Månad: april 2020

Några dagar i Kumla

Ny sport-bh

Jag började fredagen med att köra ett pass på gymmet och inviga min nya sport-bh. Jag har blivit lite besatt av gult och det var väldigt skön. Köp på Newyorker så kostade mindre än en hundring. Som hittat!

Helg i Hagfors

Helgen spenderades i Hagfors. Det blev en lugn helg med god mat, serietitrande och en och annan promenad. Bruden på bilden ovan spenderade större delen av tiden med att springa ut och in från inglasade altanen. Hon kan aldrig bestämma sig om hon ska vara ute eller inne så det blir ett jävla springande fram och tillbaka.

Motionera i trappor

På söndag vid lunch åkte jag till Kumla för att spendera några dagar med Henrik. Innan någon börjar spekulera, nej vi är inte i hop vi umgås som vilka vänner som helst. Måndagen motion var att köra Kvarntopstrappan två varv. Jag är ändå lite stolt över mig själv. De känns i låren kan jag lova.

Jag kan ju!

På tisdag var jag också stolt över mig själv för då gick jag till gymmet själv. För någon månad sedan vågade jag knappt gå till gymmet i Karlstad själv utan mitt kontaktperson. Nu gick jag till ett helt nytt gym. Helt själv utan att ens tänka efter.

Härliga dagar

Det blev några härliga dagar i Kumla. Kul att träffa vänner och så. Enda dåliga är att jag får fler och fler symtom på njursten. Det skulle dock förklara mina urinbesvär för två veckor sedan. Nu är jag iallafall i Hagfors och ska vila upp mig under helgen och hoppas att det ger sig snart utan att behöva besöka akuten.

Min viktresa vecka 17

Min viktresa vecka 17

Efter ett dåligt resultat förra veckan så bestämde jag mig för att köra stenhårt den här veckan. Det gick ju galant! För mitt resultat vecka 17 blev -1,5 kg! Det är så jävla skönt att det äntligen släpper. Nu kör vi på så här tycker jag! Den här veckan gick enkelt för att jag var i Karlstad i helgen och inte i ett hus full av godis. Kommande helg kommer dock bli en utmaning men man kan bara göra sitt bästa.

Träningen rullar på

Träningen fortsätter att rulla på. Den här veckan är jag hittills uppe i 1 mil cykel, två timmar på gymmet och 28 607 steg. Är mer än nöjd med det. Jag var uppe tidigt i går morse och tog blodprov sen blev det en lång promenad+ ett besök på gymmet. Sen han jag med att steka lite på balkongen med.  I dag ska jag ta en promenad med Felicia sen kommer mamma och pappa till stan.

Vårkänslor

Vårkänslor

Vilket fantastiskt väder vi har! Solen skiner och man får vårkänslor. Även mina naglar har fått vårkänslor som ni ser. Började dagen med att fixa dom sen gick jag till gymmet och körde ett pass på en timma. Jag vet inte vad som händer med mig men helt plötsligt gymmet och längtar dit. Nej jag är inte manisk! Jag gör det för att jag tycker att det är skönt och för att jag tycker om det. Känner att jag mår bättre både psykisk och fysiskt.

Försöker varva

Jag försöker dock varva träningen och göra olika saker så jag inte ska ta sönder min kropp. Jag får ont i fötterna om jag går för mycket. Knäna om jag cyklar för mycket och axeln om jag styrketränar för mycket. Så det får bli lite av varje. Jag har gått mycket senaste tiden så i går fick de bli cykelturer på sammanlagt en mil.

Händer saker

Även om det gått segt på vågen senaste tiden så händer det ändå saker med kroppen. Mätte mig i går och det ett helt galet resultat som måttbandet visar.

Etter 12 veckor:
Mage -14 cm
Lår -1 cm
Höft -1 cm
Överarm + 3 cm
Bröst -5 cm

Rullar på

Trots allt hemskt som händer i världen just nu så försöker få livet att rulla så mycket som möjligt. Eftersom jag inte har något jobb så blir det mest träning och Netflix för tillfället. Jag försöker ställa klockan och gå upp i någorlunda tid och göra allt för att inte tappa rutinerna. Det är jobbigt för alla just nu men extra jobbigt för oss som har psykisk ohälsa och är i ett stort behov av rutiner. Hur går det för er kompisar?

Aspiepower Media 4 år!

Aspiepower Media 4 år!

Den 18 april 2016 landade ett brev i brevlådan. Aspiepower Media var registrerat som företag. Jag vågade följa drömmen och startade eget. Fast jag bara några år tidigare fick höra att jag aldrig skulle bli något. I dag firar Aspiepower Media 4 år. Under de här fyra åren har jag vunnit tre priser för mitt arbete med att öka öppenheten kring psykisk ohälsa/NPF-diagnoser. Och varit nominerad till två till.

Allt blev bra

Jag önskar att jag kunde prata med Joanna 16 år och berätta för henne att livet kommer bli bra. Att det inte är dåligt att hon precis fått en diagnos utan snarare tvärt om. Att det inte spelar någon roll att hon inte kommer komma in på samma gymnasieprogram som sina kompisar. För kommer komma längre än dom flesta iallafall.

Ingen bryr sig längre

Att det inte spelar någon roll om de retar henne för att hon inte kan säga R. För hon kommer få ta emot ett pris från en prinsessa. Ett pris som hon får för att hon kan prata. Det är ingen som bryr sig om det där R:et längre. För hon har något viktigt att berätta och alla vill lyssna.

Ett levande bevis

Jag är ett levande bevis på att ingenting är omöjligt utan bara olika svårt. Att en diagnos inte behöver vara ett hinder utan också kan vara en styrka om man får rätt stöd och hjälp. Att starta Aspiepower Media är det bästa jag gjort. Nästa år firar vi fem år utan självskadebeteende och fem år som företag. Då blir det fest!