Browsing Tag

Add

Aspergers syndrom Psykisk ohälsa Vardag

Överlevnadsguide: NPF och skolstart

skolstart

NPF och skolstart

Sommaren börjar sakta men säkert gå mot sitt slut. Sommarlovet är snart över och många barn/ungdomar och föräldrar har ångest. Det är nog inte så många barn som vill avsluta sommarlovet och återgå till skolbänken. Dock är det oftast sjuhundra gånger värre för barn med NPF-diagnos. Många förknippar skolan med utanförskap och mobbning. Krav man inte kan nå upp till, för att man inte fungerar som man ”ska”. Stress, press och ångest.

Jag var ett av de barnen

Jag var ett av de barnen. Ett av de barnen som visste att jag skulle vara tvungen att gå in på uppropet helt själv. Ett av de barnen som visste att jag inte skulle ha några kompisar. Ett av de barnen som skulle få höra fula ord om mig, när jag gick i korridoren. Ett av de barnen som inte ville gå in i matsalen och slutade äta i skolan, för att jag visste att jag inte skulle ha någon att sitta bredvid. Ett av de barnen som fick höra av lärare att jag aldrig skulle bli något för jag var korkad. Ett av de barnen som började skada sig själv för att det gjorde så förbannat ont i själen att gå till skolan. Ett av de barnen som ville avsluta sitt liv som 14 åring för att jag kände att jag inte passade in.

Desperata föräldrar

När jag föreläser får jag ofta frågor från desperata föräldrar. Dom vill göra allt för sina barn men de vet inte vad dom ska göra för de upplever att skolan inte förstår och att de inte fått rätt hjälp. Jag får höra berättelser om barn med NPF-diagnoser som slutar skolan i 7-8:an utan hemundervisning. Jag tycker att det här är lite underligt eftersom vi har skolplikt i Sverige och politikerna säger att alla barn ska klara skolan efter sina egna förutsättningar. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av mina tips för hur du som är NPF-förälder kan hjälpa ditt barn att få en så bra skolgång som möjligt. Ni kan läsa om min skolgång här.

Överlevnadsguide: NPF och skolstart

1. Ge dig aldrig!

Tjata, tja, tja! Ditt barn har inte blivit gammal nog att kunna övertala rektorer, lärare och BUP själv så du måste hjälpa hen med det. Du kommer troligen bli den där jobbiga föräldern men strunta i det. Du känner ditt barn bäst och vet vad ditt barn behöver för stöd. Tyvärr kan det ta lång tid att få rätt stöd men det finns att få så ge dig aldrig!

2. Lyssna på barnet!

Vad känner och vill barnet? Barn är ofta duktiga på att berätta vad dom vill/känner om någon frågar dom. Prata ALDRIG över huvudet på ditt barn utan att hen fått chansen att själva förklara på sitt sätt.

3. Ha en tydlig plan med ditt barn.

Vad har du för förväntningar på ditt barn? Hur ska ni nå dit tillsammans? Ha en tydlig plan som ni går igenom ofta.

4. Belöna barnet när hen förtjänar det.

Skolan kan vara sjukt jobbig och ibland vill nog både barn och föräldrar ge upp. Ha då delmål och belöna och peppa barnet när hen klarar dom. Det behöver inte vara en svindyr mobiltelefon utan får du godkänt i de här provet så åker vi hela familjen på äventyrsbad eller något annat roligt som barnet vill göra som inte hör till vardagen.

5. Prata med andra föräldrar/ elever och förklara vad diagnosen innebär och vad ditt barn har för svårigheter.

Det blir mycket enklare för andra att bemöta ditt barn om de vet vad ditt barn har för svårigheter och vad det kan behöva för stöd. Tex kan lärarna läsa Malin Roca Ahlgrens böcker för hela klassen och på så sätt öka förståelsen. Läs om hennes böcker här och här!

6. Be klasskompisarnas föräldrar att prata med ER och INTE med andra föräldrar.

Det kommer troligen uppstå situationer där andra föräldrar kommer undra och tycka saker. Öppen kommunikation är viktig och det är bara ni som kan hjälpa ert barn att lösa situationer som kan uppstå på bästa sätt.

7. Slit inte ihjäl er!

Många har höga krav på sina barn. De måste klara grundskolan annars är livet förstört! Livet är aldrig förstört för att man inte fick fullständiga betyg. Det är aldrig försent att läsa upp betygen senare när man vilat upp sig lite. Det viktigaste är att man gör sitt bästa så får man lösa resten sen.

