Våga lev ut drömmarna…
De
nästan exakt är ett 1år sedan som jag kom hem från ett möte med dom som
då skulle hjälpa mig att fixa något att göra.
Jag hade vart arbetslös i 4månader och höll på att bli knäpp av att inte få något att göra mer än en timma i veckan. Jag bestämde mig för att spontan söka skolor fem dagar för sent fast jag visste att jag inte pluggat 100% på 7år och att min kropp antagligen inte skulle tillåta det. De dröjde en vecka sen landade ett brev från Molkoms folkhögskola i brevlådan, jag var välkommen på antagningstest. Två veckor senare kom ett brev till jag var erbjuden en plats på journalistlinjen. Jag tveka aldrig jag gick in och tacka ja direkt men samtidigt visst jag att de skulle bli tufft. Men vad var de värsta som kunde hända? Jo att de inte skulle gå och att jag skulle få hoppa av men de visste jag inte förrän jag testat. Nu är det bara en månad kvar på utbildningen. Det är inte många dagar jag har varit helt frisk detta år men jag har kämpat på, jag har tom legat på akuten och skickat in uppgifter till deadline.
Men jag tog chansen, jag försökte och jag klara det. Med detta vill jag bara säga: ta vara på chansen att uppleva era drömmar för vad är det värsta som kan hända? Jo att man misslyckas men då har man iallafall försök och lärt sig någon av de.
Som jag brukar säga- ingenting är omöjligt bara olika svårt!
Jag hade vart arbetslös i 4månader och höll på att bli knäpp av att inte få något att göra mer än en timma i veckan. Jag bestämde mig för att spontan söka skolor fem dagar för sent fast jag visste att jag inte pluggat 100% på 7år och att min kropp antagligen inte skulle tillåta det. De dröjde en vecka sen landade ett brev från Molkoms folkhögskola i brevlådan, jag var välkommen på antagningstest. Två veckor senare kom ett brev till jag var erbjuden en plats på journalistlinjen. Jag tveka aldrig jag gick in och tacka ja direkt men samtidigt visst jag att de skulle bli tufft. Men vad var de värsta som kunde hända? Jo att de inte skulle gå och att jag skulle få hoppa av men de visste jag inte förrän jag testat. Nu är det bara en månad kvar på utbildningen. Det är inte många dagar jag har varit helt frisk detta år men jag har kämpat på, jag har tom legat på akuten och skickat in uppgifter till deadline.
Men jag tog chansen, jag försökte och jag klara det. Med detta vill jag bara säga: ta vara på chansen att uppleva era drömmar för vad är det värsta som kan hända? Jo att man misslyckas men då har man iallafall försök och lärt sig någon av de.
Som jag brukar säga- ingenting är omöjligt bara olika svårt!
