Aspiepower Media

Det är dags att boka mig för hösten!


Det här inlägget är skrivet i samarbete med mitt företag Aspiepower media


Det är dags att boka mig för hösten!

Vet ni vad? Förfrågningarna för hösten rasar in just nu, så kul! Så vet du om att du vill boka mig som föreläsare i höst så är det hög tid att göra det nu. Det finns även några lediga tider kvar i maj om du är ute i sista minuten. Om ni bokar mig som kommer ni få en rolig, gripande och informativ föreläsning om hur det kan vara att leva med Aspergers syndrom och Bipolär sjukdom typ 2.

Från trasig 14 åring till prisad föreläsare

Jag kommer ta med er på min resa från trasig 14 åring, psykiatrisk slutenvård, 15 års självskadebeteende och åtta självmordsförsök. Till i dag som egen företagare, utbildad journalist, prisad föreläsare som varit självskadefri i två och ett halvt år. Jag kommer också berätta hur jag med rätt stöd och hjälp har vänt mina funktionsnedsättningar till funktionsförbättringar.

Vem borde höra dig?

Jag får oftast frågan om vilka jag föreläser för och jag tycker egentligen att alla kan lyssna på mig. Jag har tidigare föreläst för allt från personal från vården, arbetsförmedlingen, kommer och landsting. Lärare/skolpersonal och ungdomar. Idrottsföreningar till allmänheten. Alla möter vi på något sätt någon med psykisk ohälsa/diagnoser och alla kan bli inspirerade av att lyssna på mig. Jag har olika teman jag utgår i från men jag kan anpassa mig helt efter kundens önskemål. Här nedan kommer några exempel.

FÖRELÄSNINGAR MED OLIKA TEMAN:

Min livshistoria:

Min resa från trasig 14 åring. X antal år med psykisk ohälsa, psykiarisk slutenvård, åtta självmordsförsök till egenföretagare och prisad föreläsare. Denna föreläsningar innehåller delar av alla punkter nedan.

Min skolgång:

Vilken stöd fick jag och vilket stöd hade jag behövt för att klara skolan på samma villkor som mina klasskompisar. Hur hade man kunnat bemöta mig på ett bättre sätt.  Jag kan genom min föreläsning hjälpa er att med enkla metoder och lösningar anpassa skolan för barn med särskilda behov och öka förståelsen.

Min resa ut i arbetslivet:

Vilket stöd fick jag från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommunen och landstinget som gjorde att jag tog mig ut i arbetslivet och hela vägen till eget företag. Hur hade man kunnat bemöta mig på ett bättre sätt.

Min erfarenhet av vården, både vanliga och psykiatrin:

Hur har jag blivit bemött och hur hade jag velat bli bemött.

Att vara aktiv inom idrotten och ha en NPF-diagnos –

Jag berättar om hur jag upplevde att det var att ha en NPF-diagnos och vara aktiv inom idrotten på elitnivå. Hur skyttet blev min rehabilitering. Hur ledarna kunde ha gjort annorlunda så jag hade känt mig delaktig på samma villkor som mina klubbkompisar.

Läkemedel vid psykisk ohälsa- oönskade effekter –

Jag berättar om mina erfarenheter av medicinering vid psykisk ohälsa. Om hur biverkningarna som kom som ett brev på posten påverkade mig. Hur alla mediciner sattes ut så vi hittade rätt dos och tillbaka till livet.


Är du intresserad av att boka mig?
Maila till info@joannahalvardsson.se 

Gästbloggare: Låg-affektivt bemötande hjälpte oss att få en fungerande vardag

låg-affektivt bemötande

Ring Måns Möller

”Ring Måns Möllers TV-program och säg att du kan föreläsa för dem” Så sa min son när vi tillsammans tittade på TV i för några veckor sedan. Det var programmet ”Superungar” som handlar om barn med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras familjer.

Han vill att vi ska hjälpa andra

Mamman i inslaget sa något i stil med ”vi behöver verktyg och strategier för kommunikation och konfliktlösning” och min son kom omedelbart med förslaget att jag skulle kontakta TV för att föreläsa för dem. Gissa om jag blev stolt. Galet stolt! Att min son nu har återfått förtroendet för att vi kan nå varandra i kommunikationen och att han vill att jag ska hjälpa andra.

En ”vanlig” familj

Vår resa började för cirka fem år sedan, fram till dess hade jag ansett att vi var en ”vanlig” familj. Vem som definierar vanlig kan vi naturligtvis diskutera. Vår familj består av två vuxna och tre barn och eftersom de då var mellan nio och fjorton år så tänkte vi föräldrar att ”nu kan vi det här med barnuppfostran”.Men det kunde vi inte! Vi skulle under de närmsta åren komma att lära oss om låg-affektivt bemötande, framförhållning, tydlighet, bildstöd, stresskänslighet, annorlunda perception, kommunikation och mycket annat.

