Bakom fasaden var det kaos

Bakom fasaden var det kaos

I dag är det 4 år sedan mitt semesterprat sändes på P4 Värmland. Den Värmländska versionen av Sommar i P1. Ett av de mest lyssnade programmen någonsin. Jag kunde knappt gå ut i Hagfors för folk stoppade mig och vill krama mig. Det hade spelats in några månader tidigare. Jag sitter där i studion och berättar om hur jag hittat tillbaka till livet och hur bra allting var nu. Jag ljög inte, det var så de kändes just då. Vågade inte erkänna för mig själv att mitt liv var kaos bakom fasaden.

Allt började två år tidigare

Allt började egentligen två år tidigare. Jag hade stått på Seroquel för psykoser och det gått bra i några år och hade fått rätt hjälp och allt började bli bra på riktigt. Jag ville börja trappa ner medicinen och läkaren var med på det. Samtidigt tyckte dom att jag var frisk nog för att klara mig själv nu. Dock tyckte dom att jag skulle stå på en antidepressiv medicin, jag hade ju ändå haft depressioner i nästan halva mitt liv. Det var bra med ett skydd.

Psykiatrin gjorde mig manisk

De vi inte visste var att jag var Bipolär och att Seroquel är också en medicin mot Bipolär sjukdom. När man är bipolär så blir man oftast manisk av antidepresiva. Så det som hände var att psykiatrin tog bort min bipolär medicin, satte in en medicin som gjorde mig manisk och avslutade kontakten efter 10 år. Jag blev en tickande bomb och jag förstår inte hur i helvete jag klarade av att leva på de här sättet i två år. Hur höll jag ihop allt?

Försökte ta mitt liv för nionde gången

När mitt program sändes på P4 Värmland så trodde alla lyssnare att mitt liv va bra. Sanningen är att jag bara några dagar innan programmet sändes hade kommit in till centralsjukhuset i Karlstad i ambulans. Jag hade försökt att ta mitt liv för nionde gången efter att ha bett psykiatrin om hjälp tio gånger men inte hade fått någon. Bomben hade exploderat. Jag ser det inte som ett självmordsförsök för jag ville inte dö. Det var bara ett desperat rop på hjälp.

Vill göra ett nytt semesterprat

Jag ångrar inte semesterpratet, allt jag säger de i är sant. Jag hade dock inte insett hur sjuk jag egentligen var där och då. Det skulle dock vara kul att få göra en del 2. Om hur det fortsatte och hur det tillslut blev bra på riktigt. Lyfta bristerna i vården och berätta om hur verkligheten ser ut för många som lever med psykisk ohälsa. Kanske får ringa P4 och berätta min idé. De sa ju ändå ”vi hörs nog snart igen”, sist jag prata med dom för några veckor sedan;) Har du missat mitt semesterprat så kan du lyssna på det här nedan.

 

11 myter om Aspergers syndrom

myter om Aspergers syndrom


Detta är ett gammalt inlägg som återpubliceras


Vi pratar om det, vi skriver om det men vet vi egentligen vad det innebär att leva med Aspergers syndrom?
Under årens lopp har jag mött många människor som tror att de vet vad det innebär men också många myter om Aspergers syndrom. Så jag tänkte en gång för alla ta hål på dem så har listat några av dem här nedan.

 

11 myter om Aspergers syndrom som jag stött på

1. Myt:

Aspergers syndrom är bara en trenddiagnos som man inte bör ställa på någon. Man bör kunna acceptera människors olikheter utan att sätta diagnoser på dem.

Sanning:

Tänk vilken drömvärld vi skulle leva i om alla människor fick vara sig själva och få det stöd de behöver utan diagnoser! Men tyvärr ser inte vår värld ut så. För att få rätt till tex boeendestöd, aktivitetsersättning, stöd av Vuxenhab, LSS, osv…. så måste man ha en diagnos.

2. Myt:

Aspergers syndrom kan botas genom en ändrad kost.

Sanning: 

Det finns inga vetenskapliga belägg som tyder på att kost skulle kunna ta bort Aspergers syndrom. För övrigt undrar jag varför någon ens vill bota någons personlighet?

3. Myt:

Om man inte har specialintressen, så kan man inte ha Aspergers syndrom.

Sanning:

Vissa personer med Aspergers syndrom har specialintressen, andra har inte det och  de uppfyller kriteriet ”begränsade intressen och beteenden” på ett annat sätt.  Vi är unika, precis som alla andra människor!

4. Myt: 

Personer med Aspergers syndrom kan inte känna empati

Sanning:

Personer med Asperger kan känna empati när de förstår när någon mår dåligt men de kan ha svårt att läsa av kroppsspråket och på så sätt förstå att personen mår dåligt. Jag upplever att alla jag mött som har Asperger har väldigt mycket empati.

