Aspiepower Media

Avicii orkade inte mer

Avicii orkade inte mer

Hela världen har blivit berörda av Tim ”Avicii” Berglings bortgång. Under torsdagen gick familjen ut med ett pressmeddelande där de skriver ”att han inte orkade längre”. Varje vecka är det 30 personer i Sverige som väljer att avsluta sina liv. Ändå är självmord inget vi pratar om.

Jag kunde ha varit en av dom

Jag kunde ha varit en av de där 30 personerna men i dag är jag glad för att jag har misslyckats nio gånger. För egentligen ville jag aldrig dö. Det gjorde bara så ont i själen så jag inte visste vart jag skulle ta vägen och tyvärr har inte livet en pausknapp.

Avicii




















På bild 1 ser ni Joanna 14 år som inte vill leva och som trodde att livet var förstört.

På bild 2 ser ni Joanna 30 år som jobbar med det hon älskar och lever drömmen och mår helt okej trots en psykisk sjukdom och en NPF-diagnos.

Till alla er unga där ute som inte mår bra:

I bland kan det kännas som att dina föräldrar och andra vuxna runt omkring inte förstår någonting. Men troligtvis gör dom allt dom kan och lite till för att det ska bli så bra som möjligt för dig. Ge aldrig upp! Livet är inte förstört man kan alltid börja om. En dag kommer allt bli bra igen, jag lovar!

Hit kan du vända dig med frågor och tankar om självmord och psykisk ohälsa.

Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.

Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

Jourhavande präst nås via 112.

Mind’s Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Källa: 1177

Att hetsa någon till självmord…

Att hetsa någon till självmord

Under veckan uppmärksammade TV 4 att en polis hetsat en ung kvinna till att ta sitt liv. Alltså jag blir mörkrädd på riktigt. Om man har en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger eller ADHD så kommer man inte in på polishögskolan. Men tydligen får idioter vara polis.  Ni kan se inslaget här! Ett yrke där du ska hjälpa människor

Jag förstår inte hur man som människa ens kan komma på tanken att hjälpa något att avsluta sitt liv. Det är  ännu sjukare att det är en polis för då har man ändå valt ett arbete där man ska hjälpa andra människor. Det sjukaste av allt är att i Sverige kan man inte bli dömd för att man hjälp någon att avsluta sitt liv, fast det egentligen är ett mord.

Det borde vara förbjudet att hetsa någon till självmord

Det här hemska inslaget har i alla fall något gott med sig för det har fått våra politiker att haja till och nu ska de kolla över den här lagen. Jag hoppas de ändrar den så fort som möjligt för det borde vara förbjudet att hetsa någon till självmord. Jag är så himla glad att den här tjejen överlevde och kan berätta sin historia.

 Läkaren vill slå vad om jag ville leva eller ej

Ni som hört mitt semesterprat har hört historien om när jag satt på BUP efter ett självmordsförsök. Läkaren envisades med att säga att jag inte alls ville dö fast jag precis försökt ta mitt liv. Tillslut tycker jag ”Ska vi slå vad?”. ”Det kan vi göra svarade hon”.  ”Bra då går jag och dör nu” svarade jag och rusade ut ur rummet. Jag hörde genom dörren hur hon lugnande min föräldrar och sa att någon skulle ta hand om mig där ute. Men ingen gjorde det. Jag gick ut genom entrén utan någon reagerade.

Så enkelt skulle hon inte få det

Jag tänkte gå och ställa mig framför ett tåg men när jag stod där ute på parkeringen så kände jag bara ”Nej så jävla enkelt ska hon inte få det doktor S”. Så jag smsade i stället min kompis som mötte upp mig och ringde och fråga pappa om jag verkligen skulle vara ute och gå på stan helt själv dagen efter jag försökt att ta mitt liv. Kunskapen om hur man ska bete sig mot personer som har självmordstankar är inte stor. Men jag blir livrädd när inte ens de yrkesgrupper som borde vara proffs på det här vet hur man ska bete sig.

1 år och 2 månader utan självskadebeteende

I dag har jag klarat 1 år och två månader utan självskadebeteende!

Varje morgon när jag vaknar så är det här det första jag ser. En påminnelse till mig själv att jag är stark. Att hur jobbigt livet än må vara just för stunden så har jag tagit mig igenom värre saker. I dag är det  427 dagar sedan jag skadade mig själv för sista gången. 1 år och två månader utan självskadebeteende. Tre månader kvar tills jag har uppmått delmål nummer två.

För tillfället känns det inte längre som en kamp. Jag kan ärligt berätta att det inlägg är tidsinställt och egentligen skrivet den 17/9, för så säker är jag på mig själv just nu. Jag tänker inte ge mig för jag ska klara det här!

1 år och två månader utan självskadebeteende

Dregen sitter på hyllan och hejar på.

 

Intressant föreläsning om suicide

Har varit i väg på en intressant föreläsning om suicide

I kväll var jag och min kompis Malin i väg och lyssnade på en föreläsning med Marie Niljung som är volontär för Suicide Zero. Det var en väldigt bra och intressant föreläsning och jag skulle varmt rekommendera er att lyssna på Marie om ni får chansen.  Tack Marie för en viktig kväll, tillsammans gör vi skillnad!

Men vet ni vad? På söndag är det Suicidepreventiva dagen och då kommer Marie låna min blogg och gästblogga om hur det har varit för henne att förlora både sina föräldrar i suicide. Så missa inte det inlägget!

suicide

405 dagar utan självskadebeteende

405 dagar utan självskadebeteende

När jag var och hämtade Henrik på jobbet i går så slog det mig att det var ju precis här jag stod för ett år sedan. Nästan exakt på klockslaget för 405 dagar sedan. Jag skulle åka ut i skogen och dö men ett telefonsamtal förändrade allt. 405 dagar utan självskadebeteende.

405 dagar utan självskadebeteende