Kaosartat

Familjelivet var kaosartat med konflikter och stress. Det kändes som hemmet var ett minfält, för vi saknade kunskap. Bråk, härdsmältor och ångest var vår vardag. Och lagom som jag trodde att jag hade fått lite kunskap och hade börjat rita en karta över ”minfältet” så var det som om någon flyttade minorna. Vi fick börja om! Och vi skulle tyvärr tvingas lära oss om hur mycket okunskap det finns i vårt samhälle. Ett samhälle som de senaste decennierna har blivit mycket svårare att hantera för många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD.

Hittade förebilder

Tack och lov så hittade vi förebilder att lära av. Joanna är en av dem. Jag läste hennes krönika i tidningen Skyttesport nummer 3, 2015 som hette ”Varför berättade vi aldrig att jag hade Asperger” Det fick mig intresserad av hur man kan göra idrott mera tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar så jag valde att göra ett fördjupningsarbete om det. När jag sen fick chansen att träffa Joanna i samband med att hon föreläste på Mora Folkhögskola, och dessutom bjuda in henne att lyssna på min redovisning som bland annat var inspirerad av hennes krönika, då kändes det som cirkeln på något sätt var sluten. Så nu har jag helt bytt yrkesliv.

I dag ser det ut så här:

– Är lärare på halvtid på Mora Folkhögskola på distansutbildningen ”Autism-ett annorlunda sätt att tänka”

– Gör föreläsningar om NPF i egen regi

– Är utbildad (H)järnkollsambassadör

–  Samarbetar med SISU-idrottsutbildarna och gör föreläsningar

Tillsammans ändrar vi attityder

Tack Joanna och många andra förebilder för att jag fått chansen att göra den här förändringen i mitt liv. Att få sprida kunskap och minska fördomar är viktigt och tillsammans förändrar vi attityder.

Vill du veta mer om mig så är du välkommen att följa mig på Facebook, här!

/Maria Hellsten

Nu kan man köpa tyngdtäcken på Clas Ohlson

 

Nu kan man köpa tyngdtäcken på Clas Ohlson

Ett av mina viktigaste hjälpmedel

Ett av mina viktigaste hjälpmedel är mitt tyngdtäcke. I 10 år hade jag ett kedjetäcke på 10 kg sedan några år tillbaka så har jag ett fibertäcke på 6 kg. För den som inte vet vad ett tyngdtäcke är så är tanken att det ska ska hjälpa till att komma till ro. Trycket från täcket frigör bra hormoner i kroppen.

Olika i olika landsting

De flesta landsting ger ut täckena som hjälpmedel. Dock finns det några som inte gör det tex Örebro län. Där får man köpa täcket själv och de kostar mellan 6000-10 000 kronor. Vilket är ganska mycket pengar när många av dom som behöver täcket är sjukskrivna och inte har en bra inkomst.

Nu kan man köpa tyngdtäcken på Clas Ohlson

Jag blev glad när jag nåddes av nyheten att det nu går att köpa en version av tyngdtäcken på Clas Ohlsson. Där kostar dom bara 1795-2095 kronor. Ett bra alternativ om man inte har råd att köpa de dyra. Täcket finns i 5 kg, 7kg, 9kg och 11 kg vikt. Jag har själv testat den här modellen på en mässa och jag är lite sugen på att köpa ett för att ha hos mamma och pappa. Läs mer om täcket här.

 


Här kan du läsa min recension av täcket.

Funka för livet

Funka för livet

I går var det dags för Funka för Livet´s rikskonvent i Karlstad. Och för mig blev det höstens första föreläsning. Det var ca 50 personer på plats. Det gick bra och jag har fått många lovord. Dock känner jag mig lite ringrostig och lite trög i huvudet efter medicinhöjningen. Efter föreläsningen var jag och min kontaktperson och nere och kollade på mässan. Där träffade jag fina Moha. Vi följer varandra på Instagram och det känns som man känner någon man följt länge så det var kul att äntligen få träffas på riktigt.

funka för livet

Överlevnadsguide: NPF och skolstart

NPF och skolstart

Sommaren börjar sakta men säkert gå mot sitt slut. Sommarlovet är snart över och många barn/ungdomar och föräldrar har ångest. Det är nog inte så många barn som vill avsluta sommarlovet och återgå till skolbänken. Dock är det oftast sjuhundra gånger värre för barn med NPF-diagnos. Många förknippar skolan med utanförskap och mobbning. Krav man inte kan nå upp till, för att man inte fungerar som man ”ska”. Stress, press och ångest.

