuserad på maten. På 1 år så gick jag ner de där 30 kilona. Jag har min envishet och drivet jag får av mina diagnoser att tacka för det. Jag höll vikten i 10 år sen var det dags att ändra mediciner igen. Den här gången gick jag upp 15 kg på en månad sen satta jag ner foten igen och skrev in mig än en gång i januari 2018. Nu är det ynka 1,4 kg kvar till målvikt. En av de vanligaste kommentarerna jag får nu när jag närmar mig målvikt är ”Sluta banta det räcker nu”. För det första så är det JAG som bestämmer när det räcker. För det andra så bantar jag inte, Viktväktarna är en livsstil som jag valt att leva efter för att JAG mår bra av det.

« Föregående 1 2 3 4 5 Nästa »