autism – Sida 20 – Aspiepower Media

Är det så här det känns att må bra?

Jag hade glömt hur det kändes att må bra

Vi är inne i juni nu, jag hänger inte riktigt med. Jag har sagt det förr att tiden går alldeles för fort. Det var nyss som det var januari och nu helt plötsligt så har halva året gått. Sommaren och våren brukar betyda depression och ångest för mig. Det är så det sett ut de senaste 15 åren. Men i år blev det ingen depression (inte än iallafall) och det känns så jävla sjukt. Är det så här det känns att må bra? Jag hade liksom glömt bort hur det var för att jag spenderat halva mitt liv på psykiatrin.

Jag hade glömt att man kunde vakna upp och bara kliva upp ur sängen utan att tänka att man inte orkar. Jag hade glömt att man kunde svara ”Ja det låter kul”, när någon undrar att man vill hitta på något. Utan att tänka fan va jobbigt det här kommer bli.

Ser mig själv som sjuk

Jag ser fortfarande mig själv som någon som är sjuk, för det är det enda jag vet vad det är. Jag känner knappt den friska Joanna, vi fick bara spendera 10 år tillsammans. Joanna med kroniska sjukdomar har jag dock levt i hop med i 20 år. Jag kommer ju aldrig bli helt frisk, som sagt har jag två kroniska sjukdomar. Men i dag är jag är jag rätt medicinerad, så jag är så frisk man kan bli. Varje vecka får jag påminna mig själv om att jag inte har någon tid hos psykiatrin längre, för jag är frisk nu.

Njuta av att må bra

Det uppstår situationer där jag tidigare fått ångest/panikångest och jag står där i mitt i situationen och blir paff för att det inte händer något. Jag är lugnt och det finns inte en tendens till ångest eller oro. Jag klarar helt plötsligt av situationer som jag aldrig trodde att jag någonsin skulle klara. Fast det känns konstigt så känns det också skönt, så jag ska passa på att njuta av att må bra. För det tragiska sanningen är ju att jag trots allt lever med Bipolär sjukdom, och risken är ganska stor att jag någon gång i framtiden blir deprimerad igen. Men fram till dess ska jag passa på att njuta av livet.

Vill du boka mig som föreläsare i höst?

I samarbete med mitt företag Aspiepower Media
……………

Jag har gjort min sista föreläsning innan sommaren men bokningarna för hösten 2017 och våren 2018 börjar redan rasa in, så kul! Men vill du boka mig som föreläsare under hösten så är det hög tid att boka mig nu innan det blir fullt som det blev ganska snabbt förra året. För att bokningar, frågor och prisuppgifter maila mig på info@joannahalvardsson.se

Om föreläsningen:

Vi pratar om det, vi skriver om det. Men vet vi egentligen vad Aspergers syndrom innebär för personen som lever med det och för de som lever i närhet med personen?
Joanna driver sin blogg www.domkallarmighannes.se och har med den nått många följare som delar hennes liv och erfarenheter.
Boka en gripande, rolig och informativ föreläsning med och av Joanna som själv lever med Aspergers syndrom. Hon berättar vad det innebär rent praktiskt i livet för henne. Du som har diagnosen eller har en närstående som lever med den kommer känna igen dig. Men även få andra infallsvinklar på hur livet faktiskt fortsätter och går att leva gott och rikt även med en bokstavskombination.

OM FÖRELÄSAREN:

Joanna Halvardsson är 29 år och är bosatt i Karlstad. Hon fick diagnosen Aspergers syndrom vid 16 års ålder och hade en jobbig skolgång med klippkort på psykiatrin och försökte ta sitt liv åtta gånger. Efter 13 år med psykisk ohälsa har hon hittat tillbaka till livet, utbildat sig till journalist och driver i dag eget företag. Hon åker land och rike runt för att dela med sig av sin berättelse för att hjälpa andra.

