Magsmärtor – Aspiepower Media

Kan man säga upp sig från sin egen kropp?

Jag blir lite trött på min kropp. Varför kan det inte få vara bra mer än några dagar? Nu är min mage i gång igen. Oklart vad felet är den här gången för hela magen känns som ett stort blåmärke. Jag gissar på att det är min IBS men eftersom jag har haft allt man typ kan ha så är det svårt att säga vad det är den här gången. Har tagit Naproxen och alvedon men får ingen effekt alls. Har ett recept på Spasmofen liggandes på apoteket så vi får se om vi får ta en tur till Örebro och hämta ut det sen. Kan man säga upp sig från sin egen kropp? För då gör jag det nu!

En natt på akuten

Magsmärtorna blev värre så vi fick åka in till akuten. Vi har spenderat hela natten här och är inne på åttonde timmen nu. De fyra första timmarna ville jag bara åka hem igen för de vägrade att ge mig smärtstillande innan läkaren kollat på mig.

Kröp runt av smärta

Jag förstår att de måste priotera men jag kröp runt i rummet och grät av smärta. Efter fyra timmar fick jag tillslut en spruta och somnade en stund. Stackars Henrik har inte sovit på ett dygn nu.

Väntar på röntgensvar

Jag har precis varit på röntgen så nu sitter vi och väntar på svar. Håll tummarna att de hittar en njursten. Det kanske låter sjukt att jag önskar att de hittar något fel men det alldeles för många gånger som de skickat hem mig utan att hitta ett fel. Fast det är uppenbart att något inte är som det ska eftersom jag kryper runt av smärtor.

En natt på akuten

Ingen bra dag

Det blev bara ett inlägg här i går för jag hade ingen bra dag. Jag började gårdagen med att ha ett slagmål med Baby. Hon vill absolut inte in i sin bur varje gång är det en kamp. När hon väl kommer i den så är det inga problem då sitter hon där snällt i två timmar. Men i ska hon inte det är nästan som hon tror att det här är någon lek vi ska leka varje gång vi ska någonstans. I en och halv timma försökte jag dra fram henne under sängen. Hon kommer så nära så jag får tag i henne. Då blir hon helt plötsligt en bläckfisk med armar åt alla håll och håller fast sig med klorna. Och jag vill ju inte råka dra av benen på henne. Nu har jag sju blåmärken på min vänster arm och det ser ut som något slagit mig. Fast jag bara harslagits med en katt.

Hällde energidryck över mig själv

Efter mycket om och men kom vi tillslut i väg. Precis innan vi skulle åka så hällde jag en halv burk energidryck över mig själv. Sen kommer vi ut i bilen och jag ska sätta in Baby. Jag ställer ner min påse med sopor som jag ska slänga innan vi åker. Den står där i 30 sekunder och då kommer en jävla skata och börjar dra upp mina sopor så jag får slåss med jävla fågel också.

Knas Baby

Baby sitter snällt i buren hela vägen men hon gillar dock att åka fort. När vi åker på 100 km/h så är hon tyst men när vi åker genom Kristinehamn och Karlskoga där det går ner till 70 km/h så börjar hon skrika. Haha rallykatten. Precis när jag svängde ut på motorvägen vid Marieberg och det är ca 20 min kvar till Kumla så hör jag hur blixtlåset på Baby ryggsäck går upp och upp kommer ett huvud. Nu har hon lärt sig hur man öppnar blixtlås med knasungen. Det är ju lite svårt att stanna mitt på en motorväg så hon fick sitta med huvudet uppe sista vägen hem. (Hon sitter fast med ett koppel i buren) Får nog köpa ett hänglås till buren inför nästa resa:D

Ont i magen

När vi väl kommer fram så får jag jätteont i magen. Jag har haft ont i mitten av övre delen av magen i snart ett år. Det kommer och går. Jag har trott att det är magkatarr för det har jag haft sedan jag var 13 år. Men senaste tiden har jag börjat fundera över om det verkligen är det. För jag får smärtor så de det svartnar för ögonen och jag tror att jag ska svimma. Så måste ringa vårdcentralen så de får kolla så jag inte går runt med ett magsår eller något annat och tror att det är magkatarr. Hade i alla fall sjukt jävla ont så det blev en lugn kväll i soffan. Har ont i dag med så får avvakta och se vad som händer. Är inte så himla sugen på att åka och sätta mig på akuten.

