Psykisk ohälsa är vår största folksjukdom. Tre av fyra har egen erfarenhet eller som anhörig. Ändå är det ett laddat ämne fyllt med skuld och skam och många fördomar. Joanna har levt med psykisk ohälsa sedan 13 års ålder och i denna kategori delar hon med sig av sina erfarenheter för att öka öppenheten kring psykisk ohälsa
I går rapporterade VF om att den borgerliga majoriteten i landstinget i Värmland, vill att psykiatripatienter ska kunna lägga in sig själva. Jag tycker att det här låter som en jättebra idé, har läst om att andra landsting testat detta med god effekt.
Måste finnas fler alternativ
Jag har länge efterfrågat något liknande. Att måste finnas andra allternativ än att träffa en läkare i tio min på akuten. Eller vänta tre månader på att få träffa en på öppenvården. Senast i somras hade jag själv varit i behov av en sådan här plats. När jag var på akuten två gånger på tre timmar och bad om att bli inlagd men läkarna vägra för jag såg så frisk ut.
Jag tror att det är en jättebra lösning. Att personer med psykiska sjukdomar som tex Schizofreni, Bipolär sjukdom och andra psykossjukdomar, som har många år inom psykiatrin i bagaget har möjligheten att lägga in sig själv. Om man tex känner att något är på G och kan få hjälp med att bromsa det innan det kraschar ihop totalt.
För efter många år med psykisk ohälsa så har man ganska bra koll på sig själv. Jag hatar att vara inlagd för jag tycker att det är hemskt. Men jag åker inte till akuten om det inte är riktigt illa. Och i somras när jag satt och bad om att bli inlagd för att jag var rädd för mig själv så hade jag verkligen behövt en sådan här plats.
Vad tror du om idé? Är det bra eller dåligt att psykiatripatienter ska få lägga in sig själva?
När jag förra helgen skrev om att det bara var en vecka kvar tills jag skulle börja jobba ideellt åt Ludde, så fick jag direkt frågan: Hur kan du jobba ideelt med speedway när du bara får jobba 50%?
Svaret på den frågan är ganska enkelt:
Jag jobbar inte mer är 50%, därför kan jag det.
Jag jobbar i dag 25% (10 timmar i veckan) på Eldialog.
Sen jobbar jag 25% (Resterande 10 timmar) med mitt eget företag vilken innebär:
5-7 timmar i veckan med bloggen, frilansuppdrag och att föreläsa.
Och 1-3 timmar i veckan åt Ludde. (Bara mars- oktober)
Alltså går jag aldrig över 50%.
Sen får man ha hobbyverksamhet vissa timmar i månaden fast man har bidrag. Men jag vet inte hur mycket, för det har jag aldrig behövt bry mig om. Eftersom jag aldrig går över mina timmar.
Försäkringskassan har varit med hela vägen och de är fullt medvetna om att jag inte jobbar fyra timmar per dag. För så ser inte verkligheten ut när man är föreläsare/frilansar. Vissa veckor jobbar jag någon timma mer, andra veckor jobbar jag bara 15 timmar, oftast det sist nämnda. Men jag går aldrig över 50% på en månad. Skulle man slå ut hur många timmar jag jobbar på ett år så ligger det nog snarare på 40 % i snitt.
Är man sjukskriven så ska man vara hemma
Jag har fått höra flera gånger: ”Är man sjukskriven så ska man vara hemma och inte flänga runt överallt”. Fast jag är inte sjukskriven, jag har aktivitetsersättning.
Så här skriver Försäkringskassan på sin hemsida: Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Du kan få aktivitetsersättning om du inte kan arbeta heltid på något arbete på arbetsmarknaden på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år.Läs mer här!
Uppmanar till aktiviteter som är bra för rehabiliteringen
Försäkringskassan uppmanar till och med till att man ska göra aktiviteter. Så här skriver de på sin hemsida: Under tiden du har aktivitetsersättning kan du delta i olika aktiviteter som kan stödja dig i din utveckling och påverka din sjukdom eller din funktionsnedsättning på ett positivt sätt. Försäkringskassan kan stå för vissa av de kostnader som du har för dina aktiviteter. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Du behåller din ersättning även om du väljer att inte delta i några aktiviteter.