8. Ta vara på ditt barn styrkor.

Diagnoser för inte bara med sig svagheter utan även styrkor. Om ditt barn är van att höra att hen är dåligt på något och känner sig värdelös se då till att påminn om de bra sakerna. Tex när ni spelar memory så kan du säga ”Vilken styrka du har tack varje din Asperger. Jag önskar att jag också kunde minnas och se detaljer som du gör!”

9. Ta emot det stöd som finns.

Många föräldrar vill klara sig själva och ta hand om sina barn själva. Men det sliter mindre på er och era barn om ni tar vara på det stöd som finns att få från tex BUP, LSS, habilitering osv…

10. Glöm inte bort er själva som föräldrar eller syskon.

Det är slitsamt att vara NPF-förälder och det sliter oftast mer på relationen när man som föräldrar hela tiden måste slåss för sitt barns bästa. Så glöm inte bort er själva, för vem ska ta hand om ert barn när ni ligger som en blöt pöl på marken? Unna er egentid och vila upp er. Ni får inte heller glömma bort syskonen. Prata om hur dom upplever situationen och hur det kan vara att ha ett syskon med svårigheter. Ge även dom egentid.

Aspergers syndrom Boktips Vardag

Du är inte ensam – Joakim Lundell

Du är inte ensam - Joakim Lundell

Du är inte ensam – Joakim Lundell

När jag var på semester så passade jag på att läsa Joakim Lundell’s senaste bok Du är inte ensam. Boken är uppföljare till hans första bok Monster och handlar om hans diagnoser ADD och Aspergers syndrom. Jag hade stora förväntningar på den här boken men jag blev lite besviken. Jag tycker att den första var bättre.

Funktionsnedsättning eller handikapp?

Han skriver mycket bra om sina diagnoser och lyfter styrkor. Jag stör mig dock på att han använder ordet handikapp när han pratar om diagnoserna. Jag är allergisk mot det ordet för jag tycker inte att neuropsykiatriska diagnoser behöver vara ett handikapp. Jag använder själv ordet funktionsnedsättning, för jag har nedsättningar/svårigheter pga min diagnos men jag är inte handikappad. Det är som allt bra han skriver om diagnoserna blir nedsmutsat när han väljer att använda ordet handikapp. Det kanske är bara är jag som känner så jag vet inte riktigt. Vet att det är andra som tycker samma sak om funktionsnedsättning och istället säger funktionsvariation, men det ordet kan jag inte ens säga utan att slå knut på tungan.

Måste finnas bättre exempel

En annan sak jag hackade upp mig på och inte riktigt förstår är varför han berättar om hur han piercat snoppen i helt kapitel. Jag förstår tanken bakom. Att han vill visa att hans diagnoser gör att han är impulsiv och inte har ett konsekvenstänk. Dock tycker jag att det måste finnas bättre exempel att ta upp än just detta med tanke på att hans största målgrupp är barn/ungdomar. I det stora hela var boken okej men tycker inte att den gav mig så mycket hade det inte varit just Joakim Lundell som skrivit boken så tror jag inte den hade blivit en storsäljare, namnet ger mer än innehållet.

Fick ett signerat ex

Fick ett signerat ex

Inspiration Vardag

Bingo och stolt medlem i #TeamAspie

Bingo med trevligt sällskap

Efter allt krångel i går så kände jag att jag behövde göra något annat än att sitta framför datorn. Carolina och Rosie skulle på Bingo så jag hängde på. Det blev ingen vinst för mig och bingo är väl inte riktigt min grej egentligen. Men fick trevligt sällskap och skönt att göra något annat en stund.

Sovmorgon och jobb hemifrån

Jag började den här onsdag med sovmorgon till 11. Sen åkte jag till Street Friends och åt hamburgare med mamma, mormor och morfar.  Nu är jag hemma i mitt kontor (läs soffan) och jobbar lite med bloggen och senare i kväll jag i väg på ambassadörsmöte med Hjärnkoll. En helt okej dag!

Jag visar stolt upp att jag är med i #TeamAspie

Tänkte visa er en grej. Tidigare under veckan landade ett brev i brevlådan från Felicia 15 år. Hon skriver att hon  har ADD och högfungerande autism och tycker det är viktigt att alla ska känna sig inkluderade i samhället, oavsett hur man fungerar. Det tycker jag också!  För att öka kunskapen om NPF-diagnoser så har hon börjat göra armband, överskottet kommer hon skänka till Attentions Riksförbund.  Så himla bra gjort av en tjej som bara är 15 år.

”Jag vill skicka ett av dessa armband till dig och skulle bli överlycklig om du bär detta med stolthet!”
Självklart visar jag stolt upp att jag är med i #TeamAspie, Tack Felicia!

Vill du också bära ett av dessa armband med stolthet?
Du hittar armbandet här på Felicias Instagram

#TeamAspie