Var till psykologen förut och vi har bestämt att vi sakta men säkert ska börja min utslussning, så vi ska börja med att bara gå dit varannan vecka i stället för varje. Jag är fortfarande skeptisk men han säger att jag är starkare än vad jag själv tror. Och han poängterar att jag ska sluta säga att jag bara mår bättre för att jag fått rätt medicin, för han menar att jag gjort en enorm resa det senaste året och utvecklats på riktigt. Viss medicinen har hjälpt till och utan den hade det kanske blivit svårare men jag som har gjort den här förändringen själv. Jag har dock tjatat till mig så jag ska få en sköterska som jag kan ha direktkontakt med om något händer som en trygghet. Men sen kom jag på en annan lösning på det här problemet… Jag kan utbilda mig till psykolog så kan jag vara kvar på psykiatrin för alltid haha:D
Annars har det varit en ganska lugn födelsedag, efter besöket hos psykologen så åkte jag hem och hämta upp mitt tigerbarn och åkte mot Hagfors. Där dök mormor och morfar upp på fika och sen blev det pizza till middag.
