Deprecated: Hook custom_css_loaded is deprecated since version jetpack-13.5! Use WordPress Custom CSS instead. Jetpack stöder inte längre anpassad CSS. Läs WordPress.org-dokumentationen för att lära dig hur du tillämpar anpassade stilar på din webbplats: https://wordpress.org/documentation/article/styles-overview/#applying-custom-css in /customers/0/3/5/joannahalvardsson.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6078 februari 2019 – Aspiepower Media
Aspiepower Media

15 års väntan är över

15 års väntan är äntligen över

Jakten på den försvunna brevvännen

Jag fick precis ett sms där det står att hon sitter på tåget. Äntligen är hon påväg. Allting började på Tallhult (speedwaybanan i Hagfors) den 2 augusti 2003. Det var SM-final och jag och pappa sålde sittplatsbiljetter. Vår granne och min vän Emelie hade träffat en tjej från Avesta på en speedwaymatch några år tidigare och de hade blivit brevvänner. Dom hade bestämt att de skulle träffas den här dagen. Emelie visste bara att hon hette Zandra, var från Avesta och hade en bror som körde speedway. Dom hade dock glömt bort att göra upp vart de skulle träffas och på den här tiden fanns ju knappt mobiltelefoner.

Den pinsamma pappan

När vi stod där vid läktaren och sålde biljetter så kom en familj och köpte platser. Sonen i familjen hade en keps på sig som det stod Aspgren racing på. Pappa som har koll på de mesta visste att de fanns några från Avesta som hette just så. Pinsam som han är (de tyckte iallafall 15 åriga jag) så gick han fram till familjen och sa ”Hej heter du Zandra?”. Det gjorde hon och vi hade hittat Emelies brevkompis. Dock hade åren gått och ganska snabbt märkte dom att de hade växt i från varandra men jag och Zandra klickade så jag tog över henne som vän. Redan första dagen sov hon över hos mig och sedan dess har det varit vi.

15 år väntan är över

Zandra är sådan där vän som man inte träffar eller pratar med varje dag men man vet att hon alltid finns där vad som än händer. Under årens lopp har vi mötts på diverse speedwaybanor. Jag fick tom permission från slutenvården för att åka på speedway och träffa Zandra. Under här åren har vi sagt att vi måste ses på riktigt utanför en speedwaybana men det har inte riktigt passat och det har kommit andra saker  i mellan. Nu är 15 års väntan över och hon sitter på tåget mot Karlstad. Hon kommer stanna torsdag-måndag och jag ser fram mot en riktig myshelg!

Resultat vecka 57 med Viktväktarna

Resultat vecka 57 med Viktväktarna

Resultat vecka 57 med Viktväktarna

I dag var det dags för veckans vägning och oj vilket resultat det blev. Mitt resultat vecka 57 med Viktväktarna blev -1,3 kg. Då kan vi dock tillägga att jag slutat äta kortisontabletterna som jag har ätit i tre veckor. Nu är det ynka 0,7 kg kvar till målvikt! Förra veckan sa jag till coachen att mitt mål var att väga 65 kg den 31/3 när jag ska på Backyard Babies i Göteborg. Hon sa att jag inte skulle ha så hög krav på mig själv för de går ju trögare nu på slutet. Men efter det här resultatet ser det dock ljust ut. Nu väntar dock en helg med godmat och fettisdagen nästa vecka. Önska mig lycka till för de lär jag behöva.

En (mindre) ledig dag

ledig dag

En (mindre) ledig dag

I dag har jag haft en ledig dag men den var inte så ledig. Jag började iallafall dagen med en timmas sovmorgon, det var skönt. Sen var jag i väg på möte, tog en promenad både dit och hem. Det var magiskt väder i Karlstad i dag. Väl hemma igen har jag printat ut avtal och städat lite. Jag har också hunnit med att sola solarium. Sen tog jag dagens andra promenad för att posta avtalen, nu visar stegräknaren 6,7 km. Ja det var min lediga dag haha. Nu har jag tagit ett bad och landat i soffan. Borde packa upp min resväska som jag slängt på sovrumsgolvet men orkar inte. Varför är det så jobbigt att packa upp väskor? Jag kan ha mina stående i månader.

Fuck life!

fuck life

Vilken jävla pissdag

Vilken jävla pissdag jag har haft i dag. Allt som kan gå emot mig har fan gjort det. Jag börja dagen med att jobba 9-13. När jag sitter på jobbet får jag ett sms av mitt boendestöd. Hon hade insett att hon hade ett möte samma tid som vi skulle ses så hon undrade om vi  kunde ses tidigare. Jag svarade ja för vi har inte setts på fem veckor och det kändes inte som ett alternativ att skjuta fram det två veckor till. Istället fick jag planera om hela dagen. När jag skulle åka hem från jobbet så startade inte biljäveln men efter tag kommer den igång. Då ville jag inte åka hem och ställa bort den direkt så fick ta en tur. När jag kommer hem är det hela fem minuter tills mitt boendestöd kommer.

