Aspiepower Media

Att åka på konferens själv

Att åka på konferens själv

Att åka på konferens själv… För tio år sedan hade jag inte ens tänkt tanken. Herre gud hur skulle det gå till? I dag känner jag bara: Vad är det värsta som kan hända? Jo att jag får panikångest och måste gå därifrån och får jag det så har jag lärt mig något av det. Men det vet jag ju inte förrän jag försökt.

Nervös i onödan

Jag var lite nervös när jag gick från hotellet till Kistamässan. Tankar som snurrade i mitt huvud: ”Hur ser lokalen ut?” ”Finns det någon jag känner där?” ”Vem sitter jag bredvid på lunchen?” Helt i onödan för när jag klev innanför dörren var det någon som sa hej Joanna. Det var Sofia, vi hade aldrig träffats förut. Jag hade ingen aning om vem hon var men hon kände mig genom mina sociala medier. Det slutade med att vi spenderade hela dagen tillsammans.

Bloggen ger mig möjliheter

Det pratas mycket om hat och trakasserier på sociala medier. Men min blogg öppnar också upp för att träffa många fina personer och få nya vänner. Innan jag ens kommit in i mässalen så hade fyra personer stoppat mig. Det är nog närmre 30 personer som stoppat mig under dagen för att säga att de följer min blogg och att jag är bra❤ Det är värsta egoboosten att åka på konferens ?

Tog ett tidigare tåg hem

Det har varit en väldigt givande dag men nu är jag helt slut i huvudet. Nu sitter jag på tåget mot Kumla och kommer hem en timma tidigare än vad det var tänkt för jag skippade de sista. 07 i morgon ringer klockan och jag ska åka till Hagfors för farmors begravning.

åka på konferens

 

VECKOPLAN 18 | Stockholmsresa

Stockholmsresa

I går kliv vi in i vecka 18 den vecka innehåller roliga och mindre roliga saker. Jag kommer jobba hemifrån denna vecka och jag kommer stanna kvar i Kumla fram tills på  onsdag. Då väntar en liten Stockholmresa då det är dags för NPF-forum. Jag kommer sova över en natt i Stockholm eftersom konferensen börjar så tidigt men jag kommer åka tillbaka till Kumla på torsdagkväll. Tidigt på fredag morgon måste jag upp för klockan 11.00 börjar farmors begravning i Hagfors. Jag är glad för att jag har arbetsgivare som förstår grejen så jag får jobba hemifrån annars hade jag fått ställa in resan till Stockholm.

Stockholmsresa
Bildkälla

Veckoplan:

Måndag:

Kommer vara i Kumla och jobba hemifrån.

Tisdag:

Kommer vara i Kumla och jobba hemifrån.

Onsdag:

Efter lunch tar jag tåget mot Stockholm

Torsdag:

Konferens i Stockholm hela dagen på kvällen tar jag tåget till Kumla.

Fredag-Söndag:

Klockan 11.00 ska jag vara i Hagfors på farmors begravning. Sen kommer jag och Baby spendera helgen i Hagfors.


Veckans förväntningar:

Det ska bli kul att komma till Stockholm och det ska bli spännande att vara med på NPF-forum för första gången.

Veckans utmaning:

Veckans utmaning kommer bli att orka med allt trots smärtan. Man får helt enkelt försöka göra det bästa av situationen.

Hur gick förra veckans utmaning?

Förra veckans utmaning var att vila på utsatt vilotid. Det gick bra och det blev till och med mer vila för två möten jag skulle ha varit på blev inställda.

Vädret påverkar mig så himla mycket

Vädret påverkar mig så himla mycket

Den här årstiden suger. Varför kan inte vädret bestämma mig för vilket väder det ska vara? I går var det snökaos och snön vräkte ner. I dag finns det inte ett spår av snön kvar för i dag är det höstväder med regn. Vädret påverkar mig så himla mycket både fysiskt och psykisk. Min reumatismkropp gillar inte växlingen och min hjärna säger att jag vill sova tills det blir vår.

Fick i alla fall sova i natt

Jag fick i alla fall sova i natt. Satte på mig bollvästen vid 20-tiden och somnade vid 22 utan sömntabletter. Jag måste bli bättre på att komma i håg att använda den. I eftermiddag skulle jag ha varit på ambassadörsmöte med Hjärnkoll men skicka och sa att jag inte kommer. Ska bara ta det lugnt i stället, känner att min kropp behöver det efter Stockholmsresan och den där urinvägsinfektionen.

Vädret påverkar mig så himla mycket

Den obligatoriska Joanna är i Stockholm fikan

Efter galan i går så körde vi den obligatoriska Joanna är i Stockholm fikan

Efter galan i går så mötte vi upp min vän Peter och körde den obligatoriska Joanna är i Stockholm fikan. Vi har kör den typ en gång per år i tre år nu. Det är helt knäppt men det här var första gången vi sågs utan att jag har gipsad fot eller går på kryckor haha. Då förstår ni hur länge min fot bråkade.

Det är två saker som är bra med Peter.
1. Att jag får prata hur mycket jag vill om Dregen och han lyssnar på riktigt. Alla andra är trötta på mitt tjat haha.
2. Att han har långt hår. Jag är ju svag för män i långt hår men jag skaffade en pojkvän med korthår (för det är ju personligheten som räknas inte håret). Då är det ju bra att jag har vänner som lånar ut sitt hår så jag får pilla på det ibland, typ en gång per år haha.;)

Joanna är i Stockholm fikan

Vart tog veckan vägen?

Vart tog veckan vägen?

Nu är vi här igen, det är söndagen och man undrar vart tog veckan vägen? Den tog slut så snabbt. Mamma, pappa och Baby har åkt till Hagfors och jag håller på att packar för i morgon. Tidigt i morgon bitti åker jag och Carolina till Stockholm. Först ska vi träffa en journalist som gjort en telefonintervju med mig men som vill ta några bilder. Sen ska vi bege oss mot hotellet för att styla om till galaklädsel innan det är dags att bege sig mot Visa vägen galan.

Redo för gala

Jag tror att jag har packat med allt jag behöver. Hatar att packa, jag tar med mig massa skit som jag inte ens använder men glömmer det jag behöver haha. Har iallafall med kläderna jag ska ha på mig, det känns som det viktigaste. Mina naglar är iallafall röda och fina och redo för gala.

Vart tog veckan vägen?     

Blommor och magsmärtor

Och min BH matchar färgen på blommorna som jag fick när jag föreläste i onsdag, så himla fina. Min mage bråkar fortfarande men det funkar med smärtstillande så har packat ner det med. Det är ju lite svårt att säga vad mina magsmärtor beror på eftersom jag haft typ allt man kan ha. Jag tror inte att det är njursten för det sitter för långt ner. Det kan vara min IBS men det kan också vara mensvärk. Jag har inte haft en riktig blödning på 1 år och 2 månader eftersom jag äter p-piller som trollar bort min mens efter som min mensvärk är brutal. Nu har det ju varit bra ganska länge så det här kanske är min kropps sätt att hämnas att jag får all mensvärk för ett år på en gång. Det kan också vara cystor på äggstockarna för de har ju också haft förut. Men jag avvaktar några dagar till så får vi se vad som händer.