5 saker du inte ska säga till en person med NPF-diagnos
– Ja men de symtomen har ju jag med.
Ja du kan ha några av de symtom man har vid tex Asperger syndrom någon gång i ditt liv, men alla har inte Aspergers syndrom. Man måste genomgå en utredning för att få en diagnos, man kartlägger ditt liv och du ska ha haft symptom ändra från din barndom. Och du ska ha så stora problem så det blir en funktionsnedsättning, för att du ska få en diagnos. Och när du säger att du har en ”släng av” Asperger, ADHD eller annan diagnos så kränker du oss som faktisk lever med de här diagnoserna.
Nu kanske du tänker ”Men hallå där Joanna, du säger ju på dina föreläsningar att du har en släng av ADHD”. Och ja, jag kan erkänna att jag sagt det men både Asperger och Bipolär är ”släkt” med ADHD och det går ihop med varandra och vissa symtom kan likna varandra. Och sen sa dom när man gjorde min NPF-utredning att jag har grova drag av ADHD, men inte så jag kan få en diagnos. Min psykolog sa senast för några månad sedan ”I bland undrar jag om du har ADHD också, vi kanske skulle göra en utredning till”. Nej nu räcker det med diagnos utredningar, tre stycken är nog! För mig räcker det att veta att jag har Asperger och Bipolär sjukdom, för de är mina huvuddiagnoser. Så länge jag lär mig leva med dem och förstå mig själv så spelar det ju ingen roll om jag har två eller tre diagnoser på papperet.
– Men kom igen, skärp dig nu!
Jag försöker ”skärpa mig” hela tiden för att passa in i det här samhället, och förstå massa konstiga sociala oskrivna regler som ni så kallade ”normala människor” hittat på. Så skärper jag mig lite till så spricker jag!
– Ja men det där växer nog bort!
Nej neuropsykiatriska diagnoser växer inte bort och de går inte att bota, och varför vill ni ens att min personlighet ska växa bort?
Jag kan lära mig att hantera vissa delar och få mindre symtom för jag har lärt mig att hantera de svåra situationerna, men min funktionsnedsättning kommer aldrig försvinna helt.
– Varför kan inte du jobba 100%, när du gör så mycket saker?
För allt jag gör tar mer energi och koncentration än vad det gör för en person utan diagnos. Jag behöver mina 50% att återhämta mig på för att min hjärna suger åt sig intryck hela tiden. Jag har många gånger blivit ifrågasatt varför jag ska ha boende när jag föreläser för själva resan tar ju bara 4 timmar sammanlagt….
”Vanliga personer” kanske kan vila på tåget, men det kan inte jag för min hjärna suger åt sig intryck även där, och det tar alldeles för mycket energi för mig att inte få vila i mellan.
– Men hur kan du ha en diagnos, det syns ju inte?
Nej, alla neuropsykiatriska diagnoser är så kallade osynliga diagnoser, det är inget som syns på utsidan.
