Aspiepower Media

Uppföljning på psyk, hur fortsätter vi min behandling?

Uppföljning på psyk , hur fortsätter vi min behandling?

I dag var det dags för dagen med stort D, uppföljning på psyk. Där vi skulle diskutera hur vi ska fortsätta min  behandling. I dag har jag ätit 600 mg Seroquel i 26 dagar och vi höjde för att försöka bromsa en depression.
Vi har fått en god effekt. Jag var dock lite orolig för hur de skulle gå nu om vi bara skulle sänka dosen. Men jag och läkaren tänkte tydligen samma sak. Han tyckte att jag ska fortsätta att äta den här dosen i minst tre månader till. Så det verkligen är stabilt innan vi sänker. Sen tror jag det är bra när det är den här tiden på året. Julen brukar vara jobbig för mig. Det finns ett extra skydd och känns skönt.

Problem med sömnen

Det största problemet just nu är sömnen. När jag väl somnar så sover jag hur bra som helst, men jag har svårt att komma till ro på kvällen. När jag inte kan sova tar jag Stilnoc och det har blivit oftare och oftare. Vilket inte alls är bra eftersom Stilnoc är vanebildande. Förra veckan testade jag att ta Atarax och det kändes som jag blev lugnare och kom till ro. Så det var min idé att vi kanske ska testa att ta en till kvällen så jag förhoppningsvis kan slappna av.

Varför förstod ingen läkare?

Under många år så hatade jag Atarax, pga alla biverkningar. Jag åt 25 mg flera gånger per dag vid behov i flera år. Sen efter min 9:e överdos så träffade jag en läkare på akuten (vanliga akuten) som undrade varför jag fått 25 mg när jag blir så påverkad så hon skrev ut barndosen på 10 mg. Man kan ju fråga sig varför ingen läkare på psykiatrin hade tänkt den här tanken under mina 12 år inom psykiatrin.

Känner mig delaktig i vården

I dag räcker det oftast med 10 mg för mig, men jag kan ta en till om det inte gör det. Nu ska jag testa att ta 20 mg till kvällen i två veckor, och sen kanske sänka till 10 mg. Förhoppningsvis hjälper det mig att slappna av och komma till ro. Gör det inte det så finns det andra alternativ, men vi tar ett steg i taget. Det tycker jag är det bästa med vården jag får i dag, att jag får vara med och tycka till. Och att vi sätter in en medicin i taget så vi vet vad som gör vad.

Kan inte få bättre vård än den jag har i dag

Jag är nöjd med dagens läkarbesök och jag är väldigt nöjd med dagen jag får i dag. Det känns helt fantastiskt att få träffa samma läkare fem gånger på rad. Han känner ju mig nu och då blir det ju såklart mycket enklare. Jag har gnällt mycket över psykiatrin men jag kan inte få bättre vård än den jag har i dag. Det är ju bara synd att det tog 15 år innan jag fick den.

uppföljning på psyk

 

Dag 23 med 600 mg Seroquel

I dag är det dag 23 med 600 mg Seroquel

I dag är det dag 23 med 600 mg Seroquel. Jag har inte skrivit någon uppdatering på medicinen på några dagar nu. Anledningen till det är att den nu stabiliserat sig och att det inte händer så mycket. Jag känner fortfarande ganska stabil men får fortfarande ångest i bland men det är hanterbart.

Problem med sömnen

Största problemet är sömnen och att jag äter för mycket sömntabletter och att jag måste sluta upp med det innan jag blir beroende. Ska till läkaren på måndag så vi får se vad han hittar på. Jag tror att vi ska börja trappa ner igen eftersom det här var en tillfällig dos men jag är inte säker.

Biverkningar

Jag ska även ta upp att jag fått mer biverkningar av den här dosen. Jag drar på mig mycket vätska och känner mig som en vandrande vattenballong typ. Sen är jag även förstoppad, mer än vanligt (Har IBS). De här är biverkningar jag har i vanliga fall och jag kan stå ut med så länge jag mår bra, men skulle inte palla att ha det så här hela tiden. Sen är det ju inte hälsosamt att samla på sig för mycket vätska, så vi får se vad han säger.

Känner mig redo för att sänka igen

Jag tror att jag är redo för att sänka dosen igen, men det är ju lite svårt att veta innan man testat. De är ju de där med sömnen som är största problemet. Mitt förslag är att vi ska sänka till 400 mg och testa att ha den som min standarddos (hade 300 mg förut). Vi får se på måndag vad som händer.