Sen lunch

När vi är klara så ställer jag mig och lagar en sen lunch, bättre sent än aldrig säger dom ju. Sen var det dags att åka till Elgiganten med min telefon som inte funkar som den ska. Jag tappade den i stengolvet i trappuppgången i torsdags. Då var det ju även snö så den hamnade i  en liten vattenpöl. Den har inga yttre skador men två dagar senare funkar inte mikrofonen. Bara om jag använder hörlurar. Jag tog fram min gamla mobil men inser att den gått sönder av att ligga i en låda i ett halv år. Hur fan går det till? Väl framme vid Elgiganten tycker dom först att det kan vara damm. Jag säger att vi testat att dammsuga den men att de inte funkar men de skickar hem mig.

Gav mig inte

När jag kommer ut genom dörren så känner jag nej fan de här är deras jobb de ska fan hjälpa mig. Så jag går in igen och ber dom testa att ringa med mobilen så de får höra själva. Då inser de att något är knas. Då har jag tydligen två val att skicka in den på vanlig lagning eller göra en drulle-anmälan eftersom jag har en försäkring. Jag frågar vad som är bäst och han säger att det är upp till mig. Hur fan i helvete ska jag veta hur man gör? När jag tycker att jag har köpt en mobiljävel för 7000 kr som är ”dammskadad” efter 6 månader så tycker han ”Ja de kan blir så beroende på hur man använder den”. ”Inte fan dammsuger jag med den iallafall”, ryter jag och han mumlar att jag ska ringa försäkringsbolaget.

Värre än polisförhör

Det är fan värre än polisförhör det här. Efter en timma var telefonen inlämnad och jag fick en lånetelefon. Nu tänkte jag åka hem men eftersom Carolina bor nära och jag inte hade hennes nummer så åkte jag dit, innan hon skulle efterlysa mig för att jag inte svarar. Det var tur att jag gjorde det för väl där insåg jag att lånetelefonen inte fungerade så fick åka tillbaka igen. Hade jag åkt hem så hade jag fått åka över hela stan igen. Kommer in för fjärde gången och de fixar telefonen sen fick jag åka hem och två timmar efter jag åkte kunde jag sätta mig ner i soffan.

Fuck life!

Nu kanske någon tänker men Joanna det här är livet, i bland jävlas det lite. Då är du troligen en så kallad ”normal” person dvs en person som inte har en NPF-diagnos. Jag vill att du ska tänka på hur det känns för dig när saker jävlas och du är på bristningsgränsen och sen dubblar du det med 50. Så är det ha en NPF-diagnos. Jag kämpar varje dag för att passa in i samhällets mall vilket tar enorm energi. Sådana här saker som tar energi från vem som helst, dom gör så jag bli helt slut. Just nu har jag huvudvärk så jag vill kräkas och jag skulle vilja lägga mig ner på golvet och gråta. All energi är slut och jag är nära ett meltdown. Egentligen skulle jag ha städat i eftermiddag men de går inte så nu ska jag ta ett bad och sen bädda ner mig i soffan med Bebbs.  I morgon har jag bara ett möte inbokat och tur är det för jag behöver återhämta mig efter det här äventyret. Fuck life!

Jag har rensat i mitt flöde

Jag har rensat i mitt flöde

Jag har rensat i mitt flöde

I helgen bestämde jag mig för att rensa i mitt flöde på Instagram. Jag hade 1500 konton som jag följde, nu är jag nere i 477. Anledningen till rensningen är att det blir kaos av att följa så många konton, jag hinner inte ens se hälften. Jag har tidigare gjort Instagrambyten- om någon följer mig så följer jag tillbaka. Så när jag började rensa så försvann ca 100 stycken av mina följare. Jag hellre mindre följare och mindre kaos än massa följare som jag ändå aldrig ser.

Inget personligt

Vissa blev upprörda över att jag tog bort dom och tog det personligt men så är det verkligen inte. Det underliga är att de som blev mest upprörda var dom som aldrig gillar eller kommentarer mina bilder. Numera följer jag bara personer jag känner eller som jag tycker ge mig något tex speedwayförare och personer som också är viktväktare. Vissa av er fick också vara kvar. Ni kommenterar ofta och har följt mig i flera år och det känns som vi har en relation och jag uppskattar det.

Vi påverkas mer än vad vi tror

Jag hörde Michaela Forni prata om detta förra veckan och jag tror att det är sunt att rensa upp i sociala medier i bland. Vi påverkas av dom mer än vi tror och allt som skapar ångest ska bort. Jag vill tacka er som stannar kvar fast jag inte följer er. Tack för att ni vill dela glädje och sorg med mig.

Följer du mig på Instagram? Om inte gör det här!
Brukar du rensa i dina sociala medier?

1 2 3 7