Sjukvård – Sida 3 – Aspiepower Media

Uppföljning på psyk, hur fortsätter vi min behandling?

Uppföljning på psyk , hur fortsätter vi min behandling?

I dag var det dags för dagen med stort D, uppföljning på psyk. Där vi skulle diskutera hur vi ska fortsätta min behandling. I dag har jag ätit 600 mg Seroquel i 26 dagar och vi höjde för att försöka bromsa en depression.
Vi har fått en god effekt. Jag var dock lite orolig för hur de skulle gå nu om vi bara skulle sänka dosen. Men jag och läkaren tänkte tydligen samma sak. Han tyckte att jag ska fortsätta att äta den här dosen i minst tre månader till. Så det verkligen är stabilt innan vi sänker. Sen tror jag det är bra när det är den här tiden på året. Julen brukar vara jobbig för mig. Det finns ett extra skydd och känns skönt.

Problem med sömnen

Det största problemet just nu är sömnen. När jag väl somnar så sover jag hur bra som helst, men jag har svårt att komma till ro på kvällen. När jag inte kan sova tar jag Stilnoc och det har blivit oftare och oftare. Vilket inte alls är bra eftersom Stilnoc är vanebildande. Förra veckan testade jag att ta Atarax och det kändes som jag blev lugnare och kom till ro. Så det var min idé att vi kanske ska testa att ta en till kvällen så jag förhoppningsvis kan slappna av.

Varför förstod ingen läkare?

Under många år så hatade jag Atarax, pga alla biverkningar. Jag åt 25 mg flera gånger per dag vid behov i flera år. Sen efter min 9:e överdos så träffade jag en läkare på akuten (vanliga akuten) som undrade varför jag fått 25 mg när jag blir så påverkad så hon skrev ut barndosen på 10 mg. Man kan ju fråga sig varför ingen läkare på psykiatrin hade tänkt den här tanken under mina 12 år inom psykiatrin.

Känner mig delaktig i vården

I dag räcker det oftast med 10 mg för mig, men jag kan ta en till om det inte gör det. Nu ska jag testa att ta 20 mg till kvällen i två veckor, och sen kanske sänka till 10 mg. Förhoppningsvis hjälper det mig att slappna av och komma till ro. Gör det inte det så finns det andra alternativ, men vi tar ett steg i taget. Det tycker jag är det bästa med vården jag får i dag, att jag får vara med och tycka till. Och att vi sätter in en medicin i taget så vi vet vad som gör vad.

Kan inte få bättre vård än den jag har i dag

Jag är nöjd med dagens läkarbesök och jag är väldigt nöjd med dagen jag får i dag. Det känns helt fantastiskt att få träffa samma läkare fem gånger på rad. Han känner ju mig nu och då blir det ju såklart mycket enklare. Jag har gnällt mycket över psykiatrin men jag kan inte få bättre vård än den jag har i dag. Det är ju bara synd att det tog 15 år innan jag fick den.

uppföljning på psyk

Kissa blod och en paus….

En paus

Jag har ta lagt ner så mycket tid på bloggen senaste dagarna, jag behöver en paus. Dock får jag ångest av att ta en paus från bloggen för att statistiken sjunker. Bekräftelsenarkomanen i mig får panik, tänk om ni försvinner nu. Fast jag vet innerst inne att ni inte gör det. När jag har lagt ner mindre tid på bloggen så har jag i stället lagt ner mer tid på Instagram och fått massa nya följare där. Tur för bekräftelsenarkomanen;)
Följer du mig på Instagram? Om inte gör det @Aspiepowermedia

Att kissa blod

I dag tog jag sista antibiotikan men vet inte vad som händer för i morse kissade jag blod. Tänk er tranbärsjuice, den färgen. Jag har inte ont så vet inte vad det är för fel på mig. Kanske var den en njursten som gick i alla fall eftersom jag hade ont förra veckan. Fast det kändes inte på samma sätt som förut. Får avvakta och se vad som händer och om det kommer något mer för då får jag kontakta vårdcentralen i gen, för det är ju inte hälsosamt att kissa blod.

Utvärdering på psyk

Jag ska dock till psyk i dag, träffa läkaren för utvärdering av höjningen. Ska bli spännande att se hur vi ska gå vidare. Ska jag fortsätta på den här dosen eller ska vi sänka igen? Kanske sätta in en ny medicin? Han pratade om antidepressiva men jag är skeptiskt till det, då jag blivit hypoman av det förut. Har inte riktigt tid med en mani nu också. Vi får helt enkelt se vad han hittar på.

kissa blod — Det är skönt att den här lilla stjärnan är hemma igen <3

Snökaos och urinvägsinfektion

Känns om urinblåsan ska spricka

Jag skulle ha varit på akupunktur kl 8 i morse men vakna upp och kände att min urinblåsa sprängs snart. Jag har försökt få tag på vårdcentralen i två dagar men har inte ens kommit in i telefonkön. Så ställde in akupunkturen så jag kunde vara hemma och ringa precis när de öppnade telefonkön och lyckades komma fram den här gången. Behövde inte ens träffa en läkare för jag vet ju hur urinvägsinfektioner känns vid den här laget. Men sköterskan tyckte att det var bra om jag kom och lämna ett urinprov som de kunde skicka på odling. Ifall antibiotikan inte hjälper så vet de vad de ska ge mig sen.