Dag 23 med 600 mg Seroquel

Dag 10 med 600 mg Seroquel

I dag är jag inne på dag 10 med 600 mg Seroquel

I dag är jag inne på dag 10 med 600 mg Seroquel. Jag känner mig inte lika trög längre och det har börjat stabilisera sig. Den största skillnaden som jag känner är att jag är lugnare. Det har hänt saker som gjort mig glad under veckan men jag är bara vanligt glad. Inte hysterisk glad som jag brukar bli vid sådana situationer.

 

Mindre ångest

Jag har ingen ångest längre och det känns som alla känslor är avstängda och det är faktiskt ganska skönt. Jag är ju en person som alltid känner väldigt mycket. Är jag glad så är jag jätteglad. Är jag ledsen så är jag jätteledsen. Och är jag arg så är jag jättearg. Det finns inget lagom, därför är det skönt att slippa alla känslor för en stund. Sömnen är också något som är bättre. Jag sover bättre och djupare och det känns som jag är utvilad när jag vaknar.

 

Dag 10 med 600 mg Seroquel

Att ha självinsikt

Att ha självinsikt…

Jag har alltid haft bra självinsikt. Jag märker själv när det börjar tippa åt de enda eller det andra hållet. Jag söker hjälp av psykiatrin när jag känner att det behövs. Just nu säger min självinsikt att jag inte ska köra bil.

Groggy

Jag höjde som sagt till 400 mg i går och känner mig helt jävla groggy. Jag glömmer orden mitt i en mening. Jag gick till kylskåpet fyra gånger förut men glömde varför jag gick dit. Jag smsade till fel nummer när jag skulle skriva till min kompis, fast jag visste att han inte använder det för jag pratade med honom senast i går. Nej min hjärna är inte som den ska just nu och nu har jag precis höjt dosen med 200 mg till så vill inte ens veta hur min hjärna fungerar i morgon. Jag är ju som sagt väldigt känslig för mediciner. Men vi får väl ge det ett försök.

Kommer inte köra bil de närmsta dagarna

Dock tänker jag inte sätta mig framför ratten i morgon så smsade min chef och sa att jag jobbar hemifrån i morgon. Jag önskar att alla hade en chef som svarar att man inte ska känna någon press att jobba och att det viktigaste är att man mår bra. Nu har jag precis svalt 600 mg så skriver jag inget i morgon så är jag troligtvis däckad;)

självinsikt

Är jag på väg in i en depression?

De tar mig på allvar efter att jag fick rätt diagnos

I över 15 år har jag funnits inom psykiatrin och det är många gånger som jag känt att det inte tagit mig på allvar när jag berättar hur jag mår. Men jag märker en stor skillnad de senaste åren. När jag fick min diagnos så började dom ta mig på allvar. Bara för att jag är bipolär, vilket jag var i 12 år men ingen visste det. Men nu när det står i journalen så tar de mig helt plötsligt på allvar.

Depression?

I två veckor har jag känt att det något som händer. Jag är överdrivet trött och saker som annars är roliga känns bara tråkiga och jobbiga. Jag tror att jag är påväg in i en depression. För 1,5 vecka sedan höjde jag Seroquel med 50 mg, vilket jag får vid behov. Men jag känner ingen skillnad och har fortfarande mycket ångest så höjde 50 mg till i går kväll. I morse ringde jag till psykiatrin för jag kände att det är bra att de vet om vad som händer. Det tog 30 minuter från att jag lagt på med sköterskan tills läkaren ringer mig. Tummen upp den här gången!

Höjer dosen i tre veckor

Han tyckte att vi skulle höja till 600 mg i minst tre veckor och se vad som händer. Eventuellt behöver vi sätta in en antidepressiv men vi försöker undvika det så länge det går. Eftersom jag har en förmåga att bli manisk av dom. Jag tycker det är skönt att de tar mig på allvar och agerar snabbt för som sagt kommer november bli ganska körigt. Agerar vi inte nu så är ju risken att jag är total kraschad i december. Samtidigt är jag lite orolig för att jag ska bli trög av så hög dos, för jag måste ju kunna klara av att föreläsa. Haha det är ju lite komiskt att jag ska föreläsa på landstingets föreläsning nästa vecka och prata om mina erfarenheter av mediciner och så är jag hög på mediciner. Men det blir nog säkert bra.

De gav mig beröm

Dom gav mig även beröm för att jag ringde och bad om hjälp innan jag började skada mig själv den här gången. Och jag ger beröm för att de ger mig hjälp utan tjat den här gången. Men det är bara att försöka göra det bästa av situationen tyvärr kommer ju depression alltid vara en del av mitt liv.

depression