Ingen bra dag

Hjälp! Vad gjorde egentligen läkaren på vårdcentralen?

Vad gjorde egentligen läkaren på vårdcentralen?

Förra veckan var jag ju som sagt till vårdcentralen för att kolla upp min magsmärtor men fick ingen hjälp alls. Magen känns dock bättre nu så har inte tänkt så mycket på det. Förrän i lördags när mamma undra om jag kollat i journalen om det kommit in svar från magnetröntgen än. Fick nästan en chock! Hjälp vad gjorde egentligen läkaren på vårdcentralen? Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. I journalen står det att jag har ”något” reumatiskt, ja så kan man ju också kalla en reumatisk sjukdom. Det står också att jag går på cellgifter, det har jag aldrig gjort i hela mitt liv dock står jag på biologiskt läkemedel.

När började jag gå på cellgifter?

Den här läkaren är ju en vanlig allmänläkare och ingen reumatolog men jag tycker ändå att det är lite skrämmande att hon inte vet skillnad på cellgifter och biologiska läkemedel. Sen tycker hon att jag äter mycket mediciner. Jag förstår inte riktigt varför hon reagerar på det med tanke på att jag har två kroniska sjukdomar och då är det ju inte direkt konstigt. Tycker hon att jag har mycket mediciner nu så skulle hon bara veta hur många jag hade 2007 för då åt jag fyra gånger så många.

I dag står jag på:

600 mg Seroquel (tills vidare är en höjd dos pga depression ska sänkas till 400 mg)
20 mg Saroten (Mot IBS)
50 ml Benepali (sprutor med biologiskt läkemedel)
Qlaira (p-piller)
4 mg Melatonin
Alvedon

Vid behov: (vilket är någon gång per år)

5 mg Stilnoct
10 mg Atarax
10 mg Sobril
5 mg Zyprexa (munsönderfallande)
Spasmofen supp (njursten)
Naproxen supp (njursten)
5 mg Oxynorm
100 mg Orudus

Inte haft mens på ett och ett halvt år

Sen reagerade hon på att jag inte haft en blödning på ett och ett halvt år, så brukar det inte vara med p-piller tyckte hon. När hon sa det så blev jag lite orolig. Jag hade inte ens tänkt på att det kunde vara något konstigt. Jag kontaktade min gamla barnmorska på ungdomsmottagningen, som är den som skrev ut den här sorten. Enligt henne är det mer regel än undantag att man inte har blödningar med Qlaira. Det var ju just därför vi satte in den sorten för att försöka trolla bort min mensvärk. Det är liksom inte värdigt att man svimmar och kräks av smärtor en vecka varje månad. Ja, ja, jag vet inte riktigt vad läkaren höll på med och jag tror inte att hon vet det själv heller.

vårdcentralen

Fick ställa in

Jag överlevde fyra timmar på jobbet i dag sen var tanken att jag skulle på styrelsemöte med Hjärnkoll. Men jag fick ställa in det och i stället bädda ner mig i soffan med värmedynan. Min mage bråkar fortfarande sen börjar jag också känna mig lite febrig. Känner mig inte alls särskilt pigg.

Mysteriet med min mage

Det är alltid lika spännande när min mage bestämmer sig för att krångla, för jag har ju typ haft allt man kan ha. Det kan vara njursten, eftersom jag världsmästare på producera sten. Det kan också vara urinvägsinfektion, cystor på äggstockarna och livmodersinflammation. För det är jag också ganska bra på att få. Kanske är det ”bara” min IBS som bråkar eller magkatarr. Det kan också vara blindtarmen som var den finaste dom någonsin hade sett. Därför lämnade dom kvar den de fyra gånger de varit inne och petat på den. Gallsten kan det i alla fall inte vara för gallblåsan är borta sedan länge. Den som lever får helt enkelt se hur det här utvecklas.

1 2 Nästa »