Hon vill med sin föreläsning öppna upp för omvärlden kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Genom att dela med sig av sina erfarenheter slår hon hål på myter och berättar öppenhjärtigt om sin uppväxt i lilla Hagfors och hur hennes syn på livet förändrats av att få en diagnos.

Sommaren 2015 fick Joanna även diagnosen Bipolär sjukdom typ 2.
Joanna är Attitydambassadör för Hjärnkoll.

TIDIGARE SAMARBETSPARTNERS:

PLATEA AB
INDA support Karlstad
Autism konsult Magnusson -Lind AB
Autism och Asperger föreningen Värmland
Arvika kommunRegion Värmland
Medborgarskolan, Örebro
Medborgarskolan Värmland
IOGT-NTO, Hagfors
BILDA, Karlstad
Lernia, Nässjö
Säffle bibliotek

Umeå kommun
Hagfors kommun
Karlstad kommun
Vetlanda kommun
Forshaga kommun
Filipstads kommun
Sundsvall kommun
Hammarö kommun
Jönköping kommun
Kristinehamn kommun

Smålandsidrotten
SISU Västerbotten
Sörmlandsidrotten
SISU Idrottsutbildarna
Parasport Västerbotten
Special Olympics Sweden

Insidan, Sundsvall
Föreningen UBUNTU, Sundsvall
RSMH Kalstasola
Sociala kunskapsbanken i Värmland
Lärarförbundet Karlstad
Karlstad universitet
Molkoms Folkhögskola
Karlskoga Folkhögskola
Mora Folkhögskola
Segeltorpsskolan, Huddinge
Carlforsska Gymnasiet, Västerås
Hacklehemsskolan, Kristinehamn
UR-utbildningsradion
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Landstinget i Värmland
Rättspsyk i Kristinehamn
Kirurgmottagningen CSK

Kriminalvården/frivården Karlstad
Arbetsförmedlingen Karlstad
Företagsalongen, Karlstad
Temagruppen unga i arbetslivet
Fyrbodals komunalförbund

Svenska kyrkan Hagfors
Svenska kyrkan, Grava församling
Svenska kyrkan Forshaga- Munkfors
B-you festivalen, Forshaga

Finsam Samordningsförbundet-Malmö
Finsam Samordningsförbundet- Karlskoga
Finsam Samordningsförbundet- Samspelet
Finsam Samordningsförbundet- Landskrona
Finsam Samordningsförbundet- Saffanstorop
Finsam Samordningsförbundet-Västerdalarna

Finsam Samordningsförbundet-Södra Dalarna
Finsam Samordningsförbundet- Göteborg Väster
Finsam Samordningsförbundet- Norra Örebros län
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Finsam Samordningsförbundet- Arvika- Charlottenberg

……………

Vad andra tycker om Joanna som föreläsare:

Alla som jobbar med barn och ungdomar borde få möjligheten att följa med Joanna på hennes resa genom att höra hennes föreläsning. En föreläsning där Joanna berättar utifrån sin verklighet på ett enkelt sätt om sina erfarenheter hur vardagen har sett ut för henne. Jag får ännu en gång bekräftat hur dåligt vårt samhälle är att ta till vara på alla människors olikheter. Det finns ibland enkla metoder och lösningar som gör att alla människor kan få utvecklas och få ett bra liv. Jag rekommenderar varmt Joannas föreläsning.
/Anders Rosell, Orsa

När man hör Joannas föreläsa och får följa med på hennes resa fram tills i dag, så börjar man fundera väldigt mycket hur detta kan få ske. Joanna berättar på ett intressant sätt hur hennes liv varit och man får följa med på en resa på livets otroligt svåra berg och dalbana. Att få chansen att få höra denna föreläsning har hjälp mig i mitt accepterande av min egen diagnos då Joanna berättar att alla är vi olika men unika på vårt eget sätt.
/Martin

