Tisdagsmys när det är som bäst
Det är så skönt att Baby är hemma igen.
Framför allt när jag är lite hängig.
Hon är så himla förstående.
Just nu ligger hon och värmer min fot.
De senaste året har hon alltid lagt sig på vänsterfoten inte höger eller båda som innan.
Som om hon vet att jag har ont i den.
Jag behöver inte säga något hon förstår, kloka lilla unge.
I morgon ska jag försöka att ta mig till jobbet.
En fullspäckad dag och jag har inte riktigt tid att vara sjuk.
En fullspäckad dag och jag har inte riktigt tid att vara sjuk.
Klockan 13 ska jag till psykologen och kl 15 ska jag magnetröntga foten.
Känns som det är dags nu för i morgon har jag haft gipssko i exakt 2 månader.
I dag höjer jag bipolärmedicinen till 200 mg vilket är måldosen.
Först var jag skeptisk till att höja den jag tyckte att det kändes så bra och jag var rädd för massa biverkningar.
Men nu när vi snart är uppe i måldosen så känns det så himla bra.
Känns som jag är en ny människa och så mycket mer balanserad.
Jag är inte längre en tickande bomb.
Nu ska jag och B fortsätta vårt mys innan det är dags för att ta kvällen.
