Aspiepower Media

Fullsatt i Torsby

Årets första föreläsning

I går var det dags för årets första föreläsning i Torsby. Jag började dock dagen hos tandläkaren och lagade två tänder. Bedövningen brukar sitta i länge på mig. Jag var lite nervös för att jag skulle få föreläsa på teckenspråk för var bedövad ända upp i örat och de första timmarna kunde jag knappt prata. Men det släppte som tur var.

Snökaos

Självklart skulle det bli snökaos den dagen jag skulle ut och åka så mamma blev med mig och hjälpte mig att köra. Det var väldigt skönt för det var inte lätt att köra i snökaos när det var stupmörkt.

Fastnade i semelfällan

Vi åkte tidigt till Torsby pga vädret. När vi kom fram tog vi en tur på Dollarstore och fastnade jag i semelfällan. Jag är väldigt svag för semlor. Jag har varit i affären i flera veckor nu och gått förbi de där jävla semlorna. I går fastnade jag dock i semelfällan så det blev en på Wienerkonditoriet. Jag skulle ju bara äta en semla i går och inte den här veckan då pointsen inte räcker till. Det går inge bra med min viktresa nu men god var den.

Fullsatt i torsby

Fullsatt i Torsby

När vi kom fram till biblioteket så hade de tagit fram ca 20 stolar. Jag ville inte vara kaxig men tänkte för mig själv att de får nog plocka fram fler och så blev det. Ca 110 personer kom och jag drog mer folk än Stefan Holm, det måste vara ett bra betyd. Jag känner mig som vanligt lite ringrostig när jag inte haft en föreläsning på en månad men alla verkade nöjda så ingen märkte nog det. Har fått massa kommentarer på sociala medier efteråt. Det är så kul att få höra vad ni tycker.

Nytt fans

Jag fick även ett nytt fans. Min vän Rosie var där och jag träffade hennes dotter Meja för första gången. ”Mamma hon kan bli min nya förebild”, sa hon efter föreläsning och ville ta en bild. Nu har hon tagit en bild med både mig och Ola-Conny;) Samma rosa hårfärg hade vi med.

2 år och 6 månader utan självskadebeteende

2 år och 6 månader utan självskadebeteende

I dag är det ett år sedan jag tatuerade mig. Då firade vi 1 år och 6 månader, det var stort. I dag är det ännu större för i dag firar vi 2 år och 6 månader utan självskadebeteende. Med tanke på hur jag mått den här hösten så är det extra stort att jag inte gjort något med tanke på hur många gånger jag tänkt tanken.

För hans skull

Varje gång jag tänker tanken kollar jag ner på min handled och tänker på Ludde. Jag har inte kommit så långt än så jag gör det för min egen skull. Jag gör det för hans skull. För att jag lovat och för att jag alltid håller det jag lovar. I framtiden kan jag förhoppningsvis göra det för min egen skull men vi är inte där än. När det var som värst så påminde han mig: ”Om du skadar dig så blir jag ledsen och jag vet att du bryr dig alldeles för mycket om andra. Därför kommer du inte göra det.” Jag gjorde det inte. Ni kör vi mot 3 år!