Under föreläsningen får man följa med på Joannas på hennes resa från vilsen tonåring till den hela unga vuxna tjej hon är i dag! Hon berättar på ett fängslande vis om hinder och möjligheter hon stött på och tagit sig an under sina 29 år. Joannas föreläsning fick mig att skratta och gråta, den fick mig att känna att allt är möjligt.”
/Rebecka

Sörmlandsidrotten och Parasportförbundet möter många idrottsföreningar.Vi ser att det är viktigt att informera och utbilda ledare kring bemötande för ALLA barn och ungdomar inom idrotten. Detta är också välbehövligt för att idrotten ska kunna leva till vad ”Idrotten vill”. Viktigt med kunskap kring hur olika bemötande och tydlighet kan påverka personer med bl a dolda funktionsnedsättningar. Joannas föreläsning ger nya aha-upplevelser och insikt i hur man inom idrotten och skolan kan underlätta för barn och ungdomar bara genom sitt ledarskap. Hon berättar på intressant sätt om sina erfarenheter från skolan och sitt idrottande under sin uppväxt. Joanna har en närhet i sin föreläsning och fångar åhörarna och förflyttar positioner. Föreläsningen passar både för ledare inom idrotten, skolpersonal, föräldrar, anhöriga och aktiva. Efter föreläsningen bär man med sig att vi är alla olika, men unika på vårt eget sätt. En tankeställare kring vad som egentligen är normalt.
/Sussie E, Idrottskonsult/Sörmlandsidrotten

Tillsammans gör vi skillnad – på riktigt!

I dag är det bevisat tillsammans gör vi skillnad på riktigt

För något år sedan skrev jag en krönika i tidningen Svensk skyttesport. Där jag delar med mig av min erfarenheter av att vara aktiv inom idrotten och ha en NPF-diagnos. Där skrev jag bland annat att jag önskar att vi hade varit öppen med min diagnos redan från början. Allt hade blivit så himla mycket enklare då om personer runt omkring mig hade förstått varför jag inte altid klarade av att göra det som man begärde.

En okänd kvinna får inspiration av mig

Den artikeln läser en kvinna från Lindesberg som jag inte känner. Den här kvinnan har själv en son med NPF. Den här artikeln + min föreläsning som hon senare kommer och lyssnar på, ger henne inspiration att kontakta Lindesbergs kommun. De anordnar varje år ett läger för barn där de kan få testa på olika idrotter. Hon använder mina och hennes sons erfarenheter av idrotten och får kommunen att anpassa det här lägret. Så även barn med psykiska funktionsnedsättningar kan vara med. Och det blir succé.

Finner bara ett ord- fantastiskt!

Maria går på Autism-kursen på Mora Folkhögskola (en kurs för den som vill lära sig mer om Autism tex om du jobbar med personer med NPF). Och i dag skulle hon redovisa sitt arbete och berätta om hur hon gått tillväga för att genomföra det här lägret. Eftersom jag var på plats så bjöd hon in mig för att komma och lyssna. Och jag är så glad för att jag gick dit.

Det är precis det här som gör att jag fortsätter göra det jag gör. Genom att lägga ner en timma av min tid på att skriva en krönika så har jag hjälpt till att få en kommun att tänka om. Flera barn har fått möjligheten att vara på med på ett läger som alla andra barn får vara med på, men på sina egna villkor. Jag finner bara ett ord- fantastiskt! Tack Maria, tillsammans gör vi skillnad!

När det bli tydligt att jag har svårigheter

När det blir tydligt att jag har svårigheter

Vid tvåtiden skulle jag åka från Karlstad. Men eftersom tågen mellan Karlstad och inte Göteborg gått som de skulle under hela dagen. Så blev vi 20 min sena från start. Men solen sken så jag passade på att steka lite på perrongen. När vi väl kom i väg så rullade det på ganska bra men jag missade tåget i Öxnered. Så fick ta nästa så kom tillslut fram 40 minuter senare än beräknat. När jag kom fram till hotellet så tog jag en liten promenad, det enda jag har sett av Vänersborg är typ vatten.

