Aspiepower Media

Oj vilken dag!

Oj vilken dag det blev i dag...

Hej min vän! Oj vilken dag det blev i dag! Jag har blivit bättre på att planera det senaste året. Men i bland kommer dagar då det känns som jag inte har planerat alls. I dag är det en sådan dag. Vaknade i morse och ville helst inte gå upp, men var så illa tvungen. Drog i väg till jobbet och jobbade fyra timmar, sen fick jag åka och leta reda på ett av mina objektiv som råkade bli med fel person hem i går. Sen hem och han fixa lite fakturor innan min kontaktperson kom. Sen tog vi en promenad för att lämna dem på brevlådan och hämta ut ett paket. Sen hem igen för att ställa sig och scanna in massa bilder som jag hade lovat en vän. Sen printa ut biljetter och packa väskan så det är klart när jag kommer hem efter jobbet i morgon. Nu har jag hunnit ta ett bad och lagt mig i soffan för att se Dackarna- Masarna på tv:n och samtidigt följa Priaterna- Indianerna på datorn. Sen när matchen är slut så ska Luddes hemsida uppdateras, sen är det dags för mig att ta kvällen.

I morgon blir det som sagt jobb sen åker jag till Kumla och tar semester till måndag, då jag ska åka till Mora. Ska bli skönt med en liten paus. Vad har du gjort i dag?

oj vilken dag

Dag 22: Tre böcker jag tycker att du borde läsa…

 

Julias superkrafter– Malin Roca Ahlgren

Jag fick den stora äran att läsa den här boken innan den blev klar för att Malin ville ha min feedback. Jag tycker den är grymt bra precis som alla hennes böcker om NPF-dignoser. Ni hittar alla hennes böcker här!

”Andra terminen i sjuan drar igång och Julia och hennes klasskamrater Lisa och Alice har fått en ny lärare – Micke. Dessutom har tjejerna i 7C börjat med blickar och viskningar. Skolstarten blir inte som Julia hoppats, men med hjälp av en förstående pappa, erfarna lärare samt ett stöttande elevhälsoteam vänder det. Julia och skolan får lära sig att hon har speciella superkrafter.”Julias superkrafter” är en bok om Asperger eller högfungerande autism och den är tänkt som ett stöd till föräldrar och deras barn samt till skolpersonal.Julia sparkade på skåpdörren och mötte matteläraren Mickes blick. Han hade stannat upp och lagt en hand på hennes axel. Julia backade genast undan för att få bort handen. Micke la huvudet på sned. Julia kände det, hon visste det, hon såg det, fast hon inte tittade på honom. Hon var van. Ingen fattade nånting.”

 

 

En riktig människa– Gunilla Gerland

Detta är en sällsynt välskriven bok av en ung kvinna med autism.
Hon har trots stora problem förmått att berätta om det på ett mycket gripande sätt som gör det hela fattbart för andra.
Hon skildrar en helt omöjlig barndom, där ingen vare sig familj eller skola förstår hennes problem,
hon fortsätter att beskriva sökandet efter sin identitet,bl a genom att försöka hitta gemenskap i knarkgängen.
Till slut hittar hon själv fram till vad det kan handla om och får sin diagnos bekräftad av en läkare. 

 

 

Ett Bipolärt hjärta- Rebecca Anserud

böckerSjukdomen har våldtagit mig flera gånger om, dränkt mig ner i havets djup och hånskrattat åt mig. Orkar du simma upp din jävel? Orkar du? Nej du orkar inte ett förbannat skit, tro inget om dig själv. Du kommer inte att klara det! [] Jag har känt mig svagast i världen. Legat på golvet som ett litet barn med kniven i handen. Funderat starkt på att ge upp, skära mig i handleden och låta det sista livet sippra ut till en vackrare plats. I dag äger inte sjukdomen mig, jag äger den och jag ska aldrig låta den våldta mig igen …

Så inleder Rebecca Anserud sin självbiografi som handlar om hennes kamp mot bipolär sjukdom. Hon insjuknade när hon var 15 år, men fick inte sin diagnos förrän fem år senare. För att komma dit krävdes ansträngningar och envishet från Rebeccas sida och hon hamnade i en evighetskarusell inom psykiatrins olika instanser. Under åren som gått har hon legat inne sjutton gånger på slutna psykiatriska avdelningar, testat elchockbehandlingar (ECT) och mängder av olika mediciner. Allt för att få balans i sitt sjukdomstillstånd och för att komma bort från depressionens självmordstankar och manins sömnlöshet.

Tycker dom ens att jag är bra?

Tack för en bra kväll i går Karlstad, men i morse var jag trött!

Godmorgon kompisar! Är så himla trött i dag, är så svårt att komma till ro efter en föreläsning. Men bara att kämpa! För på onsdag tar jag semester i 4 dagar och from 1 juni tar jag semester på 75%. Förutom de timmar jag lägger på bloggen. Ska bli skönt att få vila upp sig lite, och kollar efter en utlandsresa det skulle vara nice med lite sol.

Föreläsningen i går gick som sagt bra men jag gillar inte att föreläsa i en sal som är alldeles för stor (var 50+ i en sal som tar 190 personer). För människorna blir utspridda och försvinner liksom. Är jättesvårt att se deras reaktioner. Kom på mig själv när jag stor där uppe på scenen och funderade över om de ens tyckte det var bra. Men det tyckte dom, har fått många positiva meddelanden efteråt. Det är så sjukt att det bara är en föreläsning kvar i maj sen är den här turnén över. Känns som det var nyss som det var flera månader kvar tills jag skulle dra i gång. Tiden går fort när man har roligt.
Tycker dom ens att jag är bra?