Jag var ett av de barnen

Jag var ett av de barnen. Ett av de barnen som visste att jag skulle vara tvungen att gå in på uppropet helt själv. Ett av de barnen som visste att jag inte skulle ha några kompisar. Ett av de barnen som skulle få höra fula ord om mig, när jag gick i korridoren. Ett av de barnen som inte ville gå in i matsalen och slutade äta i skolan, för att jag visste att jag inte skulle ha någon att sitta bredvid. Ett av de barnen som fick höra av lärare att jag aldrig skulle bli något för jag var korkad. Ett av de barnen som började skada sig själv för att det gjorde så förbannat ont i själen att gå till skolan. Ett av de barnen som ville avsluta sitt liv som 14 åring för att jag kände att jag inte passade in.

Desperata föräldrar

När jag föreläser får jag ofta frågor från desperata föräldrar. Dom vill göra allt för sina barn men de vet inte vad dom ska göra för de upplever att skolan inte förstår och att de inte fått rätt hjälp. Jag får höra berättelser om barn med NPF-diagnoser som slutar skolan i 7-8:an utan hemundervisning. Jag tycker att det här är lite underligt eftersom vi har skolplikt i Sverige och politikerna säger att alla barn ska klara skolan efter sina egna förutsättningar. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av mina tips för hur du som är NPF-förälder kan hjälpa ditt barn att få en så bra skolgång som möjligt. Ni kan läsa om min skolgång här.

Överlevnadsguide: NPF och skolstart

1. Ge dig aldrig!

Tjata, tja, tja! Ditt barn har inte blivit gammal nog att kunna övertala rektorer, lärare och BUP själv så du måste hjälpa hen med det. Du kommer troligen bli den där jobbiga föräldern men strunta i det. Du känner ditt barn bäst och vet vad ditt barn behöver för stöd. Tyvärr kan det ta lång tid att få rätt stöd men det finns att få så ge dig aldrig!

2. Lyssna på barnet!

Vad känner och vill barnet? Barn är ofta duktiga på att berätta vad dom vill/känner om någon frågar dom. Prata ALDRIG över huvudet på ditt barn utan att hen fått chansen att själva förklara på sitt sätt.

3. Ha en tydlig plan med ditt barn.

Vad har du för förväntningar på ditt barn? Hur ska ni nå dit tillsammans? Ha en tydlig plan som ni går igenom ofta.

4. Belöna barnet när hen förtjänar det.

Skolan kan vara sjukt jobbig och ibland vill nog både barn och föräldrar ge upp. Ha då delmål och belöna och peppa barnet när hen klarar dom. Det behöver inte vara en svindyr mobiltelefon utan får du godkänt i de här provet så åker vi hela familjen på äventyrsbad eller något annat roligt som barnet vill göra som inte hör till vardagen.

5. Prata med andra föräldrar/ elever och förklara vad diagnosen innebär och vad ditt barn har för svårigheter.

Det blir mycket enklare för andra att bemöta ditt barn om de vet vad ditt barn har för svårigheter och vad det kan behöva för stöd. Tex kan lärarna läsa Malin Roca Ahlgrens böcker för hela klassen och på så sätt öka förståelsen. Läs om hennes böcker här och här!

6. Be klasskompisarnas föräldrar att prata med ER och INTE med andra föräldrar.

Det kommer troligen uppstå situationer där andra föräldrar kommer undra och tycka saker. Öppen kommunikation är viktig och det är bara ni som kan hjälpa ert barn att lösa situationer som kan uppstå på bästa sätt.

7. Slit inte ihjäl er!

Många har höga krav på sina barn. De måste klara grundskolan annars är livet förstört! Livet är aldrig förstört för att man inte fick fullständiga betyg. Det är aldrig försent att läsa upp betygen senare när man vilat upp sig lite. Det viktigaste är att man gör sitt bästa så får man lösa resten sen.

8. Ta vara på ditt barn styrkor.

Diagnoser för inte bara med sig svagheter utan även styrkor. Om ditt barn är van att höra att hen är dåligt på något och känner sig värdelös se då till att påminn om de bra sakerna. Tex när ni spelar memory så kan du säga ”Vilken styrka du har tack varje din Asperger. Jag önskar att jag också kunde minnas och se detaljer som du gör!”

9. Ta emot det stöd som finns.

Många föräldrar vill klara sig själva och ta hand om sina barn själva. Men det sliter mindre på er och era barn om ni tar vara på det stöd som finns att få från tex BUP, LSS, habilitering osv…

10. Glöm inte bort er själva som föräldrar eller syskon.

Det är slitsamt att vara NPF-förälder och det sliter oftast mer på relationen när man som föräldrar hela tiden måste slåss för sitt barns bästa. Så glöm inte bort er själva, för vem ska ta hand om ert barn när ni ligger som en blöt pöl på marken? Unna er egentid och vila upp er. Ni får inte heller glömma bort syskonen. Prata om hur dom upplever situationen och hur det kan vara att ha ett syskon med svårigheter. Ge även dom egentid.

1 2 3 16