Att utsättas för det värsta

Sen var det dags för det typ det värsta jag vet när jag ska ut och föreläsa, att äta. Efter 15 år med Aspergers syndrom så har jag lärt mig att hantera mina svårigheter. Jag får ofta höra att det inte märks att jag har en diagnos, men i bland blir det väldigt tydligt. En av mina största svårigheter är att välja, det löser jag genom att låta andra välja åt mig eller ta samma mat som dem. Men när man äter själv så finns det ingen som kan välja åt en och det blir ett problem. Och sen det där med att gå och sätta sig och äta helt jävla själv på en resturang, hur kul är det? Jag löser det oftast genom att äta på Mc Donalds eller nått liknande, för då kan man bara slänga i sig maten och dra fort som fan innan någon ser att man äter ensam.

Dregen kan man alltid lita på

Men den här gången bor jag en bit utanför stan och det enda alternativet var att äta på hotellet. Men jag vågade inte gå ner och äta själv, vad ska folk tänka liksom? Där sitter hon helt själv, herregud liksom…. Men sen kom jag på att jag reser ju inte alls själv! För i min ryggsäck ligger ju Mini Dregen så jag stoppade ner honom i fickan och gick ner till restaurangen. Vilken tur nu slipper jag äta själv, Dregen kan man alltid lita på. Men han fick stanna i fickan för vad skulle folk tänka annars om jag sitter och äter med en voodoodocka hahha.

Hur mycket krav ska ni ställa på mig i dag?

Väl nere i restaurangen så kommer nästa problem- valen man måste ta. Servitören undrar vart jag vill sitta… Men gud visa mig bara vart jag ska sitta! Räcker det inte med att jag måste välja vilken mat jag ska ha? Kan man säga att man är allergisk mot val? Tillslut valde jag en diskret plats och eftersom Dregen gillar burgare så fick han välja maten. Än en gång man kan alltid lita på Dregen. Så jag sitter där och äter i lugn och ro och då kommer servitrisen och undrar om det smakar bra. Herregud räcker det inte med alla krav ni ställt på mig i dag? Ska jag behöva vara social också? Jag svarar vänligt att det smakar bra och fortsätter äta. Jag tror det är så man ska göra för att uppfattas som ”normal”. Något har jag iallafall lärt mig om det där med sociala oskrivna regler under årens lopp. Och vet ni vad som händer när jag sitter där i restaurangen och äter helt själv och ser ut som ett fån? Det kommer in fem personer till som sätter sig helt själva och äter, helt plötsligt blev det coolt att äta själv!

Nu har jag låst in mig på hotellrummet och kollar på halvåtta hos mig som är i självaste Hagfors den här veckan. När det ska jag ta en dusch och sen blir det sängen tiden så jag orkar med morgondagens äventyr.

svårigheter

Klockren film om autism

Ni måste se denna grymma film om autism!

Jag får ofta frågan om jag kan rekommendera någon film som handlar om autism. Jag har letat runt och sett många men tycker att de flesta spelfilmer är överdrivna. Många dokumentärer handlar ofta om personer med svår autism. Det är svårt att hitta något bra om högfungerande autism, som inte är överdrivet.

Jag har varit med i en film

Jag har själv varit med och spelat in en film om min skolgång och en tv-serie för UR. Tyvärr finns inte dom tillgängliga på nätet längre. Ni vet de här med rättigheter och allt. Där blev jag glad när denna film dök upp i mitt Facebook-flöde. Jag tycker att alla borde se den! För den beskriver på ett bra och pedagogiskt sätt hur det kan vara att leva med AST.

Kan du inte starta filmen så klicka här.

« Föregående 1 … 18 19 20 21 22 23 Nästa »