Första april, ingen dag för Aspies!

Känns som det var förra veckan som jag skrev att febuari var över, men nu har det gått ändå en månad. I dag säger vi adjö till Mars och hej till April, och i dag är dagen man ska luras. Är jag den enda som tycker att 1:a april är överskattat? Jag förstår inte riktigt grejen med att luras och en del drar ju fruktansvärda skämt och vad får man ut av att vara elak mot sina nära och kära? När jag gick i lågstadiet satt vi alla barn i en hög på golvet och lurade fröken att det flugit in en fågel som skadat sig i klassrummet, det var ganska oskyldigt. Men sen skulle lärarna ge igen och när vi satt på lektion gick en lärare ut och flyttade om alas kläder och hängde på en annan plats. Ni kan ju tänka er hur det för en person med Aspergers syndrom (som inte ens visste om att hon hade det då) så behöver struktur och tydlighet och inte gillar förändringar. Så när jag kommer ut och inte hittar min kläder och det är tio minuter till bussen ska gå så blev kaos. Och från den dagen bojkottar jag att skämta 1:a april. Vad är det värsta första april skämtet du vart med om?