Bland annat har de stått för mina bussbiljetter till Hagfors för att jag skulle kunna jobba ideellt på speedway. För att de såg det som en aktivitet som var viktig i min rehabilitering och att det var en plats där jag kände mig trygg och kunde öva på det som kunde vara svårt, att vara social.
Det finns inga krav när man jobbar ideellt
Och den största skillnaden med att jobba ideellt är att jag kan ringa till Ludde och säga: ”Jag har inte lust att jobba för dig så jag kommer tillbaka om tre månader igen”. Och han kan inte hindra mig, för han kan inte ha krav på mig för jag jobbar ideelt.
Men ringer till Eldialog och säger samma sak så är risken ganska stor att jag inte får vara kvar, för där är jag anställd och får en lön och därför kan de ha krav på mig.
Så det är anledningen till att jag kan jobba ideelt och även anledningen till att jag slutade jobba för Valsarna. Att timmarna inte räckte till och att jag då hade fått ta av timmarna som jag tjänar pengar på och då gått back för att jag jobbade gratis, och det funkar inte riktigt.
Detta inlägg är skrivet i samarbete med Sveriges Talare
…………………………………
Jag har en rolig sak att berätta för er, det är nämligen så att jag inlett ett samarbete med Sveriges Talare. Det är en talarförmedling som erbjuder allt från föreläsare, konferencier, moderatorer till underhållare.
Några av talarna som finns hos Sverige Talare är personer som Tina Thörner, Laila Bagge, Kristin Kaspersen, Aron Anderson och Magnus Samuelsson. Och numera även Joanna Halvardsson;)
Det som är bra med sidan är att det inte bara finns en uppsjö av professionella och inspirerande föreläsare. Utan du får även smidigt direktkontakt med talaren du vill anlita till din konferens, utan några mellan händer. Här kan ni läsa mer om min föreläsning och boka mig!
Har varit och handlat med Carolina, det blev bara 7 olika mataffärer i dag:P
Man behöver nästan en veckas rehab efter att ha handlat med henne;)
De hade bokat fel flyg
Tidigare i dag när jag skulle skriva ut flygbiljetten till Skellefteå så insåg jag att de inte hade bokat den tiden hem, som jag hade önskat. Varför jag hade önskat en tid var för att jag inte tänkte alls när jag bokade biljetten till Umeå förra året. Eftersom jag inte hade en aning om att jag behövde byta terminal på Arlanda. Så hade jag bara 40 min på mig att byta flyg, ta mig till en annan terminal och checka in, och på köpet hade jag en gipsad fot med. Ni kan läsa om det äventyret här.
Men det slutade iallafall med att jag med flygvärdinnornas hjälp lyckades hinna checka in med hela 30 sekunders marginal.
Valde att vänta på Arlanda för säkerhetsskull
Den här gången fanns det med ett flyg med kort marginal. Men eftersom jag inte ville hamna i samma situation som förra gången så bad jag dem boka in mig på ett tidigare flyg till Arlanda, så jag får sitta där i fyra timmar i stället för på hotellet. Det skulle dom men i dag när jag kollade flygbiljetten (borde ha gjort det tidigare jag vet) så inser jag att de hade bokat in mig på det där 40 minuters flyget iallafall.
Stressen som kommer
Jag bara kände hur stressen började komma. Vad händer nu? Kommer jag hinna med flyget? Eller kommer jag missa det? Vem betalar resan hem om jag missar det? Så jag skickade i väg ett mail och fråga om min biljett var ombokbar men medan de kollade upp det så började jag att jaga upp mig.
Att vara orolig i onödan
”Vanliga människor” kan tänka ”Ja men det löser sig på något sätt, det är ingen idé att jag jagar upp mig”. Men har man en neuropsykiatrisk diagnos så kan en sådan här grej bli så himla jobbig. Nu hade jag tur för biljetten gick att boka om. Men hade man inte kunnat gjort det så hade jag gått runt i en hel vecka och funderat över hur det skulle bli och vad som skulle hända. Ältat och vridit fram och tillbaka och det tar så himla mycket energi. Men nu löste det sig iallafall, jag är en sådan där som hellre sitter och väntar i fyra timmar än att komma sista minuten för jag pallar inte med när saker inte blir som de är planerade.
Men nu är den stora frågan- Vad gör man på Arlanda i fyra timma?:)
