november 2016 – Sida 17 – Aspiepower Media

Svar på era frågor!

Vad heter du mer än Joanna? Svar: Joanna, Emelie Nathalié Halvardsson ————————— Burkar du kika in dina följares bloggar? Svar: Kollar alltid in dem som kommenterar, har så många följare så går inte riktigt att hålla koll på vem som har vilken blogg. ————————— Vad önskar du dej till jul? Även det är snart 1 månad dit.. Svar: Önskar mig faktisk bara pengar i år för vet inte vad jag önskar mig. Men pengar är alltid bra att ha;) När började du att blogga? Svar: Jag har bloggat sedan 2010, men här på Familjeliv sedan oktober 2015. ————————— Vad har du för mål med ditt bloggande? Svar: Att lära hela världen att ALLA människor är UNIKA, och att olika är bra! ————————— Har du sett TV-serien Hjälp!, som sändes på TV4 mellan åren 2007-2009? I så fall, vad tyckte/tycker du om Örjan Lax, den aggressiva gubben? Svar: Nej igen aning om vad det är. ————————— Jag minns nu i vintras när du samlade information om dina läsare för att bygga upp en statistik på hur många procent av dina läsare som har det könet och är i den åldern osv. Så jag tänkte fråga, hur många procent av dina läsare är: a. Tonårskillar? b. Unga vuxna killar? c. Män som inte är unga? d. Gamla män över 50? e. Tonårstjejer? f. Unga vuxna tjejer? g. Kvinnor som inte är unga? h. Gamla kvinnor över 50? Svar: Enligt facebook är 80% av mina följare där kvinnor 19 %män 1% kvinnor, 0,352% män 13-17 år 6%kvinnor, 3% män 18-24 år 9% kvinnor, 3% män 25-34 år 19% kvinnor, 4% män 35-44 år 25% kvinnor, 4 % män 45-54 år 13% kvinnor, 3% män 55-64 år 7% kvinnor, 2% män 65+ år 3. Jag minns dessutom när du skrev att dina läsare fyller Globen två gånger. Det står på Wikipedia att Globens kapacitet är 16 000 åskådare, således har du runt 32 000 läsare. Eller? Svar: De månader som jag har mest besökare så har jag haft över 32 000 unika besökare. ————————— 4. Tycker du om att pyssla och teckna? Svar:Ja, jag är en väldigt kreativ person. ————————— 5. Vilken färg tycker du bäst om? Vit eller svart? Svar: Svart. ————————— Jag är bara nyfiken. Din logga för ‘Jag är inte dum i huvudet! Jag har Aspergers syndrom’, varför är den rosa och vit? Svar: Min kompis fick fria händer när han gjorde den och rosa är min favoritfärg och vitt syns bra på rosa. Han valde att göra ett hjärta då jag sagt att jag skulle trycka loggan på tröjor och han fick inspiration från Dregens hjärta som han har intatuerat på bröstet;)

Bild lånad från Dregen.se

7. Ditt företag heter Aspiepower Media. Bara nyfiken, har du några planer på att designa en till logga, för Aspiepower, då Aspiepower har samma logga som ‘Jag är inte dum i huvudet! Jag har Aspergers syndrom’ (om jag inte sett fel)? Svar: En logga till företagets ska göras men har inte haft tid att fixa det. Kommer nog bli en helt ny logga för tanken är att den ska sitta på min bil och rött och rosa passar inte så bra ihop:P ————————— 8. Vilket föredrar du? Att bo i stan eller att bo på landet? Svar: Stan ————————— 9. Lite omröstningsfrågor om superkrafter. a. Osynlighet eller tankeläsning? b. Att kontrollera folk eller att flyga? c. Att ändra och sudda ut (andra människors) minnen eller att flytta saker med tanken? Svar: tankeläsning, att kontrollera folk, att ändra och sudda ut andras minnen. ————————— 10. Om du var tvungen att välja mellan att bo i Antarktis eller i Sahara-öknen, vilket skulle du välja då? Shara-öknen mina leder gillar inte kyla.

Grym film om Autismspektrumtillstånd

Riksförbundet Attention har gjort en skitbra film som är rittad till barn och unga, där man reder upp begreppet Autismspektrumtillstånd och vad det innebär. Där unga personer berättar om vad diagnosen betyder för dem och slår hål på myter. Ni måste kolla in den!

Två och halv timma lång intervju…

I går hade jag min längst telefonintervju hittills… Pratade i två och halv timma om speedway… Hahaha en Aspies dröm att få prata om sitt specialintresse, så länge utan att någon stoppar en;) Jag är van att bli intervjuad av media men det är en helt annan grej när jag pratar om mig själv och mina upplevelser, då kan liksom ingen säga att jag har fel. Jag pratar ju även i den här interjuvn om mina egna erfarenheter men det handlar även om min relation till andra människor. Det blev ett långt samtal om kärlek. Kärleken till sporten och människorna, som den fört mig samman med. Det känns lite ovant att prata om de här men jag litar på den som skriver och vi hade ett fint samtal så jag tror att de här kommer bli ett fint reportage. Nu ska jag göra mig redo för att dra i väg och göra veckans sista arbetsdag. De bästa med att vara egen företagare, man kan ta helg mitt i veckan om man vill;)

När är ”efter två?”

Skulle bli uppringd av en journalist som sa ”Jag ringer efter två?”, så här satt jag redo klockan två men ingen ringde. Absolut inget ont mot henne, hon sa inte att hon skulle ringa två men det fick mig att börja fundera över vad ”efter två” egentligen innebär. Jag har ju ingen aning om hon ringer 2 minuter över två eller klockan 22 i kväll, för allt är ju efter klocka två. Vad är ”Efter två” för er? Jag är ganska säker på att vi alla kommer svara olika saker, för vi upplever ju saker på olika sätt. Men varför använder vi ens sådana här konstiga begrepp som ingen egentligen vet vad de betyder? Som typ ”Jag ringer dig i eftermiddag”, när är det egentligen eftermiddag? Jag får skylla mig själv i de här fallet för det var jag som sa ”Jag är ledig efter klockan två på tisdag”, och de är inga problem för har inga planer alls för kvällen. Men just den här ovissheten att inte riktigt veta när personen ringer blir lite jobbig, och gör att jag går runt på helspänn. Och den där känslan att känna att man inte riktigt förstår språket som alla andra verkar förstå inte alls oroar sig över. Och sen var jag lite nervös för den här interjuvn och nu blir jag ännu mer nervös för att jag börjar fundera på om hon har glömt mig. Men det märks väl när hon ringer, så länge blir de mys i soffan med Baby och varm choklad.

Hur håller du koll på alla dina mediciner?

När man lever med två kroniska sjukdomar så blir det mycket mediciner. Under många år fick jag inte ha fri tillgång till mina mediciner eftersom jag hade tagit så många överdoser. När jag bodde hemma så hade mina föräldrar ansvar för mina mediciner och låste in dem, men när jag flyttade hemifrån så fick jag Apodos. Så fick gå till apoteket varannan vecka och hämta ut en rulle med mediciner för fjorton dagar, så jag inte skulle ha så mycket tabletter hemma. Men 2014 började man trappa ut mina mediciner på psykiatrin. Något vi nu inser var fel val eftersom jag redan då hade Seroquel fast mot psykoser. Och eftersom vi inte visste att jag hade Bipolär sjukdom så insåg vi inte att vi behandla mig mot det, så när de tog bort den gick vi sakta men säkert mot kaos. Men när de tog bort medicinerna så hade jag tillslut bara en liten tablett kvar och det kändes jävligt onödigt att den skulle packas i påsar. Så tillslut fick jag tillgång till mina mediciner igen men de senaste åren har jag ju fått tillbaka psykmedicinerna, så nu har jag ganska många tabletter att hålla reda på. Men eftersom jag är ute och reser så mycket så blir Apodos bara krångligt, så nu har jag en dosett i stället. Som tanken är att jag ska fylla på varje månad så jag har mediciner för en vecka och hålla koll på om jag tagit dem. Men i bland råkar jag ta ur tisdags lyckan i stället för måndagslyckan och då blir det lite kaos. Haha i söndags blev jag så osäker om jag tagit eller ej, söndagsluckan var full men man vet ju aldrig om jag varit i någon annan. Men bestämde mig för att ta den för var 75% säker på att jag inte tagit något, och jag tog mig ju till jobbet i går så jag tog nog 250 mg som jag skulle och inte 500 mg:D Hur håller ni koll på era mediciner?

Tur att jag har en hjälpreda som hjälper mig att hålla koll;)