Trauma hos veterinären
Trauma hos veterinären
I tisdags var det dags för Bebbsan att åka till veterinären och ta blodprov för att se hur njurarna mår. Hon har stått på njurfoder i ca sex månader nu. Det blev inget roligt besök för Baby var med om ett trauma under sitt senaste besök. Under sina 10 år i livet så har det aldrig varit några problem. Hon har inte ens reagerat när de tagit blodprov men nu var de kaos. De fick sätta på henne tratt och brotta ner henne i en handduk samtidigt som hon skrek.
Livrädd
Det är jävligt tråkigt att det blivit så här och jag anser att det är Solstadens fel. Sist hon var där så skulle de ta ett sterilt urinprov så de drog i väg med henne och jag fick inte bli med. Sen försökte de köra in en nål i magen på henne utan bedövning. Det gick inte så bra så de slutade med att de fick göra om allt och ge lugnande. Denna traumatiska händelse har gjort att hon blivit livrädd.
FUCK YOU!
Jag har alltid varit nöjd med vården vi fått på Solstadens smådjursklinik men nu vet jag inte riktigt vad de håller på med. De första veterinären sa när hon kom in inför dörren, utan att ens ha undersökt henne var ”Ja inte har hon gått ner i vikt iallafall”. Efter det skulle hon undersöka tänderna men Baby ville inte samarbete så då strunta hon i det och tyckte ”Hon kan ju inte ha ont i tänderna med tanke på hur mycket hon äter. ” Jag hade lust att leta reda på henne efter vägningen och säga FUCK YOU! För vågen visade -0,3 kg på ett halvår. Det är mycket för att vara en katt. De är väl klart att hon ser stor ut om hon burrar ut all päls för att hon är livrädd. Nu väntar vi på att de ska ringa med provsvaren, håll tummarna för att de är bra!