Svar på era frågor:
När fick du din Asperger diagnos? Svar: När jag var 14 år, en vecka innan jag fyllde 15 år. Efter att vi har fått tjata om utredning i 1 år. —————- Varför gjordes en utredning? Svar: För att jag blev mobbad, utfryst och utvecklade ett självskadebeteende och försökte ta mitt liv första gången som 14 åring. —————- Hur kändes det att få en diagnos? Svar: Extrem lättnad, äntligen förstod jag var jag inte alltid fungerade som andra begärde och äntligen förstod andra. Och helt plötsligt fick jag den hjälp i skolan som jag alltid har behövt. —————- Skulle vilja veta lite om vad du använder för olika mediciner och vad du tycker har hjälpt dig bäst när det gäller din asperger, och vad du har provat som du inte tycker har fungerat så bra för dig? Det är ju känt att vi med as har brist på energi och att vi ofta vill mycket mer än vi orkar. Hur hanterar du det, har du lärt dig några knep som fungerar bra för dig? Svar: 1. Först vill jag bara klargöra att det finns inga mediciner mot Aspergers syndrom som det tex finns vid ADHD. Dock äter många med Asperger mediciner för saker som de får som ett brev på posten pga samhällets krav. Tex depressioner, ångest, psykoser. Jag har under årens lopp medicinerats mot allt som jag nämnt ovan men aldrig fått någon direkt supereffekt. Och i sommars kom förklaringen till varför, jag har Bipolär sjukdom och man ska då inte äta vanliga antidepressiva mediciner. Jag har testat mer eller mindre alla antidepressiva och antipsykotiska mediciner som finns men inte haft någon större effekt av dem utan bara massa biverkningar eller blivit manisk. Eftersom jag varit fel medicinerad så det tiggat min Bipolära sjukdom , som psykiatrin hade missat att jag haft i 12 år ut. I dag äter jag bara Seroquel på 200 mg som är en stämningsstabiliserade och ångestdämpande medicin som man bland annat behandlar Bipolära personer med. Men man har pratat om att sätta in även annan liknande medicin. 2. Jag håller inte med dig om att det är känt att person med Asperger har brist på energi. Dock tar alla intryck mer energi från oss och vi behöver därför mer tid på att återhämta oss. Jag har inte brist på energi snarare tvärtom jag studsar oftast runt som en studsboll hög på Red bull, och har 100 bollar i luften samtidigt. (dock är ju jag dubbeldiagnoserad) För att få det att funka jobbar jag 50 % på papperet för då jobbar jag 100%. Jobbar jag 100% på papperet så jobbar jag 200% och de funkar ju liksom inte för någon i längden. Sen är det viktigt för mig att boka in vilotid på fasta tider i almanackan då jag har en förmåga att glömma bort att jag behöver tid för att återhämta mig. —————— Hej Joanna. Jag skulle vilja ställa två frågor om dig. 1. Spelar du TV- eller dataspel? 2. Vad tycker du om udda och unika intressen, alltså intressen som inte många har, exempelvis att titta på barnprogram när man är vuxen eller äta hamburgare med honung? Svar: 1. Gjorde det när jag var yngre men inte alls i dag. Har Wii men har inte spelat på minst ett år. Dock spelar jag mobilspel. När jag var 15 år fick pappa låsa in dataspelet The Sims i vapenskåpet för jag spelade hela natten så jag inte kunde gå till skolan. 2. Jag tycker det är kul med udda intressen och att alla ska få välja själv vad som vill göra. Jag får i bland höra att jag borde skaffa ett liv i stället för att lägga ner 90% av mitt liv av att se på/fotografera speedway. Men det är ju mitt problem, inte andras. ——————- Hej Joanna! Många med Aspergers/inom autismspektrat har specifika önskemål och tankar kring mat och ätande. Har du några tips/tankar om hur en kan göra ätandet lustfyllt för dessa personer? Ex att kanske våga prova ny mat, att känna att smaker är goda och att en vill äta? Att helt enkelt avdramatisera det hela, när det känns jobbigt och tungt. Svar: Det är en väldigt svår fråga eftersom jag jag själv aldrig haft problem med matbiten. Äter mer eller mindre allt och har alltid gjort det. Och jag har heller aldrig umgåtts med någon som har dessa svårigheter. Så jag har faktisk inga konkreta tips. Tror att tex Vuxenhabiliteringen/barnhabiliteringen är bättre på den frågan än jag. —————- Jag vill veta vilket som är ditt bästa speedwayminne? Svar: Spontant skulle jag säga när Valsarna gick upp elitserien igen, en magisk kväll men jag har andra minnen som egentligen betyder mer. Så jag väljer två;) 1. När jag var 5 år och det var nordiska mästerskapen (!?) eller något liknande. Min idol Jonathan Forsgren (han hade rosa på sin cykel;)) ramlade och skadade foten. Ambulanspersonalen ville ta med honom till sjukhus men han rymde ifrån dem och flydde upp till mig och pappa på läktaren. När matchen var slut hade foten blivit så svullen så han inte kunde gå så pappa fick bära honom till bussen och jag fick gå in i omklädningsrummet och plocka ihop hans saker och släpa väskan till bussen. Det var coolt att komma till skolan nästa dag och berätta detta för alla klasskompisar. 2. 2014 när jag var i Skottland på reportageresa med Joutnalistlinjen och kom på att jag skulle åka till Glasgow helt själv och leta reda på en av Skottlands få speedwaybanor ute i gettot. Jag kände mig nästan mer välkommen i Glasgow än vad jag gör på Tallhult. Jag fick gå fritt i depån, de bjöd på mat och skjutsa mig fram och tillbaka till tåget och de fick mig att känna som jag var hemma. När matchen började fotade jag från läktaren för att jag inte riktigt var säker på hur reglerna var i Storbritannien och vart jag fick gå. Men när speakern fick se mig mitt under matchen så vinkar han till mig att jag ska komma till sargkanten. Väl där står förarna redan framme vid tejpen och han säger åt mig att klättra över sargen medan han säger till starten att vänta lite så där får jag gå framför alla förarna (typ 30 cm) för att ta mig ut på banan för att kunna fota. Haha inte alla som som fått ett heat uppskjutet bara för sin skull;) Utöver detta fick jag en puss av en skotsk före detta speedwayförare och fick vara i omklädningsrummet med halvnakna danskar, det kan ju inte räknas som annat än en lyckad resa;) Jag och Henrik planerar att åka dit tillsammans, kanske redan i sommar tror dock inte han är så intresserad av omklädningsrum;) ——————- Varför Dregen? Svar: För att han visar att det är okej att vara den man är, sticka ut ur mängden och vara stolt över det. Och sen är han jävligt snygg också;) ——————- Vad är det bästa/ Sämsta med att ha Aspergers syndrom? Svar: Jag har sammanställt mina styrkor och svagheter med diagnosen i detta inlägg. —————- Hur ser en dag ut i ditt liv? Svar: En dag i mitt liv kan se väldigt olika ut från dag till dag. Jag jobbar i regel fyra timmar per dag, när jag är ute och föreläser ser de annorlunda ut. Här kommer några exempel på hur en dag ser ut, varje vecka innehåller flera av dessa dagar: 1. Vaknar 07, äter frukost. Jobbar på Samspelet 8-12, med administrativa uppgifter. Åker hem slänger i mig lunch. Åker till sjukhuset på rehab i varma bassängen 13-45-14.00. Åker hem städar, plockar, slappar, ser på tv, bloggar. 2. Vaknar 07, äter frukost. Jobbar på Samspelet 8-12, har en grupp med deltagare. Åker hem och äter lunch. Har möte med psykologen kl 13. Åker hem och chillar. 17.00 Styrelsemöte med Hjärnkoll. 3. Vaknar 08, äter frukost, sätter mig på ett tåg till någon spännande stad i Sverige. Checkar in på hotellet, byter kläder, blir upplockad. Föreläser 90 min + pratar med alla som vill prata med mig efteråt. Åker till hotellet, äter mat, tar ett bad, chillar, sover. Äter hotellfrukost och tar ett tåg hem igen och väl hemma bosätter jag mig i soffan. 4. Vaknar 07, äter frukost. Jobbar på Samspelet 8-12. Åker hem, äter lunch. Möte med psykologen 13. Sätter mig i bilen åker till Hagfors är framme ca 15. Chillar lite för kl 17 ska jag var vid speedwaybanan. Ca 21 är matchen slut, går hem laddar upp bilder är klar ca 00. Sover och går upp för att åka till Karlstad och jobba igen nästa dag. ————– Undrar du också över något? Ställ din fråga här, så svarar jag på den i ett nytt inlägg!