Jag och B har spenderat kvällen i soffan.
Har fortfarande skit feber.
Vi har kollat på Unga föräldrar och på Vardagspuls och bara slappat.
Blir en tidig kväll i dag med vi får se om det går lättare att somna den här gången.
I morgon väntar en ny dag på Exand med jobbet.
Sen på eftermiddagen väntar finbesök av kusin Madde och kusinbarn Nadia.
Jag och B har spenderat kvällen i soffan.
Har fortfarande skit feber.
Vi har kollat på Unga föräldrar och på Vardagspuls och bara slappat.
Blir en tidig kväll i dag med vi får se om det går lättare att somna den här gången.
I morgon väntar en ny dag på Exand med jobbet.
Sen på eftermiddagen väntar finbesök av kusin Madde och kusinbarn Nadia.
I går kväll när jag inte kunde sova låg och jag surfade runt på Instagram. Det slog mig hur många konton det finns som drivs av unga vuxna och till och med barn där dem skriver öppet om sin psykisk ohälsa och självskadebeteende. många är låsta men många även öppna. Visst är det bra att vi pratar öppet om psykisk ohälsa men i presentationen på dessa konton skriver 13-15 åriga tjejer och killar tex: ”Tjej som lever med Anorexia, väger 43 kg ligger på Barnpsyk för tredje gången” ”13 årig tjej som varit inlagd 8 månader på sluten avdelning, jag vill inte äta” ”Korttidsbooende, psyket, och nu andra behandlingshemmet, när ska det ta slut?” ”Varit inlagd på rättspsyk i 2 månader” Jag blir rädd. Min tanke är bara vart är alla vuxna? Det är en presentation. Jag uppmärksammar också psykisk ohälsa men i min presentation står det: ”27 år, Karlstad, Journalist, föreläsare, bloggare, Fotograf, speedwaynörd, Dregenfantast,Babys matte. Med Asperger, Bipolär sjukdom typ 2 och reumatism.” Ser ni skillnaden? Jag har själv varit den där 14 åriga tjejen med självskadebeteende som hade så ont i själen så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Men tack och lov hade jag kloka föräldrar och andra vuxna runt omkring mig som fångade upp mig och såg till att jag fick rätt hjälp istället för att hänga ut mig själv på nätet. Det värsta är att jag vet att de här tjejerna och killarna inte peppar varandra genom att dela med sig av sina liv på psyket. De hetsar varandra. Jag minns en gång när jag var 15 år och hade skärt mig och min kompis sa ”Joanna om man vill dö så skär man inte åt det hållet”, vad gjorde jag då? Jo jag börja ju skära mig åt det andra och mer farliga hållet, för jag ville ju visa att jag verkligen ville dö. Snälla älskade ungdomar sluta skada er själv och lägg ut de på sociala medier. Mår du dåligt berätta det för någon vuxen eller kontakta någon hjälplinjerna nedan. Det finns hjälp att få även om det kan ta lite tid att få rätt hjälp. Hur dåligt man än mår så kan man må bra igen, jag är ett levande bevis på det. Klara jag det så gör du det med! Mår du dåligt och behöver någon att prata med: ► Självmordslinjen www.mind.se/sjalvmordslinjen Hit kan du som inte vill leva eller du som är orolig för någon vända dig. Det går att chatta, maila och ringa helt anonymt, dyngnet runt. ► Stöd online www.stodonline.se Stöd online är en chatt för dig som haft sex mot ersättning eller t.ex. visat dig i webbcamen i utbyte för något, och vill ha stöd och råd. ►Hjälplinjen www.1177.se/hjalplinjen Hjälplinjen erbjuder stöd anonymt, professionellt och kostnadsfritt och har öppet varje dag. Du kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om du oroar sig för någon annan. Det går att både ringa och skriva till Hjälplinjen, men också söka efter annat stöd i deras länksamling. ►Jourhavande kompis www.jourhavandekompis.se Röda korsets ungdomsförbund har Jourhavande kompis med chattjour och massor