5. Myt:

Personer med Aspergers syndrom känner inga känslor och  kan inte bli kära.

Sanning:

Många personer med Asperger är väldigt känslosamma och kan visst bli kära och ha förhållanden som alla andra.

6. Myt: 

Personer med Aspergers syndrom kan bara prata om sitt specialintresse

Sanning:

De flesta personer med AS kan prata om andra saker precis som alla andra. Men de finns vissa personer som uppslukas helt av sitt specialintresse.

7. Myt:

Man kan se på en person att den har Aspergers syndrom.

Sanning:

Asperger är en osynlig funktionsnedsättning och de flesta med diagnosen ser ut som vilken människa som helst.

8. Myt:

Personer med Aspergers äter bara en viss mat i en viss färg:

Sanning: 

De finns personer som har det så men de flesta med Asperger äter helt vanlig mat.

9.Myt:

Personer med Aspergers syndrom bli oftast kriminella och mördare.

Sanning:

Forskning visar att Asperger ALDRIG  är en förklaring till att en person begår brott.

10. Myt:  

Asperger beror på en traumatisk barndomsupplevelse.

Sanning:

Asperger är något man födds med och är i viss mån ärftligt men inget man får av upplevelse under barndomen.

11. Myt:

Personer med Aspergers syndrom kan inte få barn.

Sanning:

Det finns flera personer med AS som har barn och är lika bra förälder som personer utan funktionshindret.

Har du mött på några andra fördomar/myter om Aspergers syndrom?

Serie om Autism på SVT play

Serie om Autism på SVT play

Serie om Autism på SVT play

I går la Barnkanalen ut på sin facebooksida att nu finns seras serie om autism uppe på SVT play. Barn som själva har diagnosen berättar om hur det är för dom. En miniserie om att det kan vara lätt att fokusera på en sak i taget men svårt att leka med fler samtidigt. Om vikten att bli förberedd på vad som ska hända för annars blir allt kaos. Att ha autism kan innebära olika fördelar men också många känsligheter och svårigheter som det är viktigt att man får hjälp med. Jag tycker att ALLA föräldrar borde se den här serien med sina barn. Minst ett barn i varje klass har en Neuropsykiatrisk diagnos. Den här serien ökar öppenheten och förståelsen för varje den klasskompis inte alltid fungerar som dig. Bra jobbat SVT! Du hittar serien här!

Fira påsk med Autism- Mina bästa tips för att undvika kaos

Nu är det snart dags att fira påsk därför har jag valt att återpublicera detta inlägg från förra året. Hoppas att du gillar det:)


Högtider kan skapa kaos

Många tycker att det är skönt med våra högtider för man får lite extra ledigt och får mer tid till sina nära och kära. Men har man Aspergers syndrom eller andra diagnoser inom autismspektrat så är det inte säkert att man uppskattar det lika mycket. Har man dessa diagnoser behöver man struktur och tydlighet och iallafall jag tycker att alla högtider har en förmåga att sluta i kaos. Dina rutiner försvinner, och det finns inte längre samma struktur som till vardags. Samtidigt som det ställs högre krav på dig att vara social.

Jag får under mina föreläsningar oftast frågor om detta och om hur man ska förbereda sitt barn för högtider. Så skrev ihop en lista med några tips på hur man kan fira påsk med Autism men försöka undvika kaos.



Fira påsk med Autism- Mina bästa tips för att undvika kaos:

När: 

Berätta långt i förväg vad som ska hända och förbered ditt barn noga.  Gör en nedräkningstavla, där ni tillsammans räknar ner hur många dagar det är kvar. Ska ni åka bort var noga med att berätta även det och förbered på hur många nätter och dagar ni ska vara borta.

Var:

Vart ska ni? Är det någon annanstans än hemma förbered barnet på detta. Är det en plats ni aldrig varit på tidigare, försök att hitta bilder på nätet.

Hur:

Ska ni ut och resa? Visa bilder på flygplatsen/ tåget/ bilen.
Vad kan man göra i bilen när resan blir långtråkig? Hitta på lekar redan innan ni åker hemifrån som barnet kan få välja mellan om resan blir lång och tråkig. Nu när det är påsk så blir det mycket godis, när är det okej att äta godiset och hur mycket?

fira påsk med autism

Vem:

Gå igenom vilka som kommer, är det nya människor eller personer man träffat innan? Visa bilder på vilka ni ska umgås med.

Varför: 

Det kan vara jättestressande att inte förstå varför vardagen helt plötsligt förändrats. Så förklara varför vi firar högtider och att det inte bara handlar om firande utan att umgås med sin familj.

