Deprecated: Hook custom_css_loaded is deprecated since version jetpack-13.5! Use WordPress Custom CSS instead. Jetpack stöder inte längre anpassad CSS. Läs WordPress.org-dokumentationen för att lära dig hur du tillämpar anpassade stilar på din webbplats: https://wordpress.org/documentation/article/styles-overview/#applying-custom-css in /customers/0/3/5/joannahalvardsson.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6085 aktivitetsersättning – Aspiepower Media
Aspiepower Media

Försäkringskassan stressar ihjäl mig

Försäkringskassan stressar mig

I juni förra året fick jag ett beslut om att jag var beviljad fortsatt aktivitetsersättning fram till 9 febuari 2018, då fyller jag 30 år. Jag har haft Aktivitetsersättning så länge som jag kunnat, från 19 års ålder till nu. Först på 100% i 4 år, sen på 50% i 7 år. Jag har aldrig jobbat mer än 50% och oftast gör jag inte det heller eftersom jag har många sjukdagar. Jag har även möjligheten att jobba mindre timmar nu när jag har eget företag. Vilket har resulterat i att jag inte är sjuk lika ofta och inte haft en enda infektion i år. *peppar peppar ta i träd* De flesta veckorna ligger på 16 timmar och jag går aldrig aldrig över 20 timmar/vecka. 2014 pluggade jag till jounalist och hade praktik på 100% i 5 veckor, jag pallade 4,5 vecka och sen blev jag inlagd på sjukhus. Så bra gick det och man tycker att borde räcka som bevis, men det gör det inte.

Kan slappna av lite

När jag fick beslutet förra sommaren så kände jag: ”Åhh va skönt nu kan jag slappa av ett tag, innan det är dags att söka om att få sjukpension på 50%”. Men något lugn har det inte blivit. Redan i maj 2017 ringer Försäkringskassan och påminner om att jag snart är trettio år och då kan söka om att bli sjukpensionär. Att läkarintyget måste vara inne i oktober eftersom de har tre månaders handläggningstid. Det är bra att de ringer och påminner men i nästa andetag säger hon ”Kanske kan du börja jobba 75% nu?!”

Skulle kollapsa totalt

Alltså tror de verkligen på det själva? Under mina 10 år i arbetslivet så har jag ALDRIG klarat av att jobba 75%, det är knappt att jag klarar 50%. Hade jag inte haft de arbetsgivare jag har som låter mig jobba hemifrån när jag är sjuk så hade det inte det heller funkat.  Reumatologen har skrivit i de två senaste läkarintygen att kommer något att hände med den sjukdomen så kommer jag bli sämre och då kunna jobba ännu mindre. Men jag kommer aldrig kunna jobba mer än 50%. Och då får vi inte glömma att jag har en kronisk sjukdom till + Aspergers syndrom. Hur kan de då stå och ens tro att 75% skulle gå? Jo det går säkert, vi kan testa. Men alla som känner + arbetsförmedlingen vet vad som kommer hända då. Jag kommer kollapsa totalt och troligen bli heltids sjukskriven i flera år. Är de det här som Försäkringskassan kallar för långsiktigt tänk? För det något de ofta poängterar – att vi måste tänka långsiktigt.

Dom ska inte ringa mig

I går ringde hon igen, denna gång för att informerade mig om att de har ändrat sina handläggningstider så jag kan inte lämna in ett läkarintyg i oktober utan de måste ha det NU, helst redan i går. Hur ska det gå till? När verkligheten ser ut så att psykiatrin har flera månaders väntetid för en läkartid. Innan vi la på sa hon det igen ”Du kanske kan börja jobba 75% nu”.
För 5 år sedan skrev på en fullmakt där det står att all kontakt ska gå genom pappa, så förstår inte ens varför de ringer till mig. Jag blir stressad, upprörd och ledsen. Och sen måste han ändå ringa och fråga vad de sagt för att jag inte kommer i håg allt.

Ägna timmar åt telefonsamtal

Nu måste jag få tag på psykiatrin och reumatologen och få tag på läkarintyg. Problemet är att de har telefontider samtidigt så jag kommer få hålla på att ringa i flera dagar. Sen vill Försäkringskassan att jag ska sammanställa ett dokument på alla timmar jag jobbar i mitt företag de senaste två åren. När har de tänkt att jag ska göra det? Det är ju inget jag kan göra på arbetstid, då har jag annat att göra. Så nu jobbar jag övertid med att sammanställa ett dokument som visar att jag inte kan jobba över 50%. Känns logiskt.

På fem minuter ska en okänd läkare avgöra min framtid

Nu kanske någon tycker: ”Varför jagar du upp dig det är väl bara att fixa ett läkarintyg så är allt lugnt sen”. Jo så är det, men så ser inte verkligheten ut inom psykiatrin. De senaste året har jag haft tur för jag har fått träffat samma läkare tre gånger på raken. Jag hoppas att han är kvar och att vi kan träffas en fjärde gång för han känner mig. Men risken finns att jag kommer få träffa en ny läkare. Någon jag aldrig träffat förut som på fem minuter som ska ta ett beslut som avgör hela min framtid.

Rädd och orolig i ett halvår

Nu kommer jag gå runt i ett halv år och fundera på vad som kommer hända. Kommer jag stå där i febuari och inte få några pengar?  För att Läkarintyget inte hann komma in i tid för att Försäkringskassan helt plötsligt ändrade sina handläggningstider. Jag vet att jag tyvärr inte är den enda som bär på den här oron. Att det är hundratals personer som gör det varje dag.
Det kommer lösa sig för mig, för det gör det alltid. Men det är sorgligt att vi ska behöva slita slut på mig igen bara för att få igenom ett beslut.