Svar på era frågor!

Fråga: Jag har två äldre syskon; en med asperger och en med autism. De har ibland svårt att lyssna på mig och/eller pratar väldigt länge om sina egna intressen. Ibland blir det lite jobbigt för mig, men jag har jätte svårt att säga till när de gör det, för jag vill inte såra dem. Har du något tips på vad jag kan säga för att vara tydlig, men ändå inte otrevlig? Svar: Jag tror att det är viktigt att du säger i från även om du känner dig elak. För jag tror inte att dina syskon gör detta för att dom tycker att bara de ska få prata om sin grej. Utan jag tror att det handlar om att de tror att du vill lyssna när de pratar om sina specialintressen för du säger ju inte att du inte vill det. Det är svårt att säga hur man ska göra det snällt för alla är vi ju olika. Jag tor att du är just DU som har bäst koll på hur DINA syskon vill att du säger till dem. En del kan känna att det underlättar att man tex säger ”tio minuter kl 18 varje dag får du prata om……. med mig, då ska jag lyssna på dig slaviskt.” Men andra kan bli stressade av att veta att de bara får prata i tio minuter och kommer inte få fram ett ord då.  Du får testa dig fram vad du tror passar dina syskon bäst. Och sen måste ju de också försöka lära sig att lyssna på dig. Så kör du att de får prata 10 minuter då får dom öva på att lyssna på när du pratar om dina intressen i 10 minuter med. Sen kanske de bara orkar sitta still och lyssna på dig i 1 minut i början, men de får öva. Fråga: Vad är det värsta du utsatts för inom psykvården? Svar: Dom har hittat på så mycket som inte får hända. Men det värsta måste nog vara läkaren som satte en Schizofreni-diagnos efter att ha träffat mig i tio minuter och läst igenom tre års gamla journalkopior. Och sen förklarar han inte ens varför utan slänger ur sig när vi ska avsluta ett möte ”Ja visst ja jag kanske ska berätta att du har en ny diagnos, du är schizofren” sen bara hejdå, så gick han. Hade diagnosen på papperet i tre år, en diagnos jag  egentligen aldrig haft. För det är inte lika enkelt att ta bort en diagnos som att sätta en. Katten Enzo: Varför k l i p p e r du dig så o f t a, Joanna? Jag tycker inte o m förändringar! Svar: Jag klipper mig så ofta för att du ska få öva på förändringar Enzo. Man måste öva på det man tycker är jobbigt och svårt och inte gillar. Jag är en 19-årig tjej som har vissa karaktärsdrag av autism/asberger. Jag har ingen diagnos men det jag har märkt är att dessa karaktärsdrag blir värre under PMS. Under PMS blir det mycket jobbigare att till exempel behöva ta ett annat glas än det jag brukar ta eller att använda ett annat shampoo än det jag brukar. Påverkas du av PMS? Om ja: Har du några tips på hur en ska tackla vardagen? Svar: Jag blir väldigt svajig i humöret och en tickande bomb runt mens. Förut var det så illa så jag tom skadade mig själv nästan exakt samma datum varje månad.  Jag har fått testa diverse PMS, mediciner, testat massa olika sorters P-piller. Men nu är jag fått min Bipolär diagnos och fått medicin mot den så är det mycket bättre. Har inget konkret tips men jag tycker man ska tillåta sig själv att ha sämre dagar. Vill du ligga i sängen en hel dag och trycka i dig tre chokladkakor och se på film- Ja men gör det då.