Dom har aldrig haft urinvägsinfektion själva

Jag åkte dit och på lab undrade de när jag kissade sist. För ca 1,5 timma sedan sa jag och de informerar mig om att jag inte får kissa på minst fyra timmar om odlingen ska visa rätt. För de första varför sa inte sköterskan från början? Och för de andra har de nog aldrig haft urinvägsinfektion själva, för hur fan ska jag orka hålla mig i fyra timmar? Det är ett under att jag ens överlevde 1,5 timma. Så nu har jag lämnat ett prov på odlingen som troligen inte kommer visa nått, heja känns ju nödvändigt i snökaoset. Och som de inte vore nog så ska de skriva ut antibiotikan vid fyra så jag måste ut i det fruktansvärda vädret en gång till för att hämta ut den. Varför känns det som att allt ska vara så krångligt som möjligt på vårdcentralen?

Dom har tömt mig på allt blod…

De ville ta prover

Sköterskan på reumatologen ringde upp förut och sa att Dr T säger att vi ska ta massa prover på mig för att kolla min blodstatus eller nått sånt. Hittar de något avvikande så ringer de upp mig annars ska jag ju till honom 6/11 så du får vi prata mer om hur vi ska göra med sprutorna.

Dom har tömt mig på allt blod jag hade

Efter jobbet så åkte jag direkt till sjukhuset. I vanliga fall åker jag hem och äter lunch innan paraffinbadet. Men eftersom jag skulle ta prover så skippade jag lunchen. Det borde jag dock inte ha gjort men jag hade ingen aning om hur mycket blod de tänkte ta. För de tog 12 rör blod! Ja du läste rätt. Så nu har de tömt mig på typ allt blod jag hade. Det kombinerat med att inte äta lunch var ingen bra idé. Så fick köpa en drickyoghurt på vägen till paraffinet. Nu är jag hemma och har landat i soffan och känner mig helt yr och konstig.

Svårstucken

Jag blev lite nervös när jag såg att hon la fram så många rör så jag frågade om hon skulle använda alla. Och när hon svarade ja så tänkte jag för mig själv ”herregud hur ska det här gå? De kommer få ringa narkosen”. För grejen är att jag är fruktansvärt svårstucken. Rekordet var en gång på akuten då stack de mig 14 gånger, varav två gånger i fötterna innan de fick blod. En gång på röntgen när de skulle sätta kontrast så fick de ringa efter en narkosläkare. Men sköterskan var proffs så hon lyckades på första försöket.

Ingen idé att jaga upp sig

Nu är det bara att avvakta och se om de ringer. Vi kan ju hoppas att de inte gör det men det är ingen idé att jaga upp sig. Hittar dom nått fel så får vi ta det därifrån. Jag har gått i genom 711 olika utredningar förut, allt från hjärntumör till MS. Jag lever fortfarande så jag överlever nog den här gången med.;) Men det är ju såklart jättebra att de tar det på allvar.

Dom har tömt mig på allt blod

Varför får jag så många blåmärken?

Jag har alltid fått lätt att få blåmärken. Men när jag tänker efter så har jag haft jävligt många senaste halvåret. I går var jag i badhuset då hade jag inga blåmärken på mina ben. Sen i går kväll när jag bada så inser jag helt plötsligt har sex stycken på mitt högerben och när jag börjar räkna efter så har jag 15 stycken på framsidan av kroppen. Jag har säkert på baksidan med men har svårt att se där själv. Började känna att det här kan ju inte riktigt vara normalt, varför får jag så många blåmärken? Okej att jag har lätt att få blåmärken men minst 15 stycken utan att ha en aning om vad man gjort, är det normalt?

varför får jag så många blåmärken?

Min första tanke var att de kanske är en biverkning av mina mediciner. Så går in på Fass och slår upp mina sprutor Benepali, och mötts av detta:

Är jag döende?

Öhm okej det kan ju förklara saken. Bra att de inte informerar om det här när man får medicinen. Jag vet att det är mitt ansvar som patient att läsa bipacksedeln. Men jag brukar inte göra det för jag vill inte se vilka hemska sjukdomar jag kan få. Jag tror dock inte att jag är döende. Jag har trots allt haft det här i ett halvår utan att veta att det är farligt. Sen tar de blodprover på mig iallafall var tredje månad så är jag döende så borde de ju ha sett något avvikande på dem. Det enda de sett är att mitt levervärde är för höjt. Men det provet togs på akuten när jag hade njursten. Och då hade stoppat i mig massa smärtstillande och då kan det bli förhöjt.

Ringde reumatologen

Jag ringde iallafall reumatologen det första jag gjorde i morse. Sköterskan ska prata med min läkare och sen ringa upp mig och se vad han säger. Om Benepali ska sättas ut och om det ska tas andra prover för att se så jag inte är allvarligt sjuk. Hoppas dock att det inte är någon fara och att jag får ha sprutorna kvar för har ju så bra effekt av dem. Blir så trött på att det aldrig få vara bra för det ska alltid vara något som krånglar. Ja vi får väl se vad Doktor T hittar på.

« Föregående 1 2 3 4 5 … 10 Nästa »