Aspiepower Media

Och där försvann ännu en kontaktperson från mitt liv…

Kontaktpersoner kommer, kontaktpersoner går…

Idag kom det telefonsamtalet som kommit så många gånger förr. Min kontaktperson ringer och säger att hon tyvärr har fått ett nytt jobb och inte kan vara min kontaktperson mer. Hon poängterar att hon är ledsen och det är hon säkert. Men vad hjälper det mig? Och det är ingenting emot vad jag är, när hela min värld rasar.

Ett stöd som skapar ångest

En kontaktperson är en person som ska stödja mig och hjälpa till, att göra vardagen enklare för mig. Men ordet kontaktperson skapar mest ångest hos mig. Över ett 30-tal har kommit och gått under årens lopp. Någon har blivit gravid, någon har börjat att plugga på annan ort. Någon annan hade bara viktigare saker för sig än att vara med mig.

Hittade rätt

Efter att många kommit och gått så träffade jag tillslut U. I över fem år fanns hon i mitt liv. Vi lärde känna varann, utan och innan som man måste om ett sådant här uppdrag ska funka. Sen blev hon sjuk och var tvungen att sluta. Jag sa att jag inte ville ha en ny för jag visste att inte skulle klara ännu en separation. Dom kommer in i ens liv och blir ens vän och de flesta av oss har någon gång förlorat en vän och vet hur smärtsamt det är.

Dom lovade att hon inte skulle försvinna

Men Karlstad kommun valde att ge mig en som var anställd i kommunen och sa att det var tryggare och hon inte skulle försvinna. 1 år var hon kvar, jag hann att öppna min själ och släppa in en ny person i mitt liv. Innan de ger mig en käftsmäll och tycker ”vi ska fixa en ny till dig”. Men vad är det för idé? Ska jag än en gång släppa in en människa i mitt liv som sen ska dra när det kommer ett bättre erbjudande?  Dom drar bort mattan under mig samtidigt som de tagit bort mitt skyddsnät. Kontakten med psykiatrin är avslutad. Kontakten med Vuxenhabiliteringen är avslutad. Och nu ska ännu en viktig person tas i från mig när jag behöver dem som mest.

Jag är inte arg bara besviken

Jag vill förtydliga att jag inte är arg på min kontaktperson. Hon har inte gjort något fel. Men jag har valt att skriva det här inlägg i ett försök att sätta ord på ett system som inte fungerar. I hop om att det ska nå beslutsfattarna som måste förstå att vi måste ändra förutsättningarna för att vara kontaktperson/ ledsagare.

 Personer som behöver struktur

Människor som får det här stödet är oftast personer som behöver tydlighet och struktur. Och därför måste vi se till så att de som får de här uppdragen är personer som verkligen klarar av det. En person som tänker stanna kvar och inte drar om ett halv år. Jag tycker att det är hög tid att höja arvodet för dessa uppdrag för människorna som jobbar med det här gör ett väldigt viktigt arbete. Och fick dem en riktig lön så kanske de värdesatte uppdraget på samma sätt som jag värdesätter att de kommer in i mitt liv och förenklar min vardag.

Jag vet inte om jag vågar försöka igen

 Nu måste jag börja om igen. Jag har inte bestämt mig än om jag vågar släppa in en ny person i mitt liv. Eller om jag bara ska strunta i att ta emot stödet fast jag behöver det. För det gör så ont när det tar slut.

kontaktperson

Från kaos till succé – Roadtrip till Kumla

Vi tog en roadtrip till Kumla!

Jag hade en fantastisk gårdag med Carolina. Den började mindre trevligt med att jag fick ringa runt till polis och åklagare. Men det löste sig till slut.Vid 12 skulle jag åka för att hämta upp henne men inser att min klocka inte sitter på min arm. Så ringer hysterisk och säger att jag måste vända och leta efter min klocka.

Min fina vän säger åt mig att ta tre djupa andetag och tänka vart jag hade den sist. Sen pricka vi av ena rum efter det andra, samtidigt som hon är med i luren och lugnar mig och kommer med förslag på vart jag ska leta. Tillslut ger jag upp och går ner till bilen igen. Och vad tror ni då ligger i baksätet? Jo klockjäveln såklart.

Gör ett nytt försök att hämta upp henne men när hon kliver in i bilen så har hon med ett paket som måste postas.Vi gör ett första försök på pressbyrån men de tog inte emot det. Så vi fortsatte vidare till Kristinehamn där fick vi lämna det i butik nr 2. Hur svårt kan det vara att bli av med ett paket liksom? Men efter mycket om och men var paketet postat och vi kom vi fram till Örebro och Mariebergs köpcentrum. Och vilka tror ni inte är de första vi möter där? Jo Carolinas mamma och syster som hon inte visste var där. Haha världen är bra liten i bland.

Föll på grupptrycket

Vi hade fyra timmar på oss men det enda jag shoppade var en stor kartong med tefat (godaste godiset!) och en Fidget spinner. Jag föll på grupptrycket och fyller ju snart 30 så vill vara lika cool som kidsen. Matchar håret gör den med ?

roadtrip

Efter att vi shoppat klart åkte vi och sa hej till Henrik innan vi åkte vidare till Sannahed. Jag brukar ju jobba när jag är på speedway och springa runt med min kamera hela matcherna. Och jag blir väldigt rastlös när jag inte gör det. Men i dag satt jag hela matchen och snurrade på min spinner, så himla avslappnande.

Körde ”kändistricket”

Dock saknade jag jobbet lite så smet in i depån. Men de tänkte slänga ut mig eftersom jag inte hade pressackreditering. Så jag körde ”kändis tricket” och tyckte: ”Jag är Ludvig Lindgrens webbmaster”. Och då fick jag vara kvar haha. Det är oklart vems webbmaster Carolina är eller om hon är en VIP-gäst eller nått, men henne tänkte inte slänga ut. Haha. Hon vet knappt vad som är fram och bak på en speedwaycykel men henne var det tydligen säkert att ha i depån. Medan jag med 29 års erfarenhet av depåer var en fara. Haha men det var ju tur att kändistricket funkade iallafall. Ludde sa en gång för många år sedan att man fick förmåner om man jobbar för honom. Jag har aldrig riktigt förstått vad han menat med det. Men nu förstår jag, man får vara i depån på Sannahed i fem minuter. Ska utnyttja den här förmånen fler gånger?

Vilka hejade vi på?

Det var under ett tag oklart vilket lag vi egentligen hejade på. Carolina hejade som aldrig förr när jag dödar hennes glädje med att gul är Masarna. ”Med gud hejar jag på dom nu?” fnittrade hon. Ja det är bäst att heja lite på båda för jag var splittrad. Ludde kör ju för Indianerna men jag gillar ju även Masarna och Antonio Lindbäck. För masarna är snälla. Så det fick helt enkelt bli att heja lite på båda. Men jag tror att Carolina fick lite mersmak och är sugen på att bli med fler gånger.

Det blev en kaotisk start  på dagen men den  slutade med succé. Tack för en fantastisk dag Carolina! Nu laddar vi om för Göteborg Och Dregen om en månad. Tänk snart har du fått träffat alla mina idoler ?

 

Chokladpudding med grädde

Mums med chokladpudding med grädde!

Avslutade gårdagen i soffan med chokladpudding med grädde och kollade på Annika Bengtsson. Man kan spendera måndagar på sämre sätt. I dag är det tisdag och vad händer då? Jo det är speedway! Så jag ska göra mig klar för att åka och hämta upp Carolina för vi ska ta en sväng till Närke. Vi kör en tjejdag med först ett stopp på Mariebergs köpcentrum. Sen ska Carolina få se på speedway för första gången. Det är skandal att vi känt varann i nästan tio år men att jag har aldrig tagit med henne på en match. Nu ska det ändras och jag ska se till så hon blir fast haha.

Chokladpudding med grädde chokladpudding med grädde

En blogg tar aldrig semester

Att jobba på semestern

I dag har jag städat lite och hämtat ut paket. Sen har jag jobbat lite fast jag har semester, en blogg tar aldrig semester. Har tidsinställt lite inlägg så ni ska ha nått att läsa när jag är i Grekland. Jag kommer självklart även blogga därifrån men tänkte ha lite semester på semestern iallafall;)

Sen tog jag även en liten promenad förut med kameran. Nu blir det chill i soffan framför Lotta på Liseberg. Vad har du gjort i dag?

semester

Veckans planer

Jag planerar första semesterveckan

Vi avslutade gårdagen med varma mackor, alkoholfritt vin och några avsnitt av 30 grader i febuari.
I dag äet är måndag och min semester börjar på riktigt. Var uppe vid 9 och sa hejdå till Henrik som skulle åka hem till Kumla. Sen gick jag och la mig och sov och vaknade igen vid 10.30. det bästa med att vara ledig är att man kan sova hur länge man vill. Nu sitter jag och går igenom veckans planer.  Har inga större planer  för dagen förutom att jag ska åka och hämta ut lite paket.  Ska försöka orka städa lite också.

I morgon är tanken att jag och Carolina ska åka till Kumla på speedway om vädret tillåter. Hon har aldrig varit på speedway så jag tycker att det är dags nu. Hon är nästan lika pepp på det här som att hon ska se Hellacopters😉  Men det blir bara en tur fram och tillbaka för på onsdag ska jag träffa mitt boendestöd. Och på Fredag ska jag jobba med Hjärnkoll på festivalen Putte i Parken. Ja ni läste rätt jag ska jobba på min semester, men roliga jobb går bra;)

 

veckans planer