11 augusti, 2014 – Aspiepower Media

Att lägga om kosten…

När jag var klar på vårdcentralen blev jag upplockad av Ulla som följde med mig och handla.
Sen begav jag mig hem till soffan. Har surfat runt och ska försöka ändra min kost och se om magen bli bättre.
Jag gillar inte ändrade rutiner som ni vet, jag vill fortsätta att mjölkprodukter och gluten för jag har alltid gjort de;) Jag vill ha min dagliga sked Nutella:P
Ne men seriöst måste försöka plocka bort saker och se vad jag tål eller ej och är jag duktig så kan jag ju få en sked Nutella i veckan.
Men det är svårt att lära gamla hundar att sitta, vet ni;)
Så jag har tagit appen IBS-fri till hjälp. Fick även frågan vad medicinen jag fick heter.
Den heter Saroten och är mer känd som en antidepressiv medicin men kan även ha effekt mot IBS.
Ja vi får väll se hur den funkar om någon vecka. Nu ska jag ta en dusch och bege mig till sängen och se på film tills jag somnar och hoppas på lite mer sömn i natt.

LAYLA- nagellack

Hitta ett paket fyllt med snygga LAYLA nagellack från Highgrade.se i brevlådan.

Gillar lacket från LAYLA för de är så slitstarka. Jag har annars en förmåga att få flagnande naglar efter en dag men de här sitter i flera dagar.

Och älskar Mirror effekten som gör naglarna helt spegelblanka och torkar jätte snabbt:)

Ja jag har en förmåga att kladda ner hela handen när jag målar nagellack:P

Vilken färg tycker ni var snyggast?

Underbar läkare

Trodde aldrig att jag skulle få höra mig själv säga det här men jag har träffat en underbar läkare.
Han satt och lyssna på mina tankar och funderingar i över 35 minuter.
Att jag har en bråkig mage är det ju inge tvivel om men när jag berättade att jag upplevde att man tar det som psykiskt och att jag aldrig får hjälp på riktigt sa han: ”Vafan håller vi på med? Vi har öppnat dig 4 gånger, vi har vart inne med kameror överallt men vi hittar inge fel, i stället skickar vi dig vidare till nästa läkare. Man kan inte alltid hitta orsaken till smärta men man kan försöka lindra den och göra något åt den, funkar inte medicinen så kan man bara sluta med den. Men funkar den så har vi löst ett mysterium tydligen” Så efter typ 10 år med magsmärtor får jag först nu testa IBS medicin. Han trodde även att jag haft ett litet magsår men som börjat läkt nu av medicinerna jag fått för det. Så ska testa den här medicinen i några veckor sen får vi se hur effekten blir och om det kanske är dags att skicka mig till smärtkliniken, för att en gång för alla få lära mig hur jag ska leva med kronisk smärta. Känns så himla skönt att det verkligen är någon som lyssnar på en och tar en på allvar och säger flera gånger att du har ont på riktigt det här är inte psykiskt.
För tillslut börjar man tro om läkarna faktisk har rätt, är det bara jag som inbillar mig?
Jag hoppas verkligen att medicinen hjälper för vore fruktansvärt skönt att äntligen få en diagnos och kanske bli bättre behandlad vid framtida akutbesök. Det löste sig även med sjukresan. Efter 5 samtal (med 5 olika personer) fick jag tillslut boka min rea. 4/5 fråga varför jag skulle ha sjukresa för är man 26 år så BORDE man kunna åka vanlig buss/tåg den 5:e och sista fråga inte ens utan boka bara in mig, kanske tröttnade de på mig:P

Hitta bra medicin på ICA maxi;)

Hade visst fått nya grannar under helgen också:P

Kampen att vara osynligt sjuk

På onsdag ska jag till eb specialist sjukgymnast med mitt värkande bäcken. Denna specialist finns bara i Kristinehamn. När jag inte har körkort är enda alternativet för att jag ska ta mig dit att åka buss eller tåg. Men då måste jag gå från tågstationen till sjukhuset och de funkar inte med mina fötter. Så ringde och försökte boka en sjukresa men fick svaret att jag som är så ung BORDE ju kunna åka med tåg. Jo vanliga 26 åringar kanske borde kunna det. Det räcker inte med att det är nog kränkande att som det ser ut på utsidan: En ”frisk” 26åring behöva åka runt med pensionärer. Jag ska även behöva föravara mig och bevisa att jag faktiskt har rätt till att boka en sjukresa. Fast det inte syns på utsidan vid första anblick att jag lever med osynlig smärta varje dag. Och har gjort det sedan 10års ålder. För i min ålder BORDE man inte det. Men jag gör det och det är nog jobbigt som det är utan att jag ska behöva slåss för saker jag har rätt till.

Är allt du skriver i din blogg sant?

VECKA 33 – DIN BLOGG

Dag 223

Allt jag skriver på min blogg är sant, om inget annat framgår i inlägget.
Som den gången jag la ut en bild på mig i min one piece och hade jätte stor mage och skrev att jag glömt att berätta något och på bilden nedan var de samma bild fast det stack ur en svans ur magen:P

Varför skulle jag ljuga liksom?
Det här är som min dagbok.

Jag delar med mig om mitt liv väldigt naket, jag berättar bra och dåliga saker som händer.
Men i bland undanhåller jag saker.
Och det gör jag för att det handlar om andra saker än bara mig själv, tex min familj.
Det här är min blogg och jag skriver vad jag vill men jag känner inte att jag har någon rätt att hänga ut mina nära och kära. I bland får jag deras tillåtelse att skriva vissa saker men vissa händelser och situationer har ni ingen aning om. Så folk som tror att de vet hur mitt liv verkligen ser ut som läser min blogg och dömmer mig efter det. Jag är ledsen att behöv göra er besvikna men ni vet bara hur 90% av mitt liv ser ut.
De andra 10% håller jag för mig själv och med mina nära och kära.