Speedway och hemgång
Inte världens bästa speedway, men speedway är alltid speedway. När jag satte mig på tåget somna jag direkt och vakna upp en stund senare och insåg att jag var i Kristinehamn.
Det tar på krafterna att leva med kronisk smärta och gå runt och låtsas att man inte har ont.
Nacken börjar bli lite bättre men min axel är paj.
Som det ser ut nu kommer jag inte kunna fotografer speedway på torsdag, kroppen måste gå först.
Just nu ligger jag i soffan och kör TENS och tycker att den som kom TENS apparaten borde få Nobelpris eller nått.


Lämna ett svar