Sjukstuga och terapi

Sjuk tjej

Halva förra veckan rullade på sen körde jag veckans andra träningspass på onsdagen och började känna mig hängig. På torsdag vaknade jag upp med feber och ont i halsen och fick styra om planerna lite. Fick ställa in jobbet som samtalsledare på slutenvårdspsykiatrin men orkade köra videomöten både torsdag och fredag. Så lite jobb blev iallafall gjort denna vecka. Men hela helgen har spenderades i sängen. Har bara varit uppe på toa och för att öppna kylskåpet typ.

Ny vecka och nya äventyr

Nu är veckan slut och jag hade bestämt att min sjukdom också får var det för nu orkar jag inte vara sjuk mer. Att göra ingenting i fyra dagar räcker. Är nästan lite stolt över mig själv för att jag varit så lugn. Det är ju dags för nya äventyr, mina sista vardagar som 35 åring. Men nej nej kroppen är inte redo för att bli frisk än. Så segt! I dag var det ju dags för gruppterapi. Måndagar och onsdagar är nämligen mina terapidagar. Två timmar gruppterapi och en timma själv med psykologen.

Det bästa jag gjort

Att tjata till mig DBT-terapi kan vara det bästa jag gjort. Det var helt klart värt att vänta på det på det i sexton månader. Det har hänt så mycket i mitt mående på bara månader och jag gör framsteg för varje vecka som går. Önskar att någon hade erbjudit det här Så mycket tidigare. Men som varit har varit. De är ingen idé att sura över att jag fick ta en omväg på 20 år. För det gör ju ändå ingen skillnad.

Ta vara på chansen

Nu har jag chansen och jag tänker ta vara på den. Jag kommer göra allt jag kan för att bli så frisk som möjligt. Den här resan har bara börjat och hur den slutar är det ingen som vet. Kanske har jag helt andra diagnoser än i dag, när det här äventyret är slut. Men mer om det i nästa inlägg. 🙂