Att föreläsa i sorg
Nackdelen med att vara föreläsare är att ingen kan hoppa in när du inte orkar. Så trots omständigheterna så var det palla sig upp vid 07 i går morse och bege sig till Filipstad. Det kom inte som en chock att farmor somnade in i går för hon blev sämre för en månad sedan och vi visste att tiden höll på att ta slut. Men det gör ju inte situationen enklare. Är det något jag lärt mig under årens lopp så är att trots vad som händer och hur dåligt man mår så är det bästa att försöka fortsätta som vanlig så mycket som det går. Därför valde jag att inte ställa in min föreläsning.
Tack möjligheternas trädgård
Jag har testat det mesta att föreläsa hög på morfin, med 39 graders feber och med lunginflammation. Det här var dock första (och förhoppningsvis sista ) gången jag föreläste i sorg och hade ingen aning om hur jag skulle reagera. Därför valde jag att börja med att förklara vad som hänt och att jag eventuellt kanske behövde bryta och gå ut. Men när jag väl kom i gång så gick det bra. Tack Möjligheternas trädgård för en givande dag med många intressanta samtal om psykisk ohälsa/ diagnoser. Efter föreläsningen åkte jag till Kumla där jag kommer spendera helgen.