Tid: 

När ska vi åka? När kommer vi fram? Viken tid bjuds det på lunch? När åker vi hem? Tider är väldigt viktiga om man har en NPF-diagnos så försök att hålla dem, för att minska risken för onödig stress.

Före:

Vad händer innan vi åker? När ska vi packa? Vad ska med? Vad behöver man mer göra? Duscha? Sätta på sig finkläder? Gör en lista där allt som måste göras innan resan står med, följ den och pricka av när ni är klara.

fira påsk med autism

Efter: 

Vad händer efter att vi tex har ätit mat? Vilka krav finns? Tex: Man ska sitta och prata och ta det lugnt i en timma efter maten. Berätta om du förväntar dig att ditt barn ska hjälpa till med att duka av eller hjälpa till med något annat.

Ha en nödplan:

Om det blir alldeles för jobbigt med alla intryck och krav vad gör jag då? Är det då okej att gå till ett avgränsande rum och sitta med Ipaden i 30 minuter, för att samla energi? Ha en tydligen plan för vad man gör om det blir för jobbigt och hur länge det är okej att gå undan en stund.

Vad är ditt bästa tips om man ska fira påsk med autism?

 

Det är dags att boka mig för hösten!


Det här inlägget är skrivet i samarbete med mitt företag Aspiepower media


Det är dags att boka mig för hösten!

Vet ni vad? Förfrågningarna för hösten rasar in just nu, så kul! Så vet du om att du vill boka mig som föreläsare i höst så är det hög tid att göra det nu. Det finns även några lediga tider kvar i maj om du är ute i sista minuten. Om ni bokar mig som kommer ni få en rolig, gripande och informativ föreläsning om hur det kan vara att leva med Aspergers syndrom och Bipolär sjukdom typ 2.

Från trasig 14 åring till prisad föreläsare

Jag kommer ta med er på min resa från trasig 14 åring, psykiatrisk slutenvård, 15 års självskadebeteende och åtta självmordsförsök. Till i dag som egen företagare, utbildad journalist, prisad föreläsare som varit självskadefri i två och ett halvt år. Jag kommer också berätta hur jag med rätt stöd och hjälp har vänt mina funktionsnedsättningar till funktionsförbättringar.

Vem borde höra dig?

Jag får oftast frågan om vilka jag föreläser för och jag tycker egentligen att alla kan lyssna på mig. Jag har tidigare föreläst för allt från personal från vården, arbetsförmedlingen, kommer och landsting. Lärare/skolpersonal och ungdomar. Idrottsföreningar till allmänheten. Alla möter vi på något sätt någon med psykisk ohälsa/diagnoser och alla kan bli inspirerade av att lyssna på mig. Jag har olika teman jag utgår i från men jag kan anpassa mig helt efter kundens önskemål. Här nedan kommer några exempel.

FÖRELÄSNINGAR MED OLIKA TEMAN:

Min livshistoria:

Min resa från trasig 14 åring. X antal år med psykisk ohälsa, psykiarisk slutenvård, åtta självmordsförsök till egenföretagare och prisad föreläsare. Denna föreläsningar innehåller delar av alla punkter nedan.

Min skolgång:

Vilken stöd fick jag och vilket stöd hade jag behövt för att klara skolan på samma villkor som mina klasskompisar. Hur hade man kunnat bemöta mig på ett bättre sätt.  Jag kan genom min föreläsning hjälpa er att med enkla metoder och lösningar anpassa skolan för barn med särskilda behov och öka förståelsen.

Min resa ut i arbetslivet:

Vilket stöd fick jag från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommunen och landstinget som gjorde att jag tog mig ut i arbetslivet och hela vägen till eget företag. Hur hade man kunnat bemöta mig på ett bättre sätt.

Min erfarenhet av vården, både vanliga och psykiatrin:

Hur har jag blivit bemött och hur hade jag velat bli bemött.

Att vara aktiv inom idrotten och ha en NPF-diagnos –

Jag berättar om hur jag upplevde att det var att ha en NPF-diagnos och vara aktiv inom idrotten på elitnivå. Hur skyttet blev min rehabilitering. Hur ledarna kunde ha gjort annorlunda så jag hade känt mig delaktig på samma villkor som mina klubbkompisar.

Läkemedel vid psykisk ohälsa- oönskade effekter –

Jag berättar om mina erfarenheter av medicinering vid psykisk ohälsa. Om hur biverkningarna som kom som ett brev på posten påverkade mig. Hur alla mediciner sattes ut så vi hittade rätt dos och tillbaka till livet.


Är du intresserad av att boka mig?
Maila till info@joannahalvardsson.se 

Rulla till toppen