Aspiepower Media

3 år och 11 månader utan självskadebeteende

3 år och 11 månader utan självskadebeteende

3 år och 11 månader utan självskadebeteende

Dom säger att tiden går fort när man har roligt. Det kanske är  så för snart har vi betat av ännu ett år. I dag firar jag 3 år och 11 månader utan självskadebeteende. Nästa år är vi uppe i 5 år! Fattar ni det? 5 år! Det är en tredjedel av tiden som jag skadade mig själv. Det känns ändå lite galet. Att skada mig själv var en stor del av mitt liv i 15 år. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna sluta. Men det kunde jag och i dag är det en självklarhet att jag inte kommer göra det igen. Som ni ser så tar jag ut segern ett år i förskott för det är en självklarhet att jag ska klara fem år.

Känns bättre

I början av året var det lite svajigt och jag hade väldigt mycket ångest men på senaste tiden känns det bättre. Jag tror att det beror på att vi satte in Levaxin. För nu ser min sköldkörtelprover bättre ut och depressionen försvann. Det känns också väldigt bra med den nya kuratorn som jag fått. Hon förstår inte hur de kunde tänka tanken att avsluta min samtalskontakt bara för att den andra gick i pension. Så det känns som att hon förstår att det är viktigt för mig att ha en kontakt men att vi kanske glesa ut det och bara ses en gång i månaden. Jag ska träffa henne om några timmar sen tar hon semester i sex veckor så det blir lite som ett test att se hur de går när det blir ett uppehåll.

Kämpar på

Jag är stolt över mig själv och för att jag fortsätter med att kämpa på för att hålla alla rutiner trots Corona. Vare dag ställer jag klockan och försöker komma upp i någorlunda tid. Jag går till gymmet två till tre gånger i veckan och försöker hitta på något varje dag. För jag vet hur lätt det är att tappa allt när man inte har jobb och de rutiner som brukar finnas. Corona är jobbigt för alla men jag måste nog påstå att det blir värre för oss med psykisk ohälsa och NPF-diagnoser. Förutom ändrade rutiner så påverkas också besök inom vården och andra myndigheter. Allt står lite i pausläge och sommaren som brukar bli jobbig i vanliga fall pga semester, blir ännu värre eftersom allt förändrades redan i mars det här året. Det är bara att försöka göra det bästa av situationen.

Min viktresa vecka 25

Min viktresa vecka 25

Resultatet för min viktresa vecka 25 kommer lite sent. Men bättre sent än aldrig säger dom. Jag var som sagt i Skövde förra helgen. Jag tappade räkningen helt och fuskade i fyra dagar. Så att vågen visade +-0 är jag mer än nöjd med. Jag började om i onsdags och det gick bra ända tills fredag haha. Midsommar ställde till det så nu har jag fuskat igen och nästa vecka förväntar jag mig ett plus på vågen. Men det får vara så ibland de viktigaste är att sluta härva på i diket och komma upp på vägen igen, som coach Anki brukar säga.

Sommaren är svår

Jag tycket att sommaren är svår. Rutiner för svinner, det är fika vid stranden, oväntade besök och äventyr och massa annat som händer. Jag försöker planera och göra bra val men har jag väl tappat det så har jag svårt att komma tillbaka. Jag misslyckas ofta på helgen och då är det lätt att fortsätta i de spåret ända tills onsdag när jag får nya points. Jag slänger ofta bort två dagar helt i onödan. Men icke den här veckan! I morgon ska jag upp på hästen igen!

Midsommar vid Rådasjön

Midsommar vid Rådasjön

Det blev en lugn och härlig midsommar vid sommarstugan vid Rådasjön. Trevligt sällskap och god mat. Det blev också årets första dopp utomhus. Jag och min reumatismkropp älskar det här vädret. Det får gärna hålla i sig. Jag låter bilderna från midsommar få tala för sig själva.

 

Styrelsemöte i Långserud

Långserud

Jag vet resultatet

Det känns som jag gör samma sak vecka efter vecka nu när Corona härjar och att jag har mycket dötid. Men de senaste dagarna har varit lite mer intensiva. I fredags åkte jag och mamma till Skövde för på lördag skulle jag göra sista delen i ADHD-utredningen. Nu vet jag resultatet men ni får inte riktigt veta det än för jag väntar på att få hem alla papper från utredningen.

Långserud

Styrelsemöte i Långserud

Gårdagen gick också i ett. Började med möte på banken och sen kom mitt boendestöd. Efter det var det dags att bege sig till Långserud för mitt första styrelsemöte med Autism och Asperger föreningen i Värmland. Eftersom det var första gången för oss nya så festa vi till det med god mat. Det blev trevlig kväll och kul att få lära känna varandra lite.

Långserud

Walk and talk

Kom hem sent i går och kände mig som en zombie i morse när jag gick till öppenvården för att träffa kuratorn. Eftersom dom undviker att ta emot patienter nu så tog vi en promenad. Dom borde satsa mer på det walk and talk kanske är en affärsidé. Det var iallafall skönt att få ihop dagens steg så var det gjort sen. Jag har också varit och fått massage så nu har jag bäddat ner mig i soffan och ska chilla. Måste ladda batterierna efter veckans äventyr.

 

Dags för sista delen i ADHD-utredningen


Detta inlägg är i samarbete med Utredningskompaniet


ADHD

Dags för sista delen i ADHD-utredningen

Nu har det gått över två veckor sedan jag var i Stockholm och startade ADHD-utredningen. Under de här två veckorna har Utredningskompaniet ringt till både pappa och Carolina och ställt frågor om mig. Pappa har fått svara på frågor om min bardom och Carolina om hur jag är i dag. I dag ska jag åka till Skövde för att i morgon göra sista delen i utredningen. Ja, Utredningskompaniet finns nämligen inte bara i Stockholm utan även i Borlänge och Skövde. Skövde passade bäst i planeringen så det fick bli en tur dit.

Osäker på resultatet

Efter första delen så kändes det som att det lutade mer åt ADHD men när jag fått tänka efter lite så är jag lite osäker. Jag tror att jag har många drag men frågan är om jag har så många så de kan sätta en diagnos. Det hänger nog på om de kan komma fram till att jag haft symtom som barn eller ej. Jag var inte stereotypen av ett ”ADHD-barn” samtidigt så vet jag att det är ofta som tjejer inte är det. Dom är oftast lugnare och har ADHD på insidan och är inte lika utåtagerande som killar.
Jag kan inte gör annat än att gissa för de är väldigt professionella och det är omöjligt att läsa av åt vilket håll det pekar.

Skönt att få ett svar

När jag berättar om utredningen så får jag ofta frågan om jag kommer ta emot ADHD-medicin om jag får diagnosen. Det har varit glasklart hela tiden att jag inte kommer börja äta medicin om jag får diagnosen. Jag mår med de mediciner jag har i dag och jag tror inte att de är en bra idé att mixtra med det. Jag har bipolärmedicin och jag tror att det räcker så. Men det ska bli skönt att få ett svar. Att en gång för alla kunna svara på frågan ”Är du säker på att du inte har ADHD?”. Vi får förhoppningsvis svaret på den frågan på lördag. Så spännande!