psykiatri – Aspiepower Media

Äntligen lyssnar psykiatrin på mig!

1 års väntetid på psykolog.

Förra veckan skrev jag om att psykiatrin tyckte att jag skulle vänta 1 år på att träffa en psykolog, fast jag hade förtur. De funkar ju inte riktigt att vänta 1 år. Egentligen hade jag behövt någon att prata med redan för två tre månader sedan. Så jag ringde till psykolog A och lämnade ett meddelande om att han skulle ringa upp mig. När vi avslutade kontakten för ca 1,5 år sedan så krävde jag att få hans direktnummer, för jag visste att den här dagen skulle komma.

Han förstod allvaret

Förra veckan ringde han upp mig. Han sa att han hade delade känslor när han hörde min röst på telefonsvararen. Han blev glad för han tänker på mig ofta. Han blev också ledsen för han förstod såklart varför jag ringde, att jag inte mår bra. Han förstod allvaret eftersom han träffat mig varje vecka i två år och känner mig och vet hur jag fungerar. Så han tyckte precis som mig att jag inte kan vänta.

Äntligen lyssnar psykiatrin på mig

Han skulle poängtera för sina kollegor att det är bättre jag får en tid nu och kanske bara behöver gå några gånger. Än att vi ska vänta ett år och jag har kraschat totalt. Då skulle jag troligen behöva slutenvård för första gången på 10år. I förrgår ringde han och berättade att han fixat så jag kommer få en sjuksköterska att gå och prata med from januari. Äntligen lyssnar psykiatrin på mig och det känns så jävla skönt. Jag hoppas att personkemin kommer passa och att det blir bra nu. Än finns det hopp för svensk psykvård.

SVT Värmland uppmärksammar bipolär sjukdom

SVT Värmland har under denna vecka uppmärksammat bipolär sjukdom och bristen på vård i Värmland i flera olika reportage. För mig tog det 12 år inom psykiatrin innan de kom på att jag är bipolär, då var det jag själv som tog upp det och ställde frågan. Ni kan läsa mer om det här. Det var faktisk Tom Davidsson en av läkarna som är med i klippen nedan som satte min diagnos. Marie Niljung var också med i ett klipp och pratade om sin pappas självmord. Hon lånade min blogg i höst och skrev om hur det kan vara att förlora båda sina föräldrar i självmord. Ni hittar det inlägget här, om ni missat det. Jill som också var med har jag träffat genom Hjärnkoll, bara kändisar;)

Borde finnas andra alternativ

Jag tycker det är bra och viktigt att man tar upp detta och jag hoppas på att man hittar en lösning i Värmland snart. Det är i många år som jag ställt frågan vart man ska vända sig om man är för sjuk för öppenvården men för frisk för akuten. Det borde finnas andra och snabbare alternativ om man är en så kallad ”återfallsförbrukare” som har många års erfarenhet av psykiatrin i bagaget.

Här hittar ni inslagen:

”Det här är bipolär sjukdom”
”När vården brister så kan det leda till självmord”
”Okunskap om bipolär sjukdom gör att felbehandlingar är vanliga”
”Landstinget lovar bättre vård för bipolära patienter”
”Lill lider av bipolär sjukdom: ”Jag blev helt knäckt”

SVT Värmland uppmärksammar bipolär sjukdom

Blev en tur till Kristinehamn

Vi hade ju som sagt inget att göra så det blev en tur till Kristinehamn. Vi åkte till Marieberg, där har jag bott sex gånger i mitt lov. Ja på psykiatriska slutenvården. Nu har de dock flyttat all slutenvård i Värmland till Karlstad. Kan inte riktigt förstå att man valde bort miljön på bilden nedan. Den vore vara bättre för själen än sjukhusmiljö. Sen åkte vi till ICA Maxi och handlade innan vi åkte hem.

1 dygn kvar som otatuerad

Nu har vi bänkat oss i soffan och kollar på serier igen. Vill nu veta nått sjukt? Att i morgon vid den här tiden så har jag en tatuering. Kl 11 i morgon ska jag och Carolina vara i Arvika och gadda mig, jag börjar bli lite nervös nu. Ni kommer få hänga med genom en vlogg.

en tur till Kristinehamn

Hejdå psykiatrin, våra 15 år tillsammans är över nu!

