Aspiepower Media

Serien ALLA barn och föräldrar borde se!

Skärmavbild 2016-09-20 kl. 19.54.06 Satt och kollade på tv och bytte kanal…. Och där är JAG OCH BABY!! Hahaha höll på att få en chock! Hade ju inte räknat med att vi skulle dyka upp på tv 3 år efter att programmet spelades in! Men det måste väl vara ett bevis på hur bra serien ORKA faktiskt blev. Jag tycker att det på ett pedagogisk och bra sätt beskriver hur det kan vara att leva med olika diagnoser. Det här är en serie som jag tycker att ALLA barn och föräldrar borde kolla på tillsammans, för alla möter vi personer med diagnoser. Det kan en klasskompis, en förälder till en kompis, ett syskon, en lärare, en idrottsledare, va vem som helst som kan ha en diagnos. Och jag tycker att den här serien belyser viktiga ämnen och samtidigt visar att vi alla är olika men att olika är bra. Så samla din familj och gör en serie-vecka och kolla på ett avsnitt av ORKA varje kväll! Jag är med i avsnitt 4! Avsnitt 1: ”Felicia klarar inte skolan”:  Felicia är 12 år och har jättesvårt att klara skolan. Hon är glömsk och kan inte koncentrera sig och hennes klasskompisar tycker att hon är jobbig. Nyligen fick hon diagnosen adhd. Felicia är en fiktiv karaktär men Stephan Wilson Yüceyataks uppdrag blir att ta reda på vilken hjälp man kan få om man har det som hon. Han träffar specialpedagogen Anna Christina Strömberg som jobbat länge med att hjälpa barn med adhd att klara skolan bättre. För oftast är det just skolan som kan vara svår att klara, det som krävs i skolan idag är precis det man har problem med när man har adhd. Vi träffar Jimmy som idag är 19 år. Han upplevde att han inte passade in i skolan. Enda gången det funkade var på idrotten eller när han fick vara själv med sin elevassistent. Avsnitt 2:”Leo är ledsen”: Hur tar man reda på om man har en funktionsnedsättning? Och hur får man hjälp att klara av just det man har svårt för? Leo, 10 år, är en kreativ kille som är bra på att rita tecknade serier. Men i skolan har han svårt att komma igång med saker och sitter ofta och dagdrömmer. Lärarna verkar tycka att han är lat och de tjatar ofta på honom. På sista tiden har han tappat lusten för allt och vill inte gå till skolan längre. Vi träffar även Evelina som var var 19 år fick reda på att hon har adhd och atypisk autism. Först då fick hon en förklaring till varför hon hela sin uppväxt haft extra svårt att klara vissa saker, som att sitta stilla eller förstå de sociala koderna. Avsnitt 3: ”Alvin får utbrott” Alvin har autism och har svårt för vissa saker som andra barn tycker är enkla. Vid plötsliga förändringar blir han både frustrerad och ledsen. På sista tiden har han fått många utbrott, vilket är jättejobbigt både för honom och för klasskamraterna. Marit som jobbar som resurs och berättar hur man kan bemöta personer med autism så att det blir lättare för dem att fungera med andra. Dessutom träffar vi Linda som har något som kallas autismliknande tillstånd. Hon hade stora svårigheter under uppväxten som ingen visste orsaken till. När hon var 15 träffade hon Emil, som har diagnosen Aspergers syndrom. Hans familj kände igen hennes problematik. Till slut föll pusselbitarna på plats och Linda kunde få hjälp att leva med sin funktionsnedsättning. Avsnitt 4: ”Kavhe har inga kompisar: Kaveh har Aspergers syndrom. Han har lätt för sig i skolan och har ett eget specialintresse: han kan nästan allt om tåg. Problemet är att han har svårt att behålla sina kompisar. De tycker han är tjatig och att han pratar för mycket om samma sak. Att ha problem med kompisar är vanligt när man har asperger. Vi träffar Tindra, Fanny och Tim, som också har Aspergers syndrom. De berättar vad de tror att Kaveh kan göra för att behålla sina vänner. De tipsar även Kavehs kompisar om vad de kan tänka på för att det ska bli lättare att vara med Kaveh. Vi träffar också Joanna som trots sin asperger vill ha ett socialt liv som alla andra. För henne har nätet blivit ett sätt att kommunicera och hitta nya kompisar. Avsnitt 5 ”Minna har tvångstankar”: Ingen anar att Minna kämpar mot sin rädsla för smuts. Det tvångsmässiga tvättandet styr hennes liv alltmer. Vi träffar psykologen Per Andrén som jobbar inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) med att hjälpa barn som lider av tvångssyndrom. Dessutom berättar Oscar, som från nio års ålder varit drabbad av både tvångsyndrom och Tourettes syndrom, om den tuffa kampen att lära sig leva med sina svårigheter och dessutom vända det till något positivt.    

]]>

Håll tummarna för mig!

I dag har jag jobbat fyra timmar på Elidialog sen åkte jag hem för att tvätta, gäller att passa på när man är hemma. Så nu är tre maskiner tvättade och hängda, har även hunnit med att få besök av Carolina en sväng. I dag fick jag även erbjudande att få komma och kolla på en lägenhet och den ser så fin ut. Så håller på att försöka få tag på hen som bor där så jag får komma och kolla på den, ska bli så spännande, hoppas på tur den här gången. Så håll tummarna för mig! Nu ska jag göra något att äta och sen ska jag bosätta mig i soffan. Här kan se vad jag ätit hittills i dag:

IMG_8493

Frukost 2SP

IMG_8490

Lunch 7SP

]]>

Shoppat i Göteborg

Väska från accent

Väska från Accent

header 2

Linne och leggings från H&M

Det blev lite shopping i Göteborg. Med hem blev en väska, ett linne, ett par leggings och en skjorta (som inte finns med på bild.)

]]>

Glöm inte att du ALDRIG är anonym på nätet!

Många bloggares vardag består av att mötas av hot och hat när man loggar in och kollar kommentarsfältet. Jag har dock varit lyckligt lottad och fått mer kärlek än hat från mina läsare. Men de senaste året har de dykt upp en del negativa kommentarer, främst från två olika alias. Alla kommentarer som på något sätt kan uppfattas som negativa hamnar direkt i skräpposten, för jag tycker inte att de kommentarerna hör hemma här. Gillar du inte min blogg? Nej då behöver du inte läsa den heller! Detta gäller även kommentarer där man angett en webbsideadress som inte finns och som min dator tycker är virus. I de senaste kommentarerna har det framkommit att personen som skriver tycker att jag hotar personer på min blogg för att jag använder en pistol-smileys, då personer med att autism kan tolka saker bokstavligt. Hela vårt samhälle består av smileys i dag och tolkar man saker så bokstavligt så kanske det är dags att börja fundera över om man kanske ska ta vissa saker med en nypa salt. Annars lär man ju tro att hela världen hotar en till slut. Jag använder smileys för att visa när jag skämtar eller är sarkastisk och om någon uppfattat det som hot så ber jag om ursäkt. Jag kan också ha svårt att tolka saker i bland, men i stället för att ta det som hot så ringer jag en vän och berättar situationen och undrar vad hen tror. På detta sätta slipper jag gå runt och tro att folk är arga eller att jag blivit hotad i onödan. Jo jag har valt att vara en offentligperson och då får man ta att folk tycker och tänker saker om mig. Och ni får gärna ha åsikter om min blogg men när dessa går över till otrevliga och till och med hot så är det inte okej längre. Glöm inte att du aldrig är anonym på nätet, ditt IP-nummer sparas och alla hot och trakasserier kommer polisanmälas, Och som jag tidigare skrivit: Gillar du inte min blogg och mitt sätt att skriva? Nej, men sluta läs den då, det här helt okej! Nätkärlek /Joanna

]]>