Jag fick träffa en läkare!

Plötsligt händer det! Vid ett ringde de från psykiatrin och undrade om jag kunde komma dit klockan 15 för att träffa en läkare, självklart sa jag. Blev lite krångligt i början… Jävligt lätt för läkaren att hjälpa mig när han inte ens vet att jag ska komma. Fast de hade två timmar på sig så hade de glömt att informera honom om att patienten han trodde skulle komma hade lämnat återbud. Och att de istället kommer en helt okänd patient. Så han visste inget om mig, och lätt att lite snabbt kolla igenom journalen när den typ innehåller 1000 sidor. Men tillslut kom vi fram till att vi ska sätta in två nya mediciner. Lamotrigin i låg dos som ska höjas under två månader och Zyprexa vid behov. Jag har förut varit negativ mot Lamotragin för jag hört att många får hemska biverkningar av den men vi måste testa något. Och förhoppningsvis blir mindre impulsiv och inte sjunker lika djupt. Sen ska jag tillbaka om ca 1,5 månader till samma läkare. Fattar ni? Jag får träffa SAMMA läkare två gånger, jag tror inte på detta förrän jag är där?

Sen fick jag beröm för att jag söker hjälp i tid innan jag kört ner mig i träsket. Och han sa åt mig att aldrig sluta be om hjälp även om de ibland är en aning krångligt och att han önska att fler patienter hade sådan självinsikt som mig, så helt plötsligt var det bra att ha självinsikt ?

Så i dag fick jag ut samanlagt 830 tabletter från psykiatrin, fast jag har nio överdoser i bagaget och de senaste för ett år sedan.De blev fel så hon på apoteket gav mig dubbelt av flera. Men är inte det lite skrämmande?Nu har jag sådan självinsikt så jag skulle aldrig ta ut alla, om jag inte visste att jag kunde hantera dem. Men alla har inte den självinsikten och borde de inte ringa en varningsklocka någonstans hos läkaren? Eller finnas en spärr?Och hon på apoteket sa att jag absolut inte borde köra bil på Lamotrigin och jag tyckte att det var lite underligt eftersom jag suttit hos läkaren och sagt att jag inte tar mina lugnande för jag måste kunna köra bil för att ta mig till jobbet. Så fick ringa akuten och fråga och se sa att jo man kan få yrsel och dubbelseende som biverkning och man ska vara försiktig i början men hon tyckte att få mig de biverkningar så kanske man inte ens ska äta medicinen för då är det ju troligen inte rätt medicin för mig. Men hon rekommendera mig att börja med dem i morgon kväll eftersom jag vet att jag ska köra bil till Filipstad i morgon och inte vet hur jag påverkas.

Nu kör vi så får vi se hur de här går:)

Relaterade inlägg

Att vara barn och vuxen med psykisk ohälsa

Att bo ihop med en apa….

Dagens planer

Lämna ett svar Avbryt svar