Jag har precis gått ut från min psykologs rum för (förhoppningsvis) sista gången.
Jag är ”frisk” nu, ja så frisk man kan bli med en psykisk sjukdom. Jag står just nu på rätt mediciner och mitt liv är ganska ”normalt”. Jag skriver med situationstecken för jag gillar inte ord som frisk och normal.

Jag vill inte ens vara normal för det är tråkigt. Jag vill bara vara Joanna och efter två och ett halvt år hos min psykolog har jag fått hjälp att hitta strategier för att hitta mig själv. Och jag har fått lära mig hur jag fungerar och hur jag ska hantera min sjukdom. Sen är det sjukt att det behövde ta 13 år innan jag fick den hjälpen, men det är en annan historia…

Jag är inte rädd längre

För någon månad sedan skrev jag ett inlägg om rädslan av att avsluta kontakten med psykiatrin ännu en gång, eftersom det inte gick så bra förra gången. Men den känslan finns inte kvar längre. Jag kan inte gå runt och oroa mig för att jag ska bli sjuk igen. Visst jag har ökad risk att bli det, eftersom jag har Bipolär sjukdom men det är inte säkert att det blir så. Och varför då slösa bort tid på att vara orolig helt i onödan? Blir jag sjuk igen så blir jag det, och då får vi lösa det då. Jag har ett skyddsnät med människor runt omkring mig som kommer fånga mig om jag faller, så jag är inte rädd längre.

Jag är en liten fågelunge som ska flyga fritt nu

Just nu känns det ganska skönt. Alla som läst den här bloggen och hört mina föreläsningar vet att jag gjort en sjuk resa. Men alla som känner mig på riktigt vet att den största resan har jag gjort de två senaste åren. Jag har tagit makten över mitt liv. Och nästa steg blir att avsluta kontakten med psykiatrin. Min psykolog säger att jag är en liten fågelunge som gärna vill klamra sig fast i boet där det är tryggt. Men att han måste knuffa mig över kanten för att jag ska kunna flyga fritt och att det är dags nu.

Kontakten med psykiatrin kommer såklart inte avslutas helt. Eftersom jag har en psykisk sjukdom och står på mediciner. Så jag kommer ha läkarkontakt en gång i halvåret, till att börja med. Men från och med nu kommer vi inte ha någon regelbunden kontakt varje vecka. Jag ska klara mig själv nu!

Nu börjar en ny resa

Tack för den här tiden psykiatrin, jag har gnällt på er många gånger, men ni har även varit till stor nytta. Men jag är nu redo för att klara mig själv och jag lämnar över mina psykologtider till någon som behöver dem mer. Nu börjar en ny resa!

Hejdå Psykiatrin vår tid är över nu! ~~Iallafall för en lång tid framöver~~

Bilden till vänster: Joanna 2004, ungefär när kontakten med BUP började. Sa knappt ett ord till någon.

Bilden till höger: Joanna 2017 prisas för sitt arbete med att öka öppenheten kring psykisk ohälsa. Föreläser för 500 personer.

Låt psykiatripatienter få lägga in sig själva

I går rapporterade VF om att den borgerliga majoriteten i landstinget i Värmland, vill att psykiatripatienter ska kunna lägga in sig själva. Jag tycker att det här låter som en jättebra idé, har läst om att andra landsting testat detta med god effekt.

Måste finnas fler alternativ

Jag har länge efterfrågat något liknande. Att måste finnas andra allternativ än att träffa en läkare i tio min på akuten. Eller vänta tre månader på att få träffa en på öppenvården. Senast i somras hade jag själv varit i behov av en sådan här plats. När jag var på akuten två gånger på tre timmar och bad om att bli inlagd men läkarna vägra för jag såg så frisk ut.

Jag tror att det är en jättebra lösning. Att personer med psykiska sjukdomar som tex Schizofreni, Bipolär sjukdom och andra psykossjukdomar, som har många år inom psykiatrin i bagaget har möjligheten att lägga in sig själv. Om man tex känner att något är på G och kan få hjälp med att bromsa det innan det kraschar ihop totalt.

För efter många år med psykisk ohälsa så har man ganska bra koll på sig själv. Jag hatar att vara inlagd för jag tycker att det är hemskt. Men jag åker inte till akuten om det inte är riktigt illa. Och i somras när jag satt och bad om att bli inlagd för att jag var rädd för mig själv så hade jag verkligen behövt en sådan här plats.

Vad tror du om idé? Är det bra eller dåligt att psykiatripatienter ska få lägga in sig själva?

psykiatripatienter

1 2 Nästa »