Saroten – Aspiepower Media

56 tabletter i veckan

Medicinera eller inte medicinera?

När jag föreläser så får jag ofta frågor om mediciner. Jag träffar personer som har Bipolär sjukdom som valt att medicinera och säger att det bästa dom gjort. Jag möter också personer som valt att inte medicinera och som säger att det är det bästa dom gjort. Vi är alla olika och jag tror att vi själva måste hitta vad som är rätt för oss.

Enkelt val

För mig är valet enkelt. Jag testade nämligen att vara utan bipolär medicinen i 2 år. Detta då jag åt Seroquel för psykos och vi hade ingen aning om att den också hjälpe mot min bipolaritet, för den hade missat i 12 år. Två år gick ganska bra tills jag kom in i ambulans. Ni kan läsa om det äventyret här. Så här i efterhand ser jag hur det sakta men säkert gått rakt ner mot helvetet. Jag fattar inte ens hur jag klarade två år. Därför är valet enkelt, jag tänker inte ta den risken igen. Jag tänker inte leka med mitt liv.

56 tabletter i veckan

När man som jag har flera kroniska sjukdomar så blir det en del mediciner. Jag står på ganska hög dos Bipolär medicin i dagsläget och när jag räknade efter så blir det sammanlagt 56 tabletter i veckan+ en spruta. I bland får jag frågan om hur jag kan ge mig kropp så mycket gifter men jag har inte så många val.

Biologiskt läkemedel

Sedan sju år tillbaka så står jag på biologiskt läkemedel mot min reumatiska sjukdom. Att börja ta Benepali kan vara det bästa jag gjort. Jag behöver inte längre krya upp ur sängen på morgonen och försöka ta mig in i duschen för att duscha i kokhett vatten för att försöka få i gång min kropp. Jag är långt från smärtfri men jag lever inte med lika mycket smärta och stelhet som innan.

Medicinera IBS

Sedan fyra år tillbaka står jag på Saroten mot IBS. Det kan också vara en av de bästa sakerna jag gjort. Jag behöver inte vara på akuten lika ofta som innan. Jag är fortfarande där alldeles för ofta men några gånger mindre än innan. Saroten är från början en antidepressiv medicin men som också kan användas för smärtbehandling. Är man Bipolär ska man undvika antidepressiva för de kan göra så man blir manisk men med låg dos funkar det för mig.

Klarar mig inte utan dom

Det blir som sagt en hel hög med mediciner men i dag känner jag att jag inte skulle klara mig utan dom. Om det ser ut i framtiden är det ingen som vet kanske kan vissa sänkas under perioder. Den som lever får se.

Hur ser du på det här med mediciner?
Har du valt att medicinera?
Varför eller varför inte?
Berätta gärna!

Att resa med IBS

10 år med magsmärtor

I över tio år led jag av magsmärtor men ingen förstod varför. Lite underligt med tanke på att närmare ett hundratal läkare undersökte mig. Man gjorde fyra titthålsoperationer för att leta där man bla hittade cystor. Men fast man tog bort dem så blev det aldrig riktigt bra.

Vi måste hitta en lösning

Inte föränn jag mötte en läkare på en fredag eftermiddag. Läkare brukar vara stressade och man kan ju kanske tro att de vill hem en fredag kl 16. Men inte den här läkaren. Han satt och pratade med mig i 45 minuter. Bad mig berätta om symtom och alla operationer. Då sa han något som ingen läkare sagt förut: ”Vi måste sluta leta efter ett fel och istället börja leta efter en lösning”. Så han valde att sätta in mig på 20 mg saroten. Det är egentligen en medicin mot depression men används även mot smärta vid tex IBS. (Läs mer om IBS här) Om jag har förstått rätt så minskar saroten tarmens rörelse.

Jag hade IBS

Hursomhelst så visade det sig att jag har IBS och medicinen hjälpte. Helt symptomfri är jag inte men jag behöver inte längre åka till akuten fem gånger per år för att få morfin mot smärtorna.

Lära sig att förstå sin mage

IBS är något man måste lära sig att leva med. Man måste försöka förstå sig på sin mage och vad den gillar eller inte. Jag mår bäst när jag följer Viktväktarnas program. Äter lite men ofta. Undviker fet mat, gluten och laktos.

Svårt utomlands

När man är utomlands så är det inte så enklet att hålla det. Det fanns fler glutenfria alternativ än förväntat i mataffärerna i Grekland. Men på resturangerna blir det svårare. Vilket har resulterat i att min mage har ballat ur och känns som ett stort blåmärke. Senaste dygnet lever jag på laktosfri yoghurt och Mariekex för att magen ska få vila lite. Ska försöka äta lite mat i kväll så får vi se hur det går.

IBS

Hur gick det hos läkaren?

Sovmorgon

Började den här dagen med sovmorgon och det blev 12 timmars sömn i natt, skönt att få sova ut. Sen pallade jag mig i väg till öppenvården för att träffa läkaren. Hur gick det då?

Varit hos läkaren

Jo de började bra för receptionisten skickade mig till fel våning. När klockan var 11.10 började jag undra om det verkligen var rätt. Men då dök läkaren upp och berättade att han varit ute och letat efter mig. Varför känns det att psykiatrin aldrig kan göra något rätt?

Äntligen gjorde dom rätt!

Man nu har de iallafall lyckats fått i väg rätt recept, yay fjärde gången gillt!
Så nu slipper jag betala en förmögenhet för att få ut rätt medicin, fast jag har frikort. Annars gick det bra jag gillar läkare som är pålästa, han visste tom att mamma och pappa är i Thailand haha.

Hittat rätt dos

Han tyckte som jag trodde. Att jag nu står på rätt dos och att vi inte ska ändra något i min medicinering. Och så kör vi ett återbesök om ca 3 månader, men blir väl fem månader då eftersom psykiatrin inte kan hålla tiden. Skulle ju ha varit där i januari den här gången, men bättre sent än aldrig sägs det ju.

300 mg Seroquel

Så nu står jag iallafall på 300 mg Seroquel och 20 mg Saroten. Saroten har jag dock som IBS medicin men eftersom den är en psykmedicin, så hjälper den mig lite med sömnen med. Sen har jag 5mg Zyprexa munsönderfallande vid behov. Och 5 mg Stilnoc vid behov. Sen har jag även Atarax och Sobil vid behov men den skiten tar jag aldrig och tanken är att jag ska ta Zyprexa i stället då den värkar snabbare och minskar risken för självskadebeteende.

Zyprexa vid behov

Jag har även möjligheten att höja Seroquel själv upp till 400 mg om jag känner att något är på G. Och då kan jag även lägga till en Zyprexa om dagen i fyra dagar för att ”bromsa” om det är riktigt jävligt. Det är väldigt skönt att vet att jag får ändra själv och slippa krångla med psykakuten om något händer. Dock hoppas vi att inte kommer behöva göra det. Och självklart får jag inte ändra hur jag vill utan ska ju självklart söka vård om det behövs.

Det kallas bipolär sjukdom…

Läkaren sa samma sak som psykologen att det som hände i onsdags kallas Bipolär sjukdom typ 2. Jag måste tillåta att det svänger ibland, för det gör det för alla människor. Dock svänger det lite oftare, lite snabbare och lite djupare för mig.

Biverkningar

Sen frågade han även om biverkningar och om jag gått upp i vikt, vilket de flesta gör av dessa mediciner. Jag har gått upp ca 10 kg senaste året och det är helt normalt, men det får inte dra i väg. Dock har jag ju kört Viktväktarnas program de senaste 8 veckorna och gått ner 2,8 av de kilona.(Med två veckors fusk med pizza, semlor och tårta typ varje dag haha). Så jag är på rätt väg och det är ingen fara och som jag skrivit förut, jag väger gärna 70 kg bara jag mår bra och är stabil. Och det är det som är målet nu att komma under 70 kg. För då är jag inom BMI-värdet för vad som är normalvikt för min längd, har 2,1 kg kvar dit nu.

Blir nog bra tillslut

Ja det blir nog bra det här tillslut och det känns lyx att få träffa samma läkare tre gånger på rad under ett halvår. Och det är väldigt skönt att de tar mig på allvar nu.

hur gick det hos läkaren