av bra information på sin hemsida. ►Kvinnofridslinjen www.kvinnofridslinjen.se En stödtelefon för dig som har utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp – eller är anhörig till någon som utsätts. ►Barnens hjälptelefon www.bris.se BRIS har en hjälptelefon för barn och unga. Dessutom kan du chatta och maila med BRIS. ►Brottsofferjouren och Unga Boj www.brottsofferjouren.se, www.ungaboj.se Har du utsatts för ett brott och vill prata om det? Brottsofferjouren har en jourtelefon och dessutom svarar de på mail. Det finns en avdelning speciellt för unga som heter Unga Boj. Där kan du chatta om tankar och känslor som handlar om brott. ►RSFLs Brottsoffersjour www.rfsl.se/brottsoffer Riksorganisationen för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) har en jourtelefon för homo-, bi- och tranpersoner som utsatts för brott. ►Kyrkans jourtjänst www.kyrkansjourtjanst.se Det spelar ingen roll vad du tror på eller om du är religiös över huvud taget. Volontärerna på Kyrkans jourtjänst lyssnar och stöttar dygnet runt över telefon. ►Unga i sorg www.ungaisorg.se Unga i sorg finns för dig som förlorat någon anhörig genom självmord. ►Jourhavade medmänniska www.jourhavande-medmanniska.com En jourtelefon som har öppet nattetid varje dag i veckan. De som svarar är inte professionella kuratorer utan vanliga medmänniskor. ►Jourhavande präst www.sosalarm.se/sv/112/Om-112/Hjalpresurser… Om du ringer larmnumret 112 mellan klockan 21.00 och 06.00 kan du fråga efter jourhavande präst. Då får du prata med en präst som har tystnadsplikt. Du behöver inte vara kristen för att ringa jourhavande präst.
Jag får dagligen mail av läsare som vill höra min föreläsning och vill att jag kommer till just deras stad. Jag önskar att jag kunde komma till varenda stad i hela Sverige, nej föresten hela Världen (men då kan jag behöva ha med mig en tolk.) Men det är inte gratis att åka runt och jag kan liksom inte ställa mig på ett torget och bara köra för då kommer jag inte få hålla någon föreläsning då kommer jag i stället få besöka alla fängelsen i Sverige. Det vore ju ju faktisk ganska spännande men det är ju föreläsa jag vill göra.;) Men vet ni vad? En av mina föreläsningar finns faktisk att se på nätet. Det är en special- föreläsning jag hade på Idrott och Mångfalds konferensen i Karlstad i februari. Det är alltså inte min riktiga föreläsning men ni kan få ett smakprov om vad jag pratar om. Och vill ni att jag ska komma till just er stad så tipsa gärna lokala föreningar och beslutsfattare om att jag finns. Och att de borde kontakta mig på joanna@samspelet.se, så kanske jag en vacker dag står där på en scen så du kan se mig in real life. 🙂
Nu har jag och min kära Henrik varit särbos i snart 3 år och 4 månader. Jag får ofta höra att vi borde flytta ihop nu men av praktiska skäl går det inte. Vi har jobb 12 mil i från varandra och det är lite i längsta laget att pendla.Men det finns både för och nackdelar med att vara särbos:
+ Han hinner inte tröttna på mig lika snabbt.
+ Jag får så mycket egen tid jag behöver.
+ Vi hinner längta efter varandra.
+ När vi väl träffas har vi två platser att välja att vara på.
+ Han hinner inte tröttna på att laga mat åt mig .
+ Vi behöver inte slåss om tv-dosan.
+ Jag kan ha en rosa Micro.
– Att somna ensam.
– Att inte kunna Borra in näsan i hans hals när man vaknar.
– När man vaknar mitt i natten och fryser och det finns ingen där som kan värma en.
– När man kommer på något roligt men man måste hämta telefonen för att ringa och säga det och han svarar inte.
– När man kommer hem från jobbet och säger hej älskling, men bara får ett mjau som svar.