Boka mig som föreläsare

Våga prata om psykisk ohälsa

Mina speedwaybilder

Aspergers syndrom Bipolär sjukdom typ 2 Psykisk ohälsa Självskadebeteende

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

Det är så jävla sjukt! I dag har jag klarat 1 år och 11 månader utan självskadebeteende! Längsta uppehållet på 15 år. Jag tror inte att en person som inte själv haft självskadebeteende kan förstå hur stort det egentligen är. Att jag varje dag kämpar mot impulsen att skada mig själv men låter bli. Men jag har gjort ett val och det är över nu.

En påminnelse

Min tatuering hjälper mig dock väldigt mycket. (Ni kan läsa bakgrunden om tatueringen här) När det känns som mest jobbigt så kan jag kolla ner på den och bli påmind om hur stark jag är och att jag aldrig är ensam. Det känns dock galet att jag snart haft den på min arm i 6 månader känns som det var i går som vi var till Arvika. Nu är det bara 30 dagar var tills mitt nästa delmål, 2 år!!!!

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

Baby Vardag

Vad håller Baby på med?

Vad håller Baby på med?

I morse klockan 07.30 så ringde klockan. Baby tyckte dock att jag var så långsam att ta mig upp för två sekunder efter att den ringt så hög hon mig i stortån. Underbart uppvaknande! När jag väl kom upp ock ska åka till sjukhuset så inser jag att min jackarm är blöt. Började funderar på om det regnade i går eller varför ena armen är blöt. Luktar på den och den luktade inte regn. Jävla Baby! Räcker de inte med att väcka mig med våld? Nej, nej hon hade självklart kissat på min jacka också. Jag ska aldrig mer slänga jackan på golvet när jag kommer hem. Jag tror att det här är en hämnd för att jag lämnade henne i två veckor. I kombination med att jag inte städat hennes kattlåda ordentligt-.

Borde vara förbjudet

Det borde vara förbjudet att få en tid på röntgen innan klockan nio när man egentligen har sovmorgon. Jag var dock väldigt snabb i dag för skulle vara där 8.30 men 8.17 var jag redan klar. Så går det när man är proffs. De är ju inte första gången jag gör de här så var redo från start. Träningsbyxor utan blixtlås/andra metall saker, ingen BH, navelpiercing urplockad och tröja med blixtlås som man snabbt tar av. Dom sa att jag var ett röntgenproffs, tur att man är bra på något;)

Chill och tvätt

När jag var klar på sjukhuset så åkte jag hem och chillade lite men blev snabbt rastlös. Sprang ner tilltvättstugan och kollade om det fanns en ledig tvättid. Det fanns och det var bra så jag kunde tvätta den nerkissade jackan. Passa på att köra två maskiner när jag ändå höll på. Jag har inga andra planer för den här dagen förutom att jag troligen kommer ta en promenad under eftermiddagen. Behöver posta ett avtal så kan ju förena nytta med nöje;)

Vad håller Baby på med?

Skenet bedrar, hon är inte så söt som hon ser ut;)

Vardag

Det känns så onödigt

Det känns så onödigt

I dag är jag ledig men är ändå uppe med tuppen för det är dags för njurröntgen för att se vad mina kära njurstenar har för sig. Men det känns så jävla onödigt för vi gjorde ju en akutröntgen för tre veckor sedan och då var en sten kvar och den hade legat på samma ställe i 1 år. Risken att den har rört på sig är ju inte så stor så det känns onödigt att göra en röntgen till. Vi tror att jag har grus som går och det syns ju inte. Dock är det lika bra att jag pallar mig i väg och gör de här för läkaren sa att han skulle skicka remiss till urologen när han fått svar och den remissen vill jag ju ha. Jag kan dock vara världsmästare i att bli röntgad.

Ställen jag röntgat som jag minns:

Huvud: Fem gånger gånger.
Höger fot: Minst fem gånger.
Vänster fot: Minst tre gånger
Tår: Tre gånger.
Höger hand: Minst fem gånger.
Vänster hand: Minst tre gånger.
Höger armbåge: Tre gånger.
Vänster armbåge: 1
Höger axel: En gång.
Mage: Vill inte ens vet minst 10 gånger kan säkert vara 20.
Njurar: Samma som ovan minst 10 gånger säkert mer.
Lungor: Minst fyra gånger.

Sönderstrålad?

Folk är oroliga för strålning från mobilen ska skada dom. Jag behöver inte ens tänka på det för jag är nog sönderstrålad sedan länge med tanke på alla gånger de röntgat mig. Därför känns det ju som sagt onödigt att röntga en gång till i onödan men de är väl bara att göra som de säger.

 

Viktväktarna

Resultat vecka 25 med Viktväktarna

Resultat vecka 25 med Viktväktarna

I dag var det dags att få domen efter två veckor all inclusive. Resultatet vecka 25 med Viktväktarna blev + 1,7 kg. Jag tycker att det är helt okej med tanke på att jag ätit våfflor med nutella till frukost. Pizza slice till lunch och middag. Efterrätt två gånger om dagen. Varje dag! Och drinkar och chips på det Jag har också gått över 170 000 steg och kört några pass vattengympa. Nu tar vi nya tag och fortsätter kämpa mot målet!

Lugn kväll med B

När jag hade jobbat klart så åkte jag hem och chillade lite. Sen pallade jag mig ut och tog en promenad på 3,5 km fast att det blåser hur mycket som helst. Nu ska jag fixa lite mat och sen blir det en lugn kväll med Bebbsan.

Resultat vecka 25 med Viktväktarna

Resultat från start 2008: – 22,6 kg
Resultat från start januari 2018: -7,2 kg
Kvar till delmål 1:  2,8 kg

Aspergers syndrom Vardag

Gunilla Gerland gav mig hopp

Glatt överraskad

Föra några veckor sedan när jag loggade in på Linkedin så blev jag glad. I mitt flöde hittade jag en kommentar från Gunilla Gerland som undrade om jag kunde länka till Föreningen Sane, som hon i dag är ordförande för. Ni som är insatta i NP-världen vet troligtvis vem hon är. Hon har skrivit en hel hög med böcker om att leva med Aspergers syndrom.

Fick ingen förståelse

När jag fick min Asperger diagnos som 16 åring så fick vi också en lång lista med böcker. Böcker vi kunde läsa för att få bättre förståelse för min diagnos. Jag och mamma begav oss till Hagfors bibliotek och lånade alla böcker som fanns. Vi läste dom men blev besvikna. De flesta böckerna handlade om personer med svår autism. Ofta var de skrivna av mamma och fokuset låg på hur jobbigt det var att leva med autism. Vi fick ingen ökad förståelse snarare fick vi en känsla av att min diagnos var något negativt och dåligt.

Gunilla Gerland gav mig hopp

Sen hittade vi Gunilla Gerland’s böcker, vi slukade allihop. Efter att ha läst boken ”En riktig människa”  så kände jag för första gången att jag inte var ensam. Det fanns någon mer som var som mig. Jag läste den flera gånger. Satte gem där jag kände igen mig. Under den här perioden hade jag svårt att prata med min psykolog och satt mest tyst om vi inte pratade om Dregen och speedway. Helt plötsligt kommer jag in i hennes rum med en bok i handen. Slår upp sidorna som det sitter gem på och vill prata om det som står för jag känner igen mig.

Jag ska skriva en bok

Jag satt där på psykologens rum och sa: ”När jag blir stor så ska jag också skriva en bok. En bok om allt positivt med att ha Aspergers syndrom”. Som jag skrivit flera gånger förut så har jag skrivit på den boken i över tio år men har en förmåga att skjuta det framför mig. Men vem vet en vacker dag kanske det blir en bok.

PANS

Självklart kan jag länka till Föreningen Sane, här kan ni läsa mer om dom. PANS/PANDAS är inflammatoriska tillstånd i centrala nervsystemet, den exakta sjukdomsmekanismen är inte känd men man tänker sig att antikroppar och immunceller kan ha passerat över från blodbanan till hjärnan. Man talar också om en autoimmun process, där immunförsvaret kan ha bildat antikroppar mot egna celler. De tidiga och mest framträdande symtomen är psykiatriska, men kroppsliga symtom brukar också förekomma.

 

Gunilla Gerland