Tack Stockholm!
Börja dagen med hotellfrukost , åt så jag nästan rullade därifrån.
Sen tog jag en snabbfika med min vän P och hans hår. Jag har en förkärlek till långhåriga killar. Men eftersom jag valt att dela mitt liv med en korthårig,så är det tur att man har snälla kompisar som lånar ut sitt hår så man får pilla lite på det?
utsikt från hotellet
Nu sitter jag på tåget och ska vara hemma i Karlstad vid 18 tiden om allt går som det ska. Längtar efter att få bädda ner mig i soffan.
I dag gästbloggar Madelein Larsson Wollnik här. Hon lever både själv med ADHD och har flera barn med NPF-diagnos. Hon är både Attitydambassadör för Hjärnkoll och aktiv inom Attention.
Eleven är inte problemet!
Erik är blind, på hans skola har rektorn bestämt att Erik inte skall få något extra stöd. Han får inte någon assistent, inget skolmaterial inläst eller i punktskrift. Om Erik bara anstränger sig lite så kan han nog se ändå. Erik får helt enkelt försöka lista ut vad de har för ämne genom att lyssna på vad andra säger. Tyvärr kan Erik inte fråga någon kamrat eftersom han blivit placerad i en egen liten sal. Erik stör nämligen de andra när han frågar en massa hela tiden. Erik måste ju fråga eftersom han inte ser vad som händer. Rektorn passade också på att förbjuda Erik att ha med sig blindkäpp och sin ledarhund till skolan. Det fanns en rädsla att andra barn skulle bli avundsjuka och skolan har arbetat hårt för att det skall vara lika för alla. Orättvisor tycker ju ingen om.
Nä, det här har naturligtvis inte hänt. Tänk så här istället:
Erik har autism och adhd. På hans skola har rektorn beslutat att Erik inte skall få något extra stöd. Han får ingen assistent och han får inte hjälp med extra tid att lösa uppgifter pga sitt annorlunda sätt att tänka. Rektorn tycker att Erik kan skärpa sig lite så funkar det nog ändå. Erik försöker ta in ny information men det blir bara som ett enda virrvarr så Erik orkar inte lyssna. Erik kan tyvärr inte fråga någon klasskamrat eftersom Erik får sitta själv längst fram bakom en skärmvägg. Där får han sitta för att läraren har sagt åt rektor att Erik stör hela tiden. Erik får inte lov att använda sin ipad (som är hans hjälpmedel) i skolan. Rektor förbjöd det eftersom de andra barnen troligen skulle bli avundsjuka. Lika för alla är det som gäller.
Den här bilden tror jag inte att lika många rynkar näsan åt.
Det är ingen skillnad! E
rik som blind har behov av stöd och hjälpmedel för att fungera i skolan.
Erik med autism och adhd har precis lika stort behov av stöd och hjälpmedel i skolan.
Varför gör ni skillnad?
Vad är problemet?
Eleven är definitivt inte problemet!
Stoppa inte huvudet i sanden, tack!
Vill du läsa mer av Madelein?
I dag gästbloggar Madelein Larsson Wollnik här. Hon lever både själv med ADHD och har flera barn med NPF-diagnos. Hon är både Attitydambassadör för Hjärnkoll och aktiv inom Attention.
Eleven är inte problemet!
Erik är blind, på hans skola har rektorn bestämt att Erik inte skall få något extra stöd. Han får inte någon assistent, inget skolmaterial inläst eller i punktskrift. Om Erik bara anstränger sig lite så kan han nog se ändå. Erik får helt enkelt försöka lista ut vad de har för ämne genom att lyssna på vad andra säger. Tyvärr kan Erik inte fråga någon kamrat eftersom han blivit placerad i en egen liten sal. Erik stör nämligen de andra när han frågar en massa hela tiden. Erik måste ju fråga eftersom han inte ser vad som händer. Rektorn passade också på att förbjuda Erik att ha med sig blindkäpp och sin ledarhund till skolan. Det fanns en rädsla att andra barn skulle bli avundsjuka och skolan har arbetat hårt för att det skall vara lika för alla. Orättvisor tycker ju ingen om.
Nä, det här har naturligtvis inte hänt. Tänk så här istället:
Erik har autism och adhd. På hans skola har rektorn beslutat att Erik inte skall få något extra stöd. Han får ingen assistent och han får inte hjälp med extra tid att lösa uppgifter pga sitt annorlunda sätt att tänka. Rektorn tycker att Erik kan skärpa sig lite så funkar det nog ändå. Erik försöker ta in ny information men det blir bara som ett enda virrvarr så Erik orkar inte lyssna. Erik kan tyvärr inte fråga någon klasskamrat eftersom Erik får sitta själv längst fram bakom en skärmvägg. Där får han sitta för att läraren har sagt åt rektor att Erik stör hela tiden. Erik får inte lov att använda sin ipad (som är hans hjälpmedel) i skolan. Rektor förbjöd det eftersom de andra barnen troligen skulle bli avundsjuka. Lika för alla är det som gäller.
Den här bilden tror jag inte att lika många rynkar näsan åt.
Det är ingen skillnad! E
rik som blind har behov av stöd och hjälpmedel för att fungera i skolan.
Erik med autism och adhd har precis lika stort behov av stöd och hjälpmedel i skolan.
Varför gör ni skillnad?
Vad är problemet?
Eleven är definitivt inte problemet!
Stoppa inte huvudet i sanden, tack!
Vill du läsa mer av Madelein?
