Vi kom till banan tidigt för vi hade fått pass för att komma in i depån. Men polackerna är värdelösa på engelska och visste inte vart ingången var så när vi hade gått 5 km fram och tillbaka så gav vi upp. Jag höll på att ett sammanbrott där en sväng när det var allmänt kaos och min Aspergerhjärna funkar inte när planen ändras hundra gånger. Och det kombinerat med 5 km promenad med gipsad fot var ingen bra deal. Men Henrik vet hur man räddar Joanna från ett sammanbrott, man ger henne en alldeles egen Tai;-) Nu behöver jag inte Träffa den riktiga Tai något mer för nu har jag en egen. Nej att missa depån var ju ingen större sorg, har spenderat några timmar i sådan förut;-) Och 5 km promenad räckte inte för när tävlingen var slut så hitta vi ingen taxi så vi fick gå hur långt som helst innan det kom en. Och nu visar min aktivitetsklocka 10,55 km, ska bli skönt att gå och lägga sig nu.
No Comments