flytta – Aspiepower Media

Om jag flyttar så försvinner mitt skyddsnät

Jag är inte redo

Jag och Henrik har varit i hop i över fem år nu och jag vet inte hur många gånger under dessa åren som jag fått frågan: ”Ska ni inte flytta ihop?”. Jag önskar att jag kunde svara ”Ja, redan i morgon”, men det är inte så enkelt.

Om jag flyttar försvinner hela mitt skyddsnät

Jag är inte redo för det ännu. Och då handlar det inte om att jag inte är redo att bo med honom, utan att jag inte är redo att ta bort hela mitt skyddsnät. För det är ju just det som händer den dagen jag bestämmer mig för att flytta. För det kommer ju bli jag som får flytta eftersom han har barn. Men eftersom vi lever i Sverige, ett land där allt som har med myndigheter att göra, ska vara så krångligt som möjligt. Så är inte en flytt en enkel grej om man har flera myndighetskontakter.

Måste bo i den kommun som man söker vård i

För flyttar jag så byter jag län och kommun. Det betyder att jag måste ha ny läkare på reumatologen, ny läkare på psykiatrin, ny läkare på vårdcentralen. Ny handläggare på F-kassan, ny handläggare på Arbetsförmedlingen. Ny handläggare på LSS, ny kontaktperson genom LSS, nytt boendestöd och ny kontakt på Vuxenhabiliteringen. Det här stödet är inget jag kan söka förrän jag skrivit mig i Kumla, och gör jag det så förlorar jag såklart stödet i Karlstad. Då står jag där, helt jävla själv eftersom de flesta har tre månaders handläggningstid. Tror dom att jag lämnar kvar mina diagnoser och mina svårigheter när jag flyttar? Eller hur tänker dem?

Moment 22

Det bästa vore om man kunde söka stöd/vård redan innan man flyttade. Så man hade kvar den gamla kontakten och slussades över till den nya. Tex som när jag gick från BUP till vuxenpsyk och vuxenhabiliteringen. Då var mina kontakter från BUP med på de första mötena och lämnade över mig.
Men såklart funkar det ju inte så och det blir ett moment 22, istället står jag där helt själv utan stöd och vård när jag är som mest sårbar.

Vill inte riskera mitt mående

Detta gör att jag inte känner mig redo att flytta. Så bra som jag mått senaste året har jag aldrig mått förut, jag är inte beredd att riskera det pga en flytt. Därför fortsätter vi att bo ihop i två lägenheter. Jag har redan gjort den här resan när jag flyttade från Hagfors till Karlstad, men då var det iallafall samma län så vissa kontakter fick jag ha kvar. Har du flyttat till ett nytt län/kommun? Hur gick det för dig?

Efter 8 år så sitter det mycket ångest i väggarna

Känslosamt att flytta

Som ni borde veta vid den här laget så flyttar jag på tisdag. Ni kan inte ha missat det för jag skriver om det hela tiden. Det för med sig många känslor att flytta. Det har ju skett så himla mycket inne på de där 39 kvadratmeterna. I augusti 2008 flyttade jag in i mitt första egna hem. Så här i efterhand så tror jag nog att mina föräldrar kan erkänna att de innerst inne trodde att jag snart skulle komma hem igen. Men nej de blev ingen mer flytt jag blev kvar i den där lägenheten i Karlstad i 8 år och 5 månader.

Vänner har kommit och gått

Under de här åren har det hänt så himla mycket. J~~ag vill knapp täcka på vad som hänt haha~~. Det är många vänner som kommit och gått under årens lopp. De bästa står stadigt kvar. Det är så man vet vilka som är ens äkta vännerna. När man inte umgåtts på flera år men de finns ändå kvar. En av dem kommer jag nu bli granne med så nu kan vi iallafall inte skylla på att vi måste gå långt för att ses.

Jakten på kärlek

Även mitt utseende har förändrats under de här åren. Jag har gått från att väga 90-70 kg. Mitt hår är inte längre lika färgstarkt som det var innan. Sen tänker jag på alla killar som jag på olika sätt haft en relation med. När jag letade efter kärleken fast jag inte alls hade en aning om vad riktig kärlek var. Och alla utbrott som de här förhållandena ledde till och att jag låg söndergråten på golvet och krälade runt av ångest.

När kärleken tar slut

Den där januari kvällen 2010 som jag och A bestämde oss för att chilla stadigt. Och jag började få lite större förståelse för vad äkta kärlek innebar. För att sen 2 år senare ännu en gång ligga på golvet och grina hysterisk för att han tycker att vi borde göra slut. Vilket resulterade i att jag sprang runt i lägenheten och slog honom med en kudde.

Bästa beslutet

Dock var det de bästa buslut han någonsin kunna ta. Han gjorde det för att han såg att Henrik skulle vara en bättre pojkvän för mig. Han ledde in mig på stigen som skulle visa mig vad riktig kärlek är. Nu var det länge sedan jag låg på golvet och skrek av ångest. Det närmaste jag kommit var i somras när jag låg på golvet krälade runt pga njurstenssmärtor.

Det sitter mycket ångest i väggarna

Att så himla många olika känslor, och situationer kan få plats i ett och samma rum. Glädje, sorg, ångest, hat, längtan, och kärlek. Min psykolog säger att det sitter mycket ångest i väggarna efter åtta år och det gör det verkligen i den här lägenheten, därför ska det bli så skönt att bryta upp från allt och börja om.

Från trasig flicka till mogen kvinna

En liten trasig och förvirrad tjej flyttade in i det där tegelhuset för åtta och ett halvår sedan. Det är nu en ung mogen kvinna som flyttar ut. Som nu har hittat sig själv, lärt sig att leva med sina diagnoser och som idag kan förstå varför allting blev så kaos för några år sedan. Jag lämnar kvar ångesten och osäkerheten i den gamla lägenheten. Jag tar med mig förståelsen, glädjen och alla erfarenheter till den nya lägenheten.

Den här mannen blir min granne och jag hoppas det betyder att vi kommer spendera mer tid tillsammans igen. Jag älskar de här bilderna, för de är tagna när jag mådde väldigt dåligt men samtidigt lyser det om mig när jag får vara med min bästa vän <3

sitter mycket ångest i väggarna