Aspiepower Media

Ändrade planer

Har huvudvärk från hell efter kvällens sammanbrott.  Carolina skjutsa mig till McDonalds så jag skulle få i mig lite mat och sen har jag bäddat ner mig i soffan och ser på speedway,  bästa terapi ? Fick styra om morgondagen och ställa in min akupunktur för att i stället ringa till ortopeden. De glömde ge mig information om hur jag nu gör med EKG tiden jag har i morgon kl 15, nu när de skjutit fram operationen och det ska göras någon vecka innan. Räcker det att jag gör den i morgon eller blir det en till då? Frågorna är många och mycket är oklart. Så i stället för att gå på akupunktur som jag verkligen hade behövt nu så kommer jag åka till Carolina innan nio. Hon ska hjälpa mig att ringa för risken finns att jag blir så upprörd så jag inte orkar prata. Är det inte lite komiskt att jag gör allt kan för att förbereda mig för att jag inte vill utsätta sköterskorna för obehag fast de inte alls försöker bemöta mig, på det sätt som jag bett dem om? Men det är sådan jag är, en som alltid bryr sig om andra. image image

]]>

Vården skulle spara tid på att ringa mig

Det blev inge stek i solen i dag, i stället blev de kaos deluxe. Det är tur jag har riktiga vänner som fångar mig när jag faller för direkt Carolina såg mitt blogginlägg om vad som har hänt så slängde hon sig i bilen och kom hit. Hon var tvungen i väg på ett möte med hyresgästföreningen men hon kidnappade mig så jag fick bli med och jag fick till och med presenter. När jag la ut inlägget om den ändrade operationstiden på min facebooksida så skrev en person som jobbar inom vården så här: ”Alla får vänta, alla får framskjutna tider. Ja, jättetrist! Tyvärr är det vi som jobbar som får ta hand om agressionen och tro mig, det är inte vi som bestämmer detta. Och sen är det tyvärr så att vi kan inte ta hänsyn till allas diagnoser när vi skickar ut kallelser, tyvärr.  Tyvärr är vården så underbemannad att det blir svårt att hålla vårdgrantin. Bättre att inte ha någon vårdgaranti om den ändå inte hålls, tycker jag iaf så slipper folk bli besvikna!” För det första förstår jag inte hur man kan starta en debatt om personalbrist i vården i en tråd, där en person precis berättat att hon är förtvivlad och hela hennes värld har rasat. Och ja, jag förstår att det är personalbrist och att det är svårt att anpassa sig efter alla men vi lever på 2000-talet. Det kan inte vara så svårt för ett landsting att skaffa ett datasystem där det kommer upp en varning om personen har en NPF-diagnos och kommer denna varning upp så ringer man personen i stället för att skicka ut ett brev. Ja detta tar lite längre tid men egentligen blir det samma sak för i morgon kommer jag ringa ortopeden och då kommer jag ändå ta upp någons tid när jag kräver en förklaring. Men hade man i stället lagt den här tiden på att ringa mig och förklara pedagogiskt varför det blivit så här så hade jag kunnat ta in det bättre. Jag hade sluppit få panikångest och bli helt förtvivlad så hela min värld rasar och må så dåligt så att det finns en risk att psykakuten får ta hand om mig i stället. Men det kanske är så man jobbar i vården? Sparar tid just där och då så någon annan avdelning får ta hand om en i stället? Jag förstår att en operationstid kan ändras men jag har väntat 11MÅNADER! Och jag har fått sätta ut min reumatism medicin inför operationen för att den ökar infektionsrisken. Detta resulterar i att jag nu efter bara tre veckor har inflammationer i mer eller mindre varenda muskel och senfäste i hela kroppen, och nu måste jag vara utan den en månad längre än planerat. Jag ringde redan för tre månader sedan och grät i telefonen av smärta och sa att den här situationen håller inte och man lovande mig då förtur. Jag skulle behöva äta morfin varje dag för smärtan, men jag vill inte bli en missbrukare och tar jag  morfinet så tar jag inte till jobbet, och det är blir en ond jävla cirkel. Jag lider med alla som jobbar inom vården som får stå ut med folk som mig som ringer och skriker i telefonen, och jag ber om ursäkt för det. Men jag tror att ni inte bara är en person som jobbar inom vården utan även är en människa med empati och kan ha förståelse till varför jag gör så stor grej av att man skjuter upp en operation efter 11 månaders väntan. 1 Tack till Hyresgästföreningen som släppte in en främmande rödgråten kvinna i sina lokaler och gav henne presenter, än finns det hopp om mänskligheten <3

]]>

Förbannade jävla idioter!

Förbannade jävla idioter det finns en risk för att jag kommer riva sjukhuset nu. Jag har väntat i 11 jävla månader och jag pallar inte mer jag har konstant smärta och behöver gå på morfin och då skjuter de fram det en månad. De har gått över vårdgarantin för förbannat jävla länge sedan och det här fan inte okej! Och hur tänker de ens när de skickar ut ett sådant här besked per post till en person med Aspergers syndrom? Tack ortopeden ni förstörde just min dag! 1

]]>

Dags att ge sig ut i solen

Alla pratar om hur underbart väder det är ute men jag har spenderat hela dagen inomhus. Börja dagen med att åka till psykologen. Jag hade en lapp där han hade skrivit att jag skulle vara där klockan 10 men receptionisten sa att det stod att jag skulle vara där 11. Jag försökte förklara att vi hade bytt från 11 till 10 för flera månader sedan och att han nog bara glömt att ändra det i systemet. Efter mycket om och men fick jag komma in och jag började bli lite nervös när klockan var 10.05 och han inte dykt upp, men han var bara lite sen. Efter mötet åkte jag i väg och köpte lunch som jag plockade med mig till jobbet. Men först fick jag åka hem och hämta min mobilladdare, för av någon anledning har jag för första gången i mitt liv glömt att ladda mobilen i natt. Och hur skulle jag överleva utan mobil?;) Nu slutar jag snart att jobba och får nog åka och leta reda på en gräsplätt någonstans och steka lite i solen som alla andra. Ska försöka att undvika att bränna ihjäl mig igen, men det är ingen idé att ens försöka för det kommer jag lyckas med iallafall. Hatar att kladda med solkräm, någon mer med Asperger som tycker det är äckligt? PicMonkey Collage

]]>

Tiden står still

Godmorgon mina vänner! Vet inte hur många gånger jag vakna i morse men tiden stod still. Första gången var  vid 07 och jag tyckte det var så ljust i rummet, fast jag har mörkläggningsgardiner så trodde att jag försovit mig. Somna om och vakna upp 07.10 och det kändes som jag hade sovit i en evighet. Somnade om igen och vaknade 07.20 och trodde att nu måste jag ju ha försovit mig för jag har ju sovit hur länge som helst. Sen fortsatte det så fram till 08.40 ,då palla jag mig upp fast det var 20 min tills klockan skulle ringa. Smärtan i foten är brutal i dag, skulle behöva ta morfin men då kan jag ju inte köra bil, så bara att bita ihop. Nu ska jag snart åka i väg till psykologen, sen blir det direkt vidare till jobbet. Sen har jag inte större planer för dagen, förutom att jag måste fortsätta packa och sen blir det ju självklart speedway på tvn. Vad har ni för planer för dagen? Så här avslutade jag gårdagen: IMG_1537 IMG